Energi- och klimatpolitik

Klimatförändringen är ett globalt problem som kräver utsläppssnåla åtgärder, snabba och omfattande förändringar på systemnivå samt anpassning till förändringar på alla nivåer och områden i samhället. Energiproduktionen har en viktig roll i detta. Utöver låga utsläpp handlar energipolitiken om försörjningstrygghet och förmånliga priser.

Finlands energi- och klimatpolitik påverkas av de riktlinjer och åtaganden som fastställs både internationellt och inom EU. Den nationella energi- och klimatstrategin innehåller riktlinjer för Finlands klimatpolitik. Åtgärderna fastställs också i den klimatpolitiska planen på medellång sikt enligt klimatlagen.

Jord- och skogsbruksministeriet har ansvaret för skogarna, jordbruket och markanvändningen inom energi- och klimatpolitiken samt för anpassningen till klimatförändringen.

Trots att man försöker bromsa upp klimatförändringen blir klimatet varmare och det går inte längre att totalt stoppa förändringen. Den nationella planen för anpassning till klimatförändringen 2014 är en del av planeringssystemet enligt klimatlagen. Den syftar till att samhället ska ha förmåga att anpassa sig till förändringarna i klimatet och hantera riskerna i samband med dem.

Skogar och energi- och klimatpolitiken

Skogarna binder under sin tillväxt kol ur atmosfären och lagrar det i träd och i marken. Som kolsänkor bromsar de upp klimatförändringen. Ytterligare lagras kol i långlivade träprodukter, såsom byggnader. Biomassa från skogar eller grödor kan ersätta fossila råvaror.

Jordbruk och energi- och klimatpolitiken

Utsläpp från jordbruket rapporteras enligt klimatkonventionen inom tre olika sektorer: jordbrukssektorn, markanvändningssektorn (LULUCF) och energisektorn. Jordbrukets klimatpåverkan gäller i Finland särskilt utsläppen från marken. Utsläppen från torvmarker utgör en betydande andel av alla utsläpp från jordbruket. Vikten av att bevara och öka kollagren på jordbruksmark blir allt viktigare i den framtida politiken. Inom jordbruket kan man ofta påverka bekämpningen av och anpassningen till klimatförändringen genom samma åtgärder.

Hela livsmedelssystemets hållbarhet kan förbättras genom ökad energi- och materialeffektivit samt minskade utsläpp från matproduktionen räknat per liter och kilogram. Det är viktigt att både den globala och nationella livsmedelsförsörjningen tryggas och utvecklas vid val av bekämpningsåtgärderna.

Förändringar i markanvändningen inom energi- och klimatpolitiken

En stor utsläppskälla inom markanvändningssektorn hänför sig till röjning av skog till annan markanvändning främst på grund av samhällsbyggande och åkerröjning. Utsläppen från avskogningen har varit cirka 3 – 4 Mt CO2, det vill säga cirka 6 procent av Finlands totala utsläpp. Kolsänkorna kan ökas genom beskogning av träfria områden. I Finland är beskogningen en liten sänka på cirka -0,3 Mt CO2. Finland är ett av EU:s mest skogsrika länder och beskogningspotentialen har därför bedömts vara liten.

Målet med projektet Potentialen i markanvändningssektorn för att uppnå klimatmål är att hitta lösningar som kan minska utsläppen från avskogning och öka beskogningen. Projektet ska också producera konsekvens- och kostnadsbedömningar.

På vår webbplats

En ny beräkning av referensnivån för skog är klar (JSM pressmeddelande 16.12.2019)
Beräkningen av skoglig referensnivå blir klar i december (JSM och Naturresursinstitutets gemensamma pressmeddelande 12.11.2019)
Förutseende skogsägare förbereder sig i tid på ett förändrat klimat (JSM och Tapio Ab:s gemensamma pressmeddelande 31.10.2019)
LULUCF- förordning 
Skogar och klimatförändring  
Skogarnas kolsänkor 
Programmet för klimatvänlig mat 
Anpassning till klimatförändringen 

På andra webbplatser

Infografik: Klimatförändringen och jord- och skogsbruket