Markanvändningssektorn ska minska utsläpp och stärka kolsänkor och kollager
Inom jordbruket utvecklas odlingssätten, -metoderna, produkterna och tjänsterna
Inom jordbruket tillämpar man odlingssätt och -metoder samt utvecklar produkter och tjänster som bidrar till att ta upp och lagra kol samt att minska utsläpp.
Med dessa åtgärder
- minskar man utsläppen från odlingen på torvmarker (bland annat fleråriga miljövallar, reglerbar dikning)
- ökar upptaget och lagringen av kol på mineraljordar
- utvecklar odling på våtmarker och marknaden för våtmarksprodukter
- diversifierar odlingen, ökar växtföljden och bidrar till att utveckla produkter med hög förädlingsgrad
- främjar initiativ och åtgärder för att öka upptaget av kol på åkermark internationellt (bland annat 4/1000 initiativ)
Klimatåtgärderna har redan under den pågående EU-programperioden finansierats genom den gemensamma jordbrukspolitiken (CAP). Reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken pågår som bäst. Av CAP-finansieringen för den nya budgetperioden som inleds 2021 ska 40 procent användas för klimatåtgärder på EU-nivå.
Bättre skogsvårdsmetoder stärker skogstillväxten och kolupptaget
Målet för ett klimatsäkert skogsbruk är att vidmakthålla och stärka skogarnas kolsänkor genom att investera i skogsvård, värna om skogens tillväxt och hälsa samt genom att tillämpa olika sätt att odla och behandla skogar.
När det gäller torvmarker ska man utveckla ett nytt vetenskapligt grundat koncept som går ut på att man ser användningen av sumpskogar som en helhet när man tänker på virkesförsörjningen, klimatmålen, den biologiska mångfalden, naturvården och vattenskyddet.
För att värna om skogens tillväxt och hälsa
- utvecklar man modeller för skogsbehandling som bygger på kontinuerligt växttäcke och gör dem till en del av skogsvården
- bidrar till odling av blandskog
- ökar skogstillväxten genom att använda mer förädlat skogsodlingsmaterial samt särskilt askgödsling av torvmarker
- stärker skogarnas anpassning till klimatförändringen och förbättrar hanteringen av klimatrisker
Ytterligare ser man på synergier och eventuella konflikter mellan klimat- och mångfaldsmålen och åtgärderna.
Skogsvårdsrekommendationerna uppdateras utifrån de senaste forskningsrönen och praktisk erfarenhet. Det pågår en uppdatering och precisering av rekommendationerna som gäller anpassningen till och begränsningen av klimatförändringen. Tillsammans med miljöministeriet och arbets- och näringsministeriet ska man därtill bidra till forskning och produktutveckling av träprodukter med långvarig kollagrande effekt samt till användning av biprodukter. Incitamentssystemet för skogsbruket genomgår en reform som bäst.
Större skogsareal och mindre avskogning
Beskogning ger mer skogsareal. Målet är att markägare kan få stöd för att beskoga områden som inte längre används. Lagen om beskogning trädde i kraft vid ingången av 2021. Stödet söks hos skogscentralen och ansökningstiden börjar vid ingången av mars 2021. Områden som lämpar sig för beskogning är impediment, såsom gamla åkerskiften och torvutvinningsområden. Åkrar som odlas aktivt ska inte beskogas. Stöd beviljas inte heller för att beskoga ängar, svedmarker, åkrar eller hagmarker som är viktiga med tanke på miljö- och naturvärden.
På grund av Finlands stora skogsareal omvandlas skog till både bebyggd mark och åkermark (så kallad avskogning). Utsläppen från avskogningen är relativt höga i Finland. Man försöker förebygga omvandlingen av skogsmark till åker genom att utveckla hanteringen och återvinningen av stallgödsel, inkl. biogasprogram, samt genom att utveckla planeringen och rådgivningen. När det gäller bebyggd mark utreder man till exempel möjligheterna att införa en avgift för ändring av markanvändningen och andra styrmedel för att förebygga avskogning.
Våtmarker kan användas bland annat för vattenskydd och som viltvåtmarker samt för att begränsa översvämningar. Genom att höja vattennivån i de dikade områdena kan man minska de koldioxidutsläpp som nedbrytning av torv orsakar. Klimateffekterna, såsom utsläppen av koldioxid och metan, påverkas också av utgångsläget, till exempel om torvmarken är näringsrik eller mager. I åtgärdshelheten utreds vilka klimatvinster återställningen av dikade lågproduktiva områden som inte används aktivt medför, hur återställningen måste göras och hur dessa områden kan användas till exempel vid våtmarksodling eller begränsning av översvämningar.
Tvärsektoriella åtgärder
I åtgärdshelheten utreds hur en marknad för att betala ersättning för kolupptag inom markanvändningssektorn fungerar samt möjligheterna att införa ansvarsfulla och hållbara system för att betala hyra för kollager. Vidare undersöker man möjligheterna att erbjuda aktörerna så tillförlitlig information som möjligt om klimateffekterna samt om effekterna av de olika åtgärder som främjar kolupptaget och minskar utsläppen.
Till stöd för att genomföra klimatåtgärderna inom markanvändningssektorn tar man fram ett forsknings- och utvecklingsprogram, förbättrar informationshanteringen, kommunikationen och växelverkan samt stärker kompetensen.
Klimatåtgärderna genomförs tvärsektoriellt. Åtgärderna har en anknytning till flera andra strategier, program och projekt (bland annat den nationella skogsstrategin 2025, den gemensamma jordbrukspolitiken, klimatprogrammet, åtgärdshelheten för att återvinna näringsämnen och programmet för utveckling av åkerstrukturen).
På vår webbplats
Klimatplan för markanvändningssektorn
Pågående projekt inom klimatplan för markanvändningssektorn
CAP-27
Ansvarsfull livsmedelskedja
Nationell skogsstrategi
Incitamentsystem för skogsbruk
Bloggen Avskogning (på finska)
Projektet Återvinning av näringsämnen
På andra webbplatser