Beskogningsstöd för outnyttjad mark

Markanvändningssektorn har många möjligheter att stärka kolsänkor, bevara kolreserver och minska utsläpp av växthusgaser från marken. Ett sätt är att plantera skog på outnyttjad mark, vilket minskar markens utsläpp och skapar kolsänkor. Utöver skogsplantering syftar man samtidigt till att minska avskogningen. Både skogsplantering och minskning av avskogning ingår i de åtgärder som fastställdes i augusti 2022 i Markanvändningssektorns klimatplan. Som en del av markanvändningssektorns klimatåtgärder utarbetades ett nytt beskogningsstöd för outnyttjad mark år 2020. Stödet kunde sökas från Skogscentralen fram till slutet av 2023.

Skogscentralen fattar de sista stödberesluten senast i juni 2024

Beskogningsstödet var tidsbegränsat och ansökningstiden avslutades i slutet av 2023. De sista stödansökningarna skulle vara inne hos Skogscentralen senast den 31 december 2023. Skogscentralen fattar stödbereslut senast den 30 juni 2024.

Beskogningsstödet riktades till privata markägare för att plantera skog på outnyttjad mark, såsom jordbruksmark som inte längre används och områden som tidigare använts för torvproduktion. Enligt stödvillkoren skulle det planterade området vara sammanhängande, minst 0,5 hektar stort och i genomsnitt minst 20 meter brett. Området skulle vara lämpligt för skogsodling både naturligt och hydrologiskt. Åkrar som är aktivt i bruk skulle inte planteras med skog i Finland, så ett villkor för stödet var att jordbruksstöd inte hade sökts för åkermarken efter 2019. Vid behandlingen av stödansökningar beaktades bland annat biologisk mångfald, landsbygdslandskap, vattenhushållning och planeringsbegränsningar. Uttalande från NTM-centralen inhämtades innan beslut om stöd fattades. Stöd beviljades exempelvis inte för skogsplantering på miljö- och naturvärdefulla områden, såsom ängar, hagar, betesmarker eller hedar. Tiden för att genomföra arbetet sträcker sig till slutet av det andra kalenderåret efter att ansökan godkänts. Skyldigheten att vårda och bevara det planterade området som skogsmark gäller i tio år.

En lag om övergångsperioden för stödets upphörande trädde i kraft i början av 2024. Lagen säkerställer utbetalningen av de beskogningsbidrag och vårdpremier som beviljats enligt stödsystemet. Dessutom regleras förlängningen av skogsplanteringsåtagandet under övergångsperioden. Stödtagaren är skyldig att sköta den initiala utvecklingen av plantorna på det planterade området samt att bevara området som skogsmark.

Beskogningsstöd består av kostnadsersättning och vårdpremie

Beskogningsstödet består av en fast kostnadsersättning och en vårdpremie, vilka baseras på genomsnittliga beräknade kostnader per hektar. Kostnadsersättningen, eller beskogningsbidraget, är 1 500 euro per hektar för områden på mineraljord och 2 000 euro per hektar för områden på torvmark. För att främja biologisk mångfald får man en högre ersättning för mineraljordområden om man använder ädellövträd eller klibbal vid plantering. För tidigare torvproduktionsområden är beskogningsbidraget lägre än vad som beskrivs ovan. Om plantering på före detta torvproduktionsområde sker genom plantering är ersättningen 1 500 euro per hektar, och 1 000 euro per hektar om plantering sker genom sådd. Vårdpremien är totalt 900 euro per hektar, utbetald i två lika stora delar under det andra och åttonde året efter plantering.

Anvisningar och guider för skogsplantering

Skogsplantering omfattar alla skogsförnyelsens faser, inklusive tidig vård av plantorna. Vanligtvis krävs särskild uppmärksamhet åt att bekämpa undervegetation, vilket säkerställer plantornas initiala utveckling. På många planteringsområden behövs även gödsling för att återställa näringsbalansen. Markberedning och plantering görs i huvudsak på samma sätt som vid konventionell skogsodling. Riktlinjer för skogsvård vid skogsplantering uppdaterades 2021. Dessutom har guider och onlinekurser om skogsplantering utarbetats under 2020-2023. Länkar finns under rubriken "Guider och onlinekurser" längst ner på sidan.

Bedömningar av potentialen för skogsplantering på outnyttjad mark och dess klimatfördelar

I samband med förberedelserna av beskogningsstödet våren 2020 bedömdes potentialen för outnyttjad mark i Finland baserat på GIS-data. Enligt undersökningen uppskattades arealen av outnyttjad mark till cirka 118 000 hektar. I uppskattningen inkluderades jordbruksmark som inte längre används och områden som tidigare använts för torvproduktion. Mer information om utredningen finns i bilagan "Huvudpunkter för beskogningsstödet".

Enligt bedömningarna är den största potentialen för skogsplantering i landskapen Lappland, Kajanaland, Österbotten och Norra Karelen. De flesta outnyttjad mark är tidigare åkermark, och cirka tre fjärdedelar av dem ligger på mineraljord, medan en fjärdedel ligger på torvmark. Den största klimatfördelen uppnås genom att plantera skog på torvjordar och tidigare torvproduktionsområden.

I samband med förberedelserna av stödet bedömde Naturresursinstitutet (Luke) klimatpåverkan av skogsplantering i ett projekt genomfört 2020-2021, det vill säga minskningen av växthusgasutsläpp jämfört med tidigare markanvändning. Minskningen av växthusgasutsläpp (koldioxid, metan och dikväveoxid) till följd av skogsplantering beror på ökningen av kolreserven i växande träd och minskningen av markens växthusgasutsläpp samt ökningen av kolreserven i marken. Minskningen av växthusgasutsläpp till följd av skogsplantering varierar stort (3,8-17,1 ton CO₂-ekv./ha/år) beroende på tidigare markanvändning, jordtyp, trädslag och tiden sedan plantering. Läs mer om bedömningarna i bilagan "Huvudpunkter för beskogningsstödet".

Förbedelser för att fortsätta beskogningsstödet våren 2023 (förbedelserna avslutade)

Statsrådets redogörelse om en klimatplan för markanvändningssektorn
Förbedelser våren 2023 (på finska):
Joutoalueiden metsitystuen jatkon valmistelu (MMM, 16.5.2023)
Metsitystukilain uudistamisen valmistelu -tilannekatsaus 5.5.2023 – MMM
Metsitystuen tilannekatsaus 5.5.2023 – Suomen metsäkeskus
Katsaus ELY-keskuksen metsitystukilausuntoihin 5.5.2023 – Pohjois-Karjalan ELY-keskus
Näkemyksiä ja kokemuksia metsitystuen hakemisesta 5.5.2023 – Suomen metsäkeskus
Metsäkeskuksen toteuttama kysely maanomistajille ja toimijoille (tiedote 11.1.2023)

På vår webbplats

Klimatåtgärder inom markanvändningssektorn för att uppnå målen för koldioxidneutralitet (video)
Markanvändningssektorn ska minska utsläpp och stärka kolsänkor och kollager
Lagen om beskogningsstöd stadfästes – ansökan öppnas i mars (17.12.2020)
Villkoren för stöd för beskogning preciseras – utkast till statsrådets förordning på remiss (17.11.2020)
Ett lagförslag om stöd för beskogning av impediment lämnades till riksdagen för behandling (5.10.2020)

Beskogningsstöd för outnyttjad mark

Skogscentralen fattar de sista stödberesluten senast i juni 2024

Beskogningsstöd består av kostnadsersättning och vårdpremie

Anvisningar och guider för skogsplantering

Bedömningar av potentialen för skogsplantering på outnyttjad mark och dess klimatfördelar

Beskogningsstödslegislation fram till slutet av 2023

Lag om övergångsfasen vid avslutandet av beskogningsstödet

Beskognisstöd, Skogscentralen

Guider, nätkurser och projekt

Förbedelser för att fortsätta beskogningsstödet våren 2023 (förbedelserna avslutade)

På vår webbplats