Betydelsen av säsongsvåtmarker för andungar – en experimentell undersökning

Projektsammanfattning

Undersökningen utredde hur olika typer av vattendrag påverkar andungarnas tillväxt och föda. Ungar som hade kläckts i en maskin präglades på människor och rastades på säsongsvåtmarker och vanliga små boreala sjöar i fyra timmar. Från dessa platser togs även prov på ryggradslösa djur, som är ungarnas viktigaste föda.

Bakgrund till projektet

Säsongsvåtmarkerna har en så liten areal att det är svårt att få ett tillräckligt antal observationer om andkullar för att beskriva deras betydelse. Därför inleddes en experimentell undersökning.

Projektverksamhet

Undersökningen är en del av Basile Marteaus doktorsavhandling, och utifrån den skrivs vetenskapliga artiklar. Projektet har även presenterats vid branschevenemang, bland annat Lintuvesipäivä (Fågelvattendagen) och Metsäbiologian seuras evenemang.
keen tuloksia

Projektets resultat

• 2023: Det fanns ett stort antal ryggradslösa djur på säsongsvåtmarkerna, och ungarna växte upp bättre där.
• 2024: Situationen förändrades och ungarna växte inte längre upp bättre på säsongsvåtmarkerna. Orsaken var bristen på ryggradslösa djur: Antalet utgjorde enbart en tiondel av antalet året innan. Det berodde på en varm majmånad då myggslarvarna kläcktes före experimenten med ungar. Uppvärmningen av klimatet kan på så sätt orsaka ett så kallat mis-match-fenomen där näringskedjan blir störd.

Denna observation betonar behovet av att skapa låga svämvatten för änder eller att använda bävrar som byggare av våtmarker. Sommaren 2025 inkluderades översvämmade bäverområden i undersökningen och man jämförde användningen av säsongsvåtmarker, översvämmade bäverområden och vanliga små sjöar under sommaren.

Artiklar och publikationer om projektet

• Marteau, B., Sundell, J., Pesonen, R., & Nummi, P. (2025). Duckling body mass increases with abundant aquatic invertebrates: Experimental approach. Global Ecology and Conservation, 58, e03490. Duckling body mass increases with abundant aquatic invertebrates: Experimental approach – ScienceDirect
• Marteau, B., Nummi, P., Lilley, T. M., & Sundell, J. (2023). Role of vernal pools in activity and diversity of bats and birds linked with the emergence of flying insects. Global Ecology and Conservation, 48, e02722. Role of vernal pools in activity and diversity of bats and birds linked with the emergence of flying insects – ScienceDirect
• Nummi, Petri. (2023). Puheenvuoro. Tulvivat kosteikot luonnonhoidossa. (Inlägg. Översvämmade våtmarker vid naturvården.) Suomen Riista 69: 5–6.
• Sundell, J., Dixneuf, C. & Nummi, P. (2023). Kausikosteikot lintujen ja nisäkkäiden elinympäristöinä. (Våtmarker som livsmiljöer för fåglar och däggdjur.) Suomen Riista 69: 7–19.
• Nummi, P. (2023) Poolin pojat rap. Castor F – Poolin Pojat (Duckling rap) | Helsingfors universitet

Mer information om projektet

Helsingfors universitet

Petri Nummi, äldre universitetslektor, telefon 050 433 4626

Basile Marteau (doktorand)

E-postadresserna har formen fornamn.efternamn(at)helsinki.fi

Webbplatsen för hela POOL-projektet, som undersökningsprojektet "SorsaPool" ingick i THE POOL PROJECT | POOL