Villkorlighet: föreskrivna verksamhetskrav och praxis för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden

Villkorlighet är från och med 2023 en förutsättning för utbetalningen av jordbrukarstöd. Den fastställer miniminormer för åtgärder som inte ersätts separat. Den här texten innehåller en kort översikt av villkorligheten.

Mer detaljerad information finns i Livsmedelsverkets guide om villkorlighet

Nationella förordningar om villkorlighet:

  • Statsrådets förordning om krav enligt Europeiska unionen och de nationella stöden till jordbrukare avseende god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden
  • Statsrådets förordning om de föreskrivna verksamhetskrav som ingår i villkorligheten för Europeiska unionens stöd till jordbrukare samt om tillsynen över att verksamhetskraven och kraven på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden iakttas

Nationella förordningar

Föreskrivna verksamhetskrav (SMR)

Vissa artiklar i de föreskrivna verksamhetskraven omfattas av villkorligheten. De här artiklarna och motsvarande nationell lagstiftning finns i bilagorna till kontrollförordningen om villkorlighet. På listan nedan finns de direktiv vars artiklar omfattas av villkorligheten:

SMR-krav som gäller miljön och klimatet

SMR 1: Ramdirektivet för vatten
SMR 2: Direktivet om nitrater
SMR 3: Fågeldirektivet
SMR 4: Habitatdirektivet
SMR 7: EU:s växtskyddsmedelsförordning
SMR 8: Direktivet om bekämpningsmedel

Övriga SMR-krav

SMR 5: EU:s allmänna livsmedelsförordning 
SMR 6: Hormonförbudsdirektivet    
SMR 9: Direktivet om lägsta djurskyddskrav för kalvar
SMR 10: Direktivet om lägsta djurskyddskrav vid svinhållning
SMR 11: Det allmänna direktivet om skydd av animalieproduktionens djur


Normer för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden (GAEC)

En annan del av villkorligheten består av så kallade GAEC-normer, det vill säga normer för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden. Det finns sammanlagt 10 GAEC-normer av vilka 9 är egentliga normer och en extra norm.

GAEC 1 Bevarande av permanenta gräsmarker

  • Nationell övervakning av permanenta gräsmarker: om referensnivån för permanenta gräsmarker minskar med över 5 % jämfört med nivån för 2018 införs ett återställningsförfarande.

GAEC 2 Skydd av våt- och torvmark och extra GAEC Skydd av andra arealer

  • Från och med den 1 januari 2023 ska skiften som omvandlats från någon annan användning till jordbruksmark, till exempel röjda arealer och före detta arealer för torvproduktion, ha permanent vallbestånd.
  • Vid förnyelse av vallgrödan är plöjning förbjuden; ny sådd kan utföras genom direktsådd eller reducerad bearbetning så att den nya vallgrödan sås omedelbart efter att den tidigare grödan har bearbetats.
  • Arealer som uppstår till följd av åtgärder som underlättar odlingen av åkrar behöver dock inte sås med vall. Sådana är exempelvis ändringar i basskiftets gränser eller röjning av åkerholmar.
  • Från och med 2025 träder ytterligare krav på torvmarker i kraft:
    • Jordmaterial får inte tas i jordbruksmark som består av torvmark, och marken eller växtligheten på den får inte brännas.
    • Nya öppna diken får inte grävas på jordbruksmark som består av torvmark
      • förutom om grävningen av ett nytt öppet dike hänför sig till grundandet av en våtmark som ska anläggas eller fastställda projekt för grundtorrläggning eller arrondering som gäller flera markägare. 
    • Permanent gräsmark på torvmark får plöjas en gång under en fyraårsperiod.
      • Den här normen tillämpas inte på torvmarker som används inom jordbruket från och med den 1 januari 2023 och arealer som omfattas av GAEC 9.

GAEC 3 Förbud mot bränning av stubb på åkermark, utom i händelse av växtskyddsskäl

  • Stubb av spannmål, bovete, quinoa, oljeväxter, spånadsväxter, baljväxter och frökryddor får inte brännas.

GAEC 4 Upprättande av buffertremsor längs vattendrag

  • Ett skifte på jordbruksmark som gränsar till ett vattendrag ska ha minst en 3 m bred obearbetad buffertremsa med växttäcke vid gränsen mot vattendraget. På buffertremsan får inte användas växtskyddsmedel eller gödselmedel.
    • ett tillstånd att använda växtskyddsmedel kan ansökas hos myndigheten, om det är nödvändigt för att förhindra skadliga växtarter eller förbättra en svår ogrässituation
  • Om växtligheten på buffertremsan förstörs av en eller annan orsak, ska ett nytt växtbestånd sås genast när omständigheterna tillåter sådden.

GAEC 5 Jordbearbetning för att minska risken för markförsämring och erosion, även med beaktande av lutningsgrad

  • Om ett åkerskifte eller en del av det gränsar till ett vattendrag och har en lutning på minst 15 % mot vattendraget på det finländska fastlandet och minst 10 % på Åland, då
    • ska vid gränsen mot vattendraget finnas minst en 3 m bred, obearbetad buffertremsa med växttäcke. På buffertremsan får inte användas växtskyddsmedel eller gödselmedel.
    • ett tillstånd att använda växtskyddsmedel kan ansökas hos myndigheten med samma grunder som i GAEC 4

GAEC 6 Minimikrav för marktäckning för att undvika barmark under de perioder som är känsligast

  • Minimiväxttäcke vintertid:
    • Minst 33 % av den sammanräknade arealen av den stödsökandes åker och permanenta grödor ska ha ett växttäcke 31.10–15.3.
    • Växtbestånd som godkänts som växttäcke anges i 9 § i förordningen
  • Marktäckning på trädor
    • Trädor ska vara grön- eller stubbträda 30.6–31.8. 
      • Stubbträda är jordbruksmark som är täckt av stubb av spannmål, bovete, quinoa, oljeväxter, spånadsväxter, baljväxter eller frökryddor från föregående växtperiod och som är obearbetad.
      • Med grönträda avses arealer där det finns gräs och annat örtartat foder på över 50 procent av jordbruksskiftets areal. Blandade växtbestånd enligt den tidigare definitionen är fortfarande tillåtna, förutsatt att gräs eller annat örtartat foder är dominerande på jordbruksskiftet.
      • Svartträda kan motiveras till exempel med åtgärder för iståndsättningen av åkrar eller med ogräsbekämpning.

GAEC 7 Växtföljd

  • Växtföljdsnormen har två villkor: årlig och flerårig växtföljd
    • Årlig växtföljd: Av de ettåriga växter som anmälts föregående år ska minst 33 % vara en annan växt. 
    • Flerårig växtföljd: samma ettåriga gröda får odlas på samma åkerareal högst 3 år i följd
      • det första granskningsåret för normen för flerårig växtföljd är 2025, och det första år som granskas året 2022
  • I samband med växtföljdsnormen granskas odlingsarealen för ettåriga grödor, så det gäller inte fleråriga grödor, exempel vall.
    • undantag träda, potatis, morot, sockerbeta, vitkål, lökar samt röd- och gulbeta 
  • Från och med 2024 befrias också ren havre från flerårig växtföljd, förutsatt att det har ingåtts ett produktionsavtal om odling av ren havre
  • Växtföljden gäller inte 
    • gårdar på mindre än 10 hektar
    • gårdar där minst 75 % av åkerarealen består av vall, träda eller baljväxter
    • gårdar med ekologisk produktion

GAEC 8 Minsta jordbruksareal som avsatts för icke-produktiva områden eller element samt bibehållande av landskapselement i fråga om jordbruksmark och förbud mot att klippa häckar och träd under fåglarnas häcknings- och uppfödningsperiod

  • Minst 4 % av gårdsbruksenhetens åkerareal ska ligga i träda och får inte användas för produktion av jordbruksprodukter, gödslas eller besprutas med växtskyddsmedel under trädesperioden 1.1–31.8. Trädesperioden kan dock avslutas tidigare om höstsådda växter sås på arealen.
    • Normen för icke-produktiva områden gäller följande landskap: Egentliga Finland, Nyland och Åland
    • Normen gäller inte följande gårdar:
      • åkerarealen är högst 10 ha
      • över 75 % av gårdens åkerareal består av permanent gräsmark, används för produktion av gräsväxter eller vallfoderväxter, ligger i träda eller används för odling av baljväxter
  • Bibehållande av landskapselement
    • Träd och naturminnesmärken som skyddas enligt naturvårdslagen ska bevaras på jordbruksmark eller i dess omedelbara närhet.
    • Träd på jordbruksmark får inte beskäras under fåglarnas häckningsperiod 1.5–31.7.
    • Skadliga främmande växtarter ska bekämpas på jordbruksmark
      • flyghavre, jätteloka, tromsöloka, bredloka

GAEC 9 Förbud mot omställning eller plöjning av permanent gräsmark som betecknats som miljömässigt känslig permanent gräsmark inom Natura 2000-områden

  • Permanenta gräsmarker på Natura 2000-områden ska bevaras och får inte plöjas.