Projektet Radera eller lura: Undersökningar om främmande rovdjur på våtmarker

Projektsammanfattning 

Sotka-projektet vid Åbo universitet undersöker effekten av utrotandet av mårdhundar, alternativa metoder för jakt och artens ekologi i Finland där mårdhunden är en etablerad främmande art och rövar ägg från vattenfåglarnas bon. 

Vår undersökning bekräftar att jakt är en fungerande metod att minska populationen av mårdhund och de fågelboskador som mårdhunden orsakar på våtmarker. Även om det är svårt att utrota mårdhunden helt, minskade den framgångsrika jakten antalet mårdhundar och förebyggde att mårdhundar rövade konstgjorda fågelbon. När jaktprojektet avlutas återhämtar populationen sig sannolikt snabbt. Av de alternativa metoderna för jakt som testades förebyggde doftbluffen effektivt att rävar rövade konstgjorda vattenfågelbon, men den hade ingen effekt för mårdhundar. 

Undersökningarna visar att populationen av mårdhund fortfarande ökar i norra Finland, vilket tyder på att arten anpassat sig till kalla förhållanden. I södra Finland är mårdhunden redan det vanligaste medelstora rovdjuret. Enligt GPS-uppföljningen finns det skillnader i mårdhundens rörelsebeteende: I norra Finland vandrar mårdhundar långa sträckor medan i södra Finland stannar de hellre i sitt eget revir. Mårdhundar kan gå över vattenhinder, särskilt längs isen vilket främjar deras spridning i skärgården. Enligt näringsanalyser äter mårdhunden vattenfåglar i någon mån under fåglarnas häckningstid, men dess huvudsakliga näring på våren är grodor. Undersökningen fortsätter fortfarande och fokuserar på att utreda heltäckande konsekvenser av jakten på främmande rovdjur på fågelpopulationerna och effektiveringen av uppföljningen av och jakten på minkar. 

Bakgrund till projektet 

Projektet har inletts eftersom antalet mårdhundar kraftigt ökat i Finland och den klassificeras som invasiv främmande art. De problem som mårdhunden orsakar gäller i synnerhet vattenfåglarnas häckningsro och fågelpopulationer, eftersom mårdhunden är en känd äggrövare. Huvudsyftet med projektet är att utreda hur man effektivt kunde förebygga ökningen av populationen av mårdhund och de skador som mårdhundar orsakar. Vår undersökning syftar alltså till att hitta metoder med vilka man kunde skydda fågelbon mot plundring och förbättra statusen för fågelpopulationerna. Vi undersöker också hur den traditionella jakten kunde effektiveras och riktas. Vi utreder dessutom om nya, alternativa metoders, såsom doftbluff, användbarhet som bekämpningsmetoder. Syftet med projektet är att också undersöka spridningen av den främmande arten och dess konsekvenser för ekosystem. Mårdhunden sprider sig fortfarande norrut, och dess förmåga att anpassa sig i kalla förhållanden väcker oro för de norra ekosystemen. Nya rön som vi producerat om mårdhundens ekologi, näring och rörelsevanor kan utnyttjas vid planeringen av beståndsvård och framtida bekämpningsåtgärder. 

Projektverksamhet 

Projektet genomför flera undersökningar för att bekämpa mårdhundar och förstå dess ekologi. 

1. Effektiv jakt och dess uppföljning: I samarbete med Finlands viltcentral och Forststyrelsen följer vi upp hur jakten på mårdhund lyckas på värdefulla fågelvåtmarker. Arbetet utförs med hjälp av viltkameror och försök med konstgjorda bon. Så här bedömer vi utvecklingen av populationen av mårdhund och antalet boskador. 
2. Testning av alternativa metoder: Vi testar alternativa bekämpningsmetoder, såsom doftbluff (konstgjord fågeldoft) och tvålmetod (tvål som sprids runt bon). För effektivera jakten med fällor testar vi olika lockmedel som Viltcentralen använder. 
3. Undersökning i rörelser och spridning: Med GPS-halsband undersöker vi hur mårdhundar rör sig i olika miljöer, såsom i skärgården och i Lappland. Detta hjälper oss att förstå hur mårdhunden sprider sig och använder olika miljöer. 
4. Analys av näring och konsekvenser för ekosystem: Vi analyserar mårdhundarnas näring för att utreda vilken roll vattenfåglar spelar i deras kost. Vi undersöker dessutom hur jaktmetoderna påverkar fågelpopulationerna med hjälp av fågelinventeringar. 
5. Analys av jaktuppgifter och effektivering av jakten: vi analyserar effekten av olika jaktmetoder och testar hur drönarfotografering kan utnyttjas för att rikta jakten. 

Projektets resultat 

Vårt projekt har gett goda resultat i förhållande till de uppställda målen. Den effektiva jakten har visat att populationen av mårdhund och de boskador som mårdhundar orsakat har minskat. Detta har konstaterats med viltkameror och försök med konstgjorda bon som visar att färre mårdhundar rövar bon. Även GPS-uppföljningarna har gett ny information om hur mårdhundarna rör sig och avslöjar skillnader mellan individer i norra och södra Finland. Vi har dessutom utrett att bluffar som baserar sig på doft inte fungerar i fråga om mårdhundar men den kan vara effektiv i fråga om andra rovdjur. Resultaten rapporteras i vetenskapliga tidskrifter och till exempel i tidskriften Metsästäjä. Projektets resultat används redan nu för att effektivera och rikta jakten på främmande rovdjur i framtiden. Man når mer permanenta resultat om man bedriver jakt regelbundet eftersom antalet mårdhundar återhämtar sig snabbt efter jakten. 

Aktuellt 

Fokuset ligger för närvarande vid bedömningen av heltäckande konsekvenser av jakten på främmande rovdjur för fågelpopulationerna. I samarbete med forskarna vid Finlands miljöcentral analyserar vi fågelinventeringar i dessa områden där man bedrivit den effektiverade jakten på mårdhundar. Målet är att utreda hur jakten har påverkat fågelantalet och antalet fågelungar. I Limingoviken fortsätter man också med doftbluffar i terrängen där man undersöker hur en konstgjord fågeldoft påverkar rovdjurens förmåga att hitta bon. 

Det planeras analyser av drönarfotografering i vassområden med rikliga fågelpopulationer. Med hjälp av analyserna strävar man efter att utreda var mårdhundar befinner sig och hur de beter sig i dessa miljöer. Dessutom inleds ett försök tillsammans med Viltcentralen för att undersöka hur olika dofter och beten inverkar på hur minken går i fällan. Syftet är att få bättre material för uppföljningen av minkpopulationerna. 

Under 2026–2027 analyserar man grundligt mårdhundjaktens konsekvenser för fågelpopulationerna och resultaten från nya försök med doftbluff. Avsikten är att publicera nya artiklar utgående från dessa. Kort sagt har projektet framskridit till analysen av de insamlade uppgifterna medan det planeras nya försök och ny materialinsamling. 

Artiklar och publikationer om projektet 

Vetenskapliga artiklar: 

Deshpande, P., Toivonen, P. & Selonen, V. 2025 Northern populations of Finnish raccoon dogs are active at the range edge and unhindered by movement boundaries. Movement Ecology. https://link.springer.com/article/10.1186/s40462-025-00601-1 Länk till en annan webbplats 

Selonen, V., Deshpande, P., Karhula, K., Lindén, A., Toivola, M. & Laaksonen, T. 2025 Mesopredator control for waterfowl conservation: hunting reduces invasive raccoon dog abundance and predation on artificial nests. Eur J Wildl Research 71:115. https://link.springer.com/article/10.1007/s10344-025-01997-2 Länk till annan webbplats 

Toivonen, P., Toivola, M. & Selonen, V. 2025 Ice cover and partner removal increase movements of invasive mesopredator in the coastal island mosaic. Ecological Solutions and Evidence 6: e70068. https://besjournals.onlinelibrary.wiley.com/doi/full/10.1002/2688-8319.70068 Länk till annan webbplats 

Selonen, V., Toivonen, P. & Lindén, A. 2024 Long-term snow-track indices of a Finnish native mesopredator declined while those of an invasive one increased. Scientific Reports 14: 26190. https://www.nature.com/articles/s41598-024-77777-w Länk till en annan webbplats 

Toivonen, P., Laaksonen, T. Piironen, A. & Selonen V. 2024 The habitat preferences of invasive raccoon dog imply elevated risks for wetland-associated prey species. Oecologia 206: 73–85. https://link.springer.com/article/10.1007/s00442-024-05614-y Länk till annan webbplats Länk till annan webbplats 

Selonen, V., Toivonen, P. & Tuomikoski, E. 2024 Invasion in cold: weather effects on winter activity of an alien mesopredator at its northern range. Eur J Wildl Research 70:74. https://link.springer.com/article/10.1007/s10344-024-01824-0 Länk till annan webbplats 

Selonen, V., Brommer, J.E., Klangwald, C. & Laaksonen, T. 2024 Successful invasion: camera trap distance sampling reveals higher density for invasive raccoon dog compared to native mesopredators. Biological Invasions 26: 1–10. https://link.springer.com/article/10.1007/s10530-024-03323-4 Länk till en annan webbplats 

Holopainen, S., Selonen, V., Krüger, H., Kotanen, J., Laaksonen, T., Miettinen, E., Nurmi, A., Uusihakala, L. & Väänänen, V.-M. 2024 Forest habitat loss and human land use alter predation of artificial ground nests. Forest Ecology and Management 561: 121858. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0378112724001701 Länk till annan webbplatsLänk till annan webbplats 

Tuomikoski, E., Selonen, V., Merimaa, K. & Laaksonen T. 2024 Diet of the raccoon dog, an invasive mesopredator, during the breeding season of declining waterbird populations. Global Ecology and Conservation 51: e02917. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S2351989424001215 Länk till annan webbplatsLänk till annan webbplats 

Toivonen, P. 2023. Habitat selection of the raccoon dog (Nyctereutes procyonoides) during the breeding season of ground-nesting birds. Pro gradu, Åbo universitet 

Selonen V., Banks, P.B., Tobajas, J. & Laaksonen, T. 2022 Protecting prey by deceiving predators: A field experiment testing chemical camouflage and conditioned food aversion. Biological Conservation 275: 109749. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0006320722003020 Länk till en annan webbplatsLänk till en annan webbplats 

Selonen V., Brommer, J.E., Holopainen, S., Kauhala, K., Krüger H., Poutanen, J., Väänänen, V.-M. & Laaksonen, T. 2022 Invasive species control with apex predators: increasing presence of wolves is associated with reduced occurrence of the alien raccoon dog. Biological Invasions 24: 3461–3474. https://link.springer.com/article/10.1007/s10530-022-02850-2 Länk till en annan webbplats 

Populärvetenskapliga publikationer: 

Toivola, M., Arfman, T., Selonen, V., & Toivonen, P. 2025 Skärgården: GPS-spårning efter mårdhundar. Länk till en annan webbplats Tidskriften Jägaren 6/2025. 

Toivola, M. et al. 2025 Research and Elimination of Archipelago Raccoon Dogs. Länk till en annan webbplats The Applied Ecologist 8/2025.  

Selonen, V., Deshpande, P., Toivonen, P. & Laaksonen, T. 2025 Nya vetenskapliga rön om mårdhunden. Länk till en annan webbplats Tidskriften Jägaren 3/2025: 46–47.  

Mononen, J. 2024 Helmi-projektet ger resultat. Länk till en annan webbplats Tidskriften Jägaren 4/2024.  

Laaksonen, T. & Selonen, V. 2021 Lära dem låta bli ägg? Mårdhundar i våtmarker.Länk till en annan webbplats Tidskriften Jägaren 4/2021, 68–69.  

Laaksonen, T. & Selonen, V. 2021 Mårdhundstomrum kräver jägarinsatser. Länk till en annan webbplats Tidskriften Jägaren 1/2021. 

Mer information om projektet 

Åbo universitet 

Vesa Selonen, specialforskare, ekologi och evolutionsbiologi 

vessel@utu.fi 

Toni Laaksonen, professor, ekologi och evolutionsbiologi 

tokrla@utu.fi 

Forskningsgruppens webbplats: Animal Ecology lab, University of Turku