Klimatplanen för markanvändningssektorn (MISU)
Med markanvändningssektorn avses markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk i enlighet med FN:s klimatkonvention och klimatavtalet från Paris. Klimatplanen för markanvändningssektorn bidrar till Finlands mål om klimatneutralitet fram till 2035, och den har jämsides med den klimatpolitiska planen på medellång sikt och klimat- och energistrategin. Planen är också till hjälp för att genomföra Europeiska unionens klimatmål och fullgöra åtaganden på internationell nivå.
Statsrådet godkände en redogörelse om klimatplanen för markanvändningssektorn och lämnade den till riksdagen den 8 juli 2022. I planen förväntas det att de åtgärder som nämns i planen ska resultera i en klimateffekt på minst tre miljoner ton koldioxidekvivalenter till 2035.
I regeringsprogrammet dras det upp riktlinjer för flera klimatåtgärder som gäller jordbruksmark, skogsbruket och förändringar i markanvändningen. Centrala åtgärder som redan inletts är bland annat stödet för beskogning av impediment, askgödsling i torvskogar och genomförande av Forststyrelsens ägarpolitiska riktlinjer samt den omfattande forsknings- och utvecklingsverksamhet inom markanvändningssektorns Fånga kolet-helhet som genomförts från och med 2020.
Åtgärder som tagits in i planen är till exempel åtgärder som främjar en klimatsäker användning av torvjordar, torvmarker och torvmarksskogar, åtgärder som främjar skogstillväxt, koldioxidupptag och kollagring samt åtgärder som förebygger avskogning. Jordbruksmarkernas koldioxidutsläpp minskas genom odlingsåtgärder enligt den nationella jordbrukspolitiken och Europeiska unionens gemensamma jordbrukspolitik som ökar och upprätthåller kolupptagning och kollagring i marken.
I planen har dessutom tagits in separata insatser för höjning av vattennivån på lågproduktiv åkermark och åkermark med mäktigt torvlager och för att främja våtmarksodling. Utveckling av koldioxidmarknaden har också tagits in som en del av åtgärderna i planen.
Klimatplanen innehåller också en plan för genomförandet och en plan för hur åtgärderna och deras verkningar ska följas upp.
Planen utarbetades genom växelverkan
För att stödja arbetet med planen tillsattes i början av 2021 en arbetsgrupp med representanter för de närmast berörda ministerierna. Uppföljningsgruppen för klimatåtgärdshelheten inom markanvändningssektorn övervakade beredningen av planen och främjade nödvändig dialog med berörda grupper i samband med att planen utarbetades. Under arbetets gång ordnades flera diskussionsmöten och andra inkluderande evenemang.
Gaia Consulting och Pellervon taloustutkimus PTT gjorde bedömningen av miljökonsekvenserna av klimatplanen (SMB-projekt). Miljökonsekvensbedömningen är tätt kopplad till planen, och resultaten av den utnyttjades också när åtgärderna i planen fastställdes. I SMB-projektet bedömdes också hur principerna för en rättvis omställning och målen för hållbar utveckling beaktas i klimatplanen.
Planen samordnades med andra strategier
Vid utarbetandet av planen tog man hänsyn till att den bör vara konsekvent i förhållande till klimat- och energistrategin och den klimatpolitiska planen på medellång sikt. En del av det material som användes vid beredningen av dem, såsom projektet för ett klimatneutralt Finland 2035 (HIISI), användes därför också i beredningen av MISU-planen.
Klimatplanen för markanvändningssektorn ingår i planeringssystemet enligt klimatlagen, och genomförandet av planen kommer att följas upp i den klimatårsberättelse som lämnas till riksdagen.
Genom klimatplanen för markanvändningssektorn främjas den övergripande hållbarheten. Markanvändningssektorns klimatåtgärder genomförs inom flera sektorer i linje med regeringens övriga strategier, program och projekt. Centrala sådana är den nationella skogsstrategin, programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland, åtgärderna i EU:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP) i den strategiska CAP-planen samt den nationella planen för anpassning till klimatförändringen.