Europeiska kommissionen lade fram ett förslag till förordning om intyg över koldioxidupptag för att kunna nå nettonollutsläpp
Europeiska kommissionen lade den 30 november fram ett förslag till förordning om intyg om koldioxidupptag. Med koldioxidupptag avses att avlägsna koldioxid från atmosfären både med tekniska metoder och genom kolinlagring i markanvändningssektorn, dvs. jord- och skogsbruket och den övriga markanvändningen. Syftet med intygssystemet är att skapa en referensram för kvantifiering av koldioxidupptag samt handel med och hantering av koldioxidenheter i EU:s medlemsstater.
Förslaget till förordning om ett intyg om koldioxidupptag innehåller EU-regler om certifiering av koldioxidupptag. Syftet med initiativet är att göra avskiljningen av koldioxid mer hållbar och uppmuntra markägare och industri att använda innovativa lösningar för avskiljning, återvinning och lagring av koldioxid. Målet är att skapa en ram för att additionalitet, varaktighet, dubbelräkning och andra konstaterade utmaningar kring koldioxidenheter ska behandlas på ett jämförbart sätt i hela EU. Det skapar en grund för en marknad för koldioxidupptag inom EU.
I Finland har det i samarbete mellan jord- och skogsbruksministeriet och miljöministeriet gjorts utredningar och genomförts projekt för att främja en inhemsk koldioxidmarknad. ”I det inhemska arbetet har vi väntat på att EU ska lägga fram ett förslag om koldioxidcertifiering som kan hjälpa oss framåt i arbetet med nationella anvisningar”, säger Lotta Heikkonen, ledande sakkunnig vid jord- och skogsbruksministeriet. ”Det ser fortfarande ut som att kommissionen inte har lyckats lösa alla utmaningar kring användningen av enheterna, men det här kommer säkert att driva de frivilliga klimatåtgärderna framåt i alla medlemsländer.”
Härnäst kommer kommissionens förslag att behandlas av ministerrådet och Europaparlamentet. Kommissionen ska inrätta en expertgrupp för koldioxidupptag, som ska sammanträda första gången i början av december. Expertgruppen kommer att behandla de delegerade akter som hör samman med den föreslagna förordningen. I de delegerade akterna ska kraven på koldioxidupptag i samband med olika åtgärder fastställas.
”Koldioxidupptag behövs för att klimatmålen ska uppnås. Ramen för certifiering av koldioxidupptag ska säkerställa att lösningarna faktiskt avlägsnar koldioxid från atmosfären. Reglerna för beräkning och certifiering bör säkerställa miljöintegritet och förhindra negativa konsekvenser för ekosystemen och den biologiska mångfalden”, konstaterar Hanne Siikavirta, specialsakkunnig vid miljöministeriet.
I kommissionens förslag beaktas olika sätt att avlägsna koldioxid från atmosfären
Som metoder för koldioxidupptag inom markanvändningssektorn nämner kommissionen i sitt meddelande till exempel beskogning, trädjordbruk, användning av fånggrödor och återvätning av torvmarker. Dessa metoder kallas för kolinlagrande jordbruk, eftersom de gör det möjligt att minska utsläppen från jordbruket och stärka kolsänkorna och kolförråden. Med hjälp av kolinlagrande jordbruk kan markägarna få inkomster i gengäld mot den koldioxid som binds av jord- och skogsbruket. Enligt kommissionens meddelande om hållbara kolcykler (2021) ska koldioxidcertifiering hjälpa medlemsstaterna att uppfylla sina skyldigheter inom markanvändningssektorn (LULUCF) till 2030.
Enligt kommissionens förslag kan metoderna för koldioxidupptag inom industrin och energisektorn bestå av permanent avskiljning av koldioxid från atmosfären och tillverkning av produkter som lagrar kol. Koldioxid kan avlägsnas permanent ur atmosfären genom avskiljning och lagring av koldioxid ur biomassa eller direkt ur luften (BECCS, DACCS). Produkter som lagrar kol bör vara långlivade och tillverkas av icke-fossila kolkällor.
”Det finska näringslivet har goda förutsättningar att utveckla fossilfria lösningar som binder koldioxid. Vid de fortsatta förhandlingarna bör man vara noggrann med de detaljerade definitionerna, så att de föreslagna bestämmelserna de facto gör det möjligt att ta i bruk nya innovationer som främjar koldioxidneutralitet”, säger Juho Korteniemi, ledande sakkunnig vid arbets- och näringsministeriet.
Förslaget till förordning kommer att behandlas i jordbruks- och fiskerådet eller miljörådet. Rådet utformar troligtvis sin ståndpunkt om förslaget under våren, så att trepartsförhandlingarna om det kan föras under hösten 2023.
Mer information:
Lotta Heikkonen, ledande sakkunnig, jord- och skogsbruksministeriet, tfn 0295 162 074
Hanne Siikavirta, specialsakkunnig, miljöministeriet, tfn +358 295 250 049
Juho Korteniemi, ledande sakkunnig, arbets- och näringsministeriet, tfn +358 295 047 054
E-postadresserna har formen fornamn.efternamn@gov.fi
