Tyck till: Webbenkät om renskötsel och styrning av den
Sammanfattning av webbenkätens resultat
Renskötselområdets invånare
Renägare
Ägare till fritidsbostäder
Jordbrukare
Bakgrundsinformation
Jord- och skogsbruksministeriet har öppnat en webbenkät med frågor om renskötsel. Enkäten är tillgänglig för alla och kan besvaras fram till slutet av oktober 2017. Syftet är att få in synpunkter, åsikter och idéer om renskötseln. Ministeriet vill också få reda på vilka utmaningar och möjligheter svarspersonerna ser inom renskötseln och i vilken riktning renskötseln borde enligt svarspersonerna utvecklas i framtiden. Samtidigt ger enkäten en bild av hur styrningen av renskötseln fungerar i dag. Ministeriet kommer att sammanställa och offentliggöra webbenkätens resultat på hösten.
Efter att du svarat på frågorna kan du om du vill spara svaren i PDF-format.
Renskötseln i Finland
Renskötsel får drivas i Norra Finland inom renskötselområdet som är 122 936 kvadratkilometer stort. Området täcker 36 procent av Finlands yta. Eftersom renskötselområdet är stort, är det mycket varierat med många olika tillväxtzoner och markanvändningsformer. Folk- och rentätheten varierar också stort.
Under renskötselåret, 1.6.2015 - 31.5.2016, fanns det 191 473 livrenar och 4 421 renägare i Finland. Renskötsel var en betydande näring för ca 1 000 hushåll. Renar får ägas av renbeteslag samt av sådana medborgare i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet som har varaktig hemort inom renskötselområdet. Renägarna i olika områden, dvs. delägarna, bildar renbeteslag som är renskötselenheter av varierande storlek och renantal och som svarar för renskötseln i sina områden. Ett renbeteslag ska se till bl.a. att delägarnas renar sköts i renbeteslagets område och att alla renskötselarbeten blir utförda.
Renskötsel som näring och turistattraktion
Renskötsel möjliggör mångsidig verksamhet. Att sälja renkött har av tradition varit renägarnas viktigaste inkomstkälla, men renen ger också material till t.ex. produkter som tillverkas av renskinn, -ben och -horn. Turismen i Norra Finland ökar och den växande näringen ger många renägare betydande inkomster vid sidan av den traditionella renskötseln. Besök på renfarmer med därtill hörande programtjänster lockar i synnerhet utländska turister. Bara en del av renägarna får sin utkomst från renskötseln. Därför arbetar många av dem också t.ex. med jord- och skogsbruk. Förutom renägarna sysselsätter renskötseln indirekt en massa människor inom bl.a. köttförädling, handarbete, logistik, turism, detaljförsäljning och restaurangbransch.
Ansvarsfrågorna när det gäller fri betesgång
I renskötselområdet får renar ströva och beta fritt oberoende av markägarförhållandena. Renar ska skötas så att de inte utan markägarens eller innehavarens tillstånd kommer in i odlingar eller skadar plantbestånd på skogsföryngringsytor eller i övrigt orsakar jord- och skogsbruket onödig skada. Utanför samernas hembygdsområde ska renar skötas så att de inte kommer in i trädgårdar, på fasta bostäders gårdar eller på områden som används för andra särskilda ändamål. Renbeteslagen ska se till att de skadevållande renarna körs bort och vid behov är renbeteslagen skyldiga att bygga rengärden för att skydda vissa områden. En förutsättning för ett gärde är att det behövs för att hindra skador samt att byggkostnaderna är skäliga jämfört med nyttan av gärdet.
Renbeteslagen svarar för skadorna om de försummar skyldigheten och renar orsakar skada på jord- och skogsbruket eller utanför samernas hembygdsområde på trädgårdar, fasta bostäders gårdar eller på områden som används för andra särskilda ändamål.
De tvister som gäller skyldigheten att uppföra gärden eller skadeståndsersättningar avgörs av en värderingsnämnd som består av en av närings-, trafik- och miljöcentralen utsedd ordförande och två övriga medlemmar. Av de övriga medlemmarna ska en företräda de lokala lantbruksproducenterna och en det renbeteslag som det aktuella ärendet gäller. Ytterligare har jord- och skogsbruksministeriet våren 2017 inrättat ett regionalt förhandlingsforum för rennäringen som arbetar proaktivt för att minska konflikter mellan renskötare och andra aktörer.
Styrning av renskötseln
Renskötseln, som hör till jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde, regleras av Renskötsellagen (848/1990). Att denna lag samt de bestämmelser och föreskrifter som utfärdats med stöd av den följs och verkställs övervakas av Regionförvaltningsverket i Lappland. Närings-, trafik- och miljöcentralen i Lappland svarar för Renbeteslagens resultatstyrning och rennäringens stödansökningar. När de lagändringar som gäller landskapsreformen börjar gälla, övergår ansvaret till landskapet Lappland.
Jord- och skogsbruksministeriet fastställer det högsta tillåtna antalet livrenar för tio år i sänder med beaktande av t.ex. den uthålliga avkastningsförmågan hos renbeteslagets vinterbeten. Under åren 2010 - 2020 är det största tillåtna antalet 203 700 livrenar. Naturresursinstitutet arbetar som bäst med ett brett projekt för att inventera renbetesmarker. Projektet blir klart senast vid utgången av år 2018. Inventeringsresultaten ska användas för att fastställa en ny kvot för livrenar för åren 2020 - 2030. Förutom myndigheterna bildar renbeteslagen en förening som ska bl.a. utgöra en länk mellan renbeteslagen, utveckla renskötseln och rennäringen samt främja forskningen, försöksverksamheten och förädlingen inom renskötseln.