Villkorlighet: föreskrivna verksamhetskrav och praxis för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden
Villkorlighet är från och med 2023 en förutsättning för utbetalningen av jordbrukarstöd. Den fastställer miniminormer för åtgärder som inte ersätts separat. Den här texten innehåller en kort översikt av villkorligheten. Officiell information finns i den gällande författningen.
Mer detaljerad information finns i Livsmedelsverkets guide om villkorlighetLänk till en annan webbplatsÖppnas i en ny flik
Nationella förordningar om villkorlighet:
- Statsrådets förordning om krav enligt Europeiska unionen och de nationella stöden till jordbrukare avseende god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden
- Statsrådets förordning om de föreskrivna verksamhetskrav som ingår i villkorligheten för Europeiska unionens stöd till jordbrukare samt om tillsynen över att verksamhetskraven och kraven på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden iakttas
Föreskrivna verksamhetskrav (SMR)
Vissa artiklar i de föreskrivna verksamhetskraven omfattas av villkorligheten. De här artiklarna och motsvarande nationell lagstiftning finns i bilagorna till kontrollförordningen om villkorlighet. På listan nedan finns de direktiv vars artiklar omfattas av villkorligheten:
SMR-krav som gäller miljön och klimatet
SMR 1: Ramdirektivet för vatten
SMR 2: Direktivet om nitrater
SMR 3: Fågeldirektivet
SMR 4: Habitatdirektivet
SMR 7: EU:s växtskyddsmedelsförordning
SMR 8: Direktivet om bekämpningsmedel
Övriga SMR-krav
SMR 5: EU:s allmänna livsmedelsförordning
SMR 6: Hormonförbudsdirektivet
SMR 9: Direktivet om lägsta djurskyddskrav för kalvar
SMR 10: Direktivet om lägsta djurskyddskrav vid svinhållning
SMR 11: Det allmänna direktivet om skydd av animalieproduktionens djur
Normer för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden (GAEC)
En annan del av villkorligheten består av så kallade GAEC-normer, det vill säga normer för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden. Det finns sammanlagt 10 GAEC-normer av vilka 9 är egentliga normer och en extra norm.
GAEC 1 Bevarande av permanenta gräsmarker
Nationell övervakning av permanenta gräsmarker: om referensnivån för permanenta gräsmarker minskar med över 5 % jämfört med nivån för 2018 införs ett återställningsförfarande.
GAEC 2 Skydd av våt- och torvmark och extra GAEC Skydd av andra arealer
Från och med den 1 januari 2023 ska skiften som omvandlats från någon annan användning till jordbruksmark, till exempel röjda arealer och före detta arealer för torvproduktion, ha permanent vallbestånd.
Vid förnyelse av vallgrödan är plöjning förbjuden; ny sådd kan utföras genom direktsådd eller reducerad bearbetning så att den nya vallgrödan sås omedelbart efter att den tidigare grödan har bearbetats.
Arealer som uppstår till följd av åtgärder som underlättar odlingen av åkrar behöver dock inte sås med vall. Sådana är exempelvis ändringar i basskiftets gränser eller röjning av åkerholmar.
Jordmaterial får inte tas i jordbruksmark som består av torvmark, och marken eller växtligheten på den får inte brännas.
Nya öppna diken får inte grävas på jordbruksmark som består av torvmark
förutom om grävningen av ett nytt öppet dike hänför sig till grundandet av en våtmark som ska anläggas eller fastställda projekt för grundtorrläggning eller arrondering som gäller flera markägare.
Permanent gräsmark på torvmark får plöjas en gång under en fyraårsperiod.
Den här normen tillämpas inte på torvmarker som används inom jordbruket från och med den 1 januari 2023 och arealer som omfattas av GAEC 9.
GAEC 3 Förbud mot bränning av stubb på åkermark, utom i händelse av växtskyddsskäl
Stubb av spannmål, bovete, quinoa, oljeväxter, spånadsväxter, baljväxter och frökryddor får inte brännas.
GAEC 4 Upprättande av buffertremsor längs vattendrag
Ett skifte på jordbruksmark som gränsar till ett vattendrag ska ha minst en 3 m bred obearbetad buffertremsa med växttäcke vid gränsen mot vattendraget. På buffertremsan får inte användas växtskyddsmedel eller gödselmedel.
ett tillstånd att använda växtskyddsmedel kan ansökas hos myndigheten, om det är nödvändigt för att förhindra skadliga växtarter eller förbättra en svår ogrässituation
Om växtligheten på buffertremsan förstörs av en eller annan orsak, ska ett nytt växtbestånd sås genast när omständigheterna tillåter sådden.
GAEC 5 Jordbearbetning för att minska risken för markförsämring och erosion, även med beaktande av lutningsgrad
Om ett åkerskifte eller en del av det gränsar till ett vattendrag och har en lutning på minst 15 % mot vattendraget på det finländska fastlandet och minst 10 % på Åland, då
ska vid gränsen mot vattendraget finnas minst en 3 m bred, obearbetad buffertremsa med växttäcke. På buffertremsan får inte användas växtskyddsmedel eller gödselmedel.
ett tillstånd att använda växtskyddsmedel kan ansökas hos myndigheten med samma grunder som i GAEC 4
GAEC 6 Minimikrav för marktäckning för att undvika barmark under de perioder som är känsligast
Minimiväxttäcke vintertid:
Minst 33 % av den sammanräknade arealen av den stödsökandes åker och permanenta grödor ska ha ett växttäcke 31.10–15.3.
Växtbestånd som godkänts som växttäcke anges i 9 § i förordningen
Marktäckning på trädor
Trädor ska vara grön- eller stubbträda 30.6–31.8.
Stubbträda är jordbruksmark som är täckt av stubb av spannmål, bovete, quinoa, oljeväxter, spånadsväxter, baljväxter eller frökryddor från föregående växtperiod och som är obearbetad.
Med grönträda avses arealer där det finns gräs och annat örtartat foder på över 50 procent av jordbruksskiftets areal. Blandade växtbestånd enligt den tidigare definitionen är fortfarande tillåtna, förutsatt att gräs eller annat örtartat foder är dominerande på jordbruksskiftet.
Svartträda kan motiveras till exempel med åtgärder för iståndsättningen av åkrar eller med ogräsbekämpning.
GAEC 7 Växtföljd
Kravet på växtföljd kan uppfyllas antingen genom växtföljd eller genom diversifiering av odlingen
Kravet på växtföljd innebär att en ettårig gröda varje år ska bytas ut mot minst en tredjedel av den åkerareal som är i besittning. Samma ettåriga växt får odlas på samma areal högst tre år i rad. Flerårigheten ses över första gången 2026
I samband med växtföljdsnormen granskas odlingsarealen för ettåriga grödor, så det gäller inte fleråriga grödor, exempel vall.
växter vars areal inte räknas med i den areal från vilken skyldigheten beräknas: träda, potatis, morot, sockerbeta, vitkål, lökar samt röd- och gulbeta
ren havre får odlas på samma skifte i mer än tre år, förutsatt att ett produktionsavtal har ingåtts om odlingen
Diversifieringen av odlingen genomförs genom odling av minst två växter, om gården har 10–30 hektar åker. Huvudgrödan får dock inte utgöra mer än 75 procent av lägenhetens åkerareal. Om åkern är över 30 hektar, ska minst tre växter odlas. Huvudgrödan får inte utgöra mer än 75 procent av lägenhetens åkerareal och två huvudväxter får inte utgöra mer än 95 procent av åkerarealen.
På Livsmedelsverkets webbplats kan man kontrollera vilka växter som räknas som olika grödor: Guide om villkorlighetLänk till en annan webbplats
Kravet gäller inte:
gårdar på mindre än 10 hektar
gårdar där minst 75 % av åkerarealen består av vall, träda eller baljväxter
gårdar med ekologisk produktion
GAEC 8 Bibehållande av landskapselement i fråga om jordbruksmark och förbud mot att klippa häckar och träd under fåglarnas häcknings- och uppfödningsperiod
Träd och naturminnesmärken som skyddas enligt naturvårdslagen ska bevaras på jordbruksmark eller i dess omedelbara närhet.
Träd på jordbruksmark får inte beskäras under fåglarnas häckningsperiod 1.5–31.7.
Skadliga främmande växtarter ska bekämpas på jordbruksmark
flyghavre, jätteloka, tromsöloka, bredloka
GAEC 9 Förbud mot omställning eller plöjning av permanent gräsmark som betecknats som miljömässigt känslig permanent gräsmark inom Natura 2000-områden
Permanenta gräsmarker på Natura 2000-områden ska bevaras och får inte plöjas.