Utkast till nationell restaureringsplan på remiss – målet är att förbättra naturens tillstånd

Utkastet till Finlands nationella restaureringsplan har sänts på remiss. Planen anger hur Finland avser att genomföra EU:s förordning om restaurering av natur och förbättra naturens tillstånd under de kommande åren. Utkastet ska lämnas till Europeiska kommissionen i höst. Miljöministeriet och jord- och skogsbruksministeriet ber att få utlåtanden senast den 27 augusti 2026.

EU:s förordning om restaurering av natur syftar till att förbättra naturens tillstånd i stor utsträckning i olika miljöer, både inom och utanför skyddsområden. Förordningen ställer för första gången upp bindande och tidsatta mål för medlemsstaterna för att förbättra naturens tillstånd inom Europeiska unionen.

Restaureringsplanen är Finlands nationella färdplan för att nå målen i EU:s förordning om restaurering av natur under de kommande åren. I planen föreslås vilka åtgärder som ska vidtas för att målen ska uppnås i olika livsmiljöer fram till 2050. Planen behandlar åtgärder som gäller bland annat skogar, myrar och torvmarker, vattendrag och kustområden samt stadsmiljöer.

Planen, som kommer att preciseras under de kommande årtiondena, sammanställer målen, åtgärdshelheterna, finansierings- och styrmedlen och principerna för uppföljningen. EU:s medlemsstater har handlingsutrymme att välja de metoder som bäst lämpar sig för deras nationella förhållanden och som är mest kostnadseffektiva. 

Finland skickar planutkastet till Europeiska kommissionen i höst, efter behandlingen i statsrådet. Kommissionen har sex månader på sig att ge respons på Finlands planutkast, varefter planen färdigställs. Finlands färdiga nationella restaureringsplan ska lämnas in till kommissionen inom sex månader efter att kommissionen har gett sin respons på utkastet.

Styrgruppen: kostnadseffektivitet, frivillighet och mångsidiga effekter är centrala i åtgärderna

Arbetet med restaureringsplanen har styrts av projektets styrgrupp, där alla regeringspartier har varit representerade. Styrgruppen har fastställt de politiska ramarna för beredningen av planen. Ordförande för styrgruppen har varit miljöministeriets kanslichef och vice ordförande jord- och skogsbruksministeriets kanslichef.

I styrgruppens riktlinjer betonas kostnadseffektiva och rättvisa åtgärder med mångsidiga effekter. Enligt riktlinjerna ska den biologiska mångfalden stärkas samtidigt som näringslivets verksamhetsförutsättningar tryggas och medborgarnas grundläggande fri- och rättigheter beaktas. Enligt styrgruppen är genomförandet av restaureringsplanen frivilligt för privata markägare. Planen innehåller inga förslag om åtgärder som är bindande för privatpersoner eller som riktar sig mot deras egendom. Enligt grundlagen är vars och ens egendom tryggad. De flexibilitetsmekanismer som EU-förordningen medger ska utnyttjas på bästa möjliga sätt ur Finlands perspektiv.

Styrgruppen har dessutom slagit fast att åtgärderna i det inledande skedet i första hand ska riktas till skyddsområden och statsägd mark. Restaureringsmålen ska samordnas med försörjningsberedskapen, livsmedelsproduktionen, de ekonomiska konsekvenserna och företagens konkurrenskraft. I finansieringen betonas kostnadseffektivitet, utnyttjande av EU-finansiering och mångsidiga finansieringslösningar. Genomförandet av restaureringsplanen ska anpassas till ramarna för statsfinanserna och riksdagens budgetbeslut.

Restaureringsåtgärder för naturtyper som inte är i gott tillstånd 

I Finland finns 68 naturtyper som omfattas av förordningen om restaurering av natur. Av arealen av de naturtyper som inte är i gott tillstånd ska 30 procent omfattas av restaureringsåtgärder senast 2030 och minst 90 procent senast 2050. Om det i dagsläget inte finns tillräckligt av vissa naturtyper behöver de återställas.

Med tanke på tryggandet av den biologiska mångfalden är det effektivare att rikta restaureringsåtgärderna jämnt till alla grupper av naturtyper. Arealen för vissa myrnaturtyper, såsom aapamyrar, är mycket stor i Finland. Att nå restaureringsmålen för dessa naturtyper skulle vara mycket utmanande och kostsamt och skulle inte ge någon betydande extra nytta för den biologiska mångfalden jämfört med en mer måttlig restaureringsareal. Däremot bidrar Finlands mål i utkastet till restaureringsplan betydligt till EU:s mål att undanröja vandringshinder i strömmande vatten.

Kostnaderna beror på åtgärdernas omfattning och inriktning samt på de metoder som används

Kostnaderna för att genomföra restaureringsplanen beror på åtgärdernas omfattning och inriktning samt på vilka metoder som används. De nuvarande bedömningarna av planens konsekvenser kommer att preciseras i takt med att beredningen framskrider.

De totala kostnaderna för att genomföra restaureringsplanen uppskattas till cirka en miljard euro per år fram till 2031. Det uppskattade finansieringsunderskottet jämfört med den nuvarande finansieringen är cirka 400 miljoner euro per år. Avsikten är att täcka underskottet med finansiering från flera olika källor. När det gäller restaureringsåtgärderna betonar Finland möjligheten att på bred front utnyttja olika instrument för finansiering av åtgärderna. Restaureringsarbetet behöver också finansiering från företagssektorn. Marknaden för naturvärden stöder också restaureringen framför allt genom att styra privata medel till åtgärder som förbättrar naturens tillstånd.

Finland har som mål att förhandla med kommissionen om åtgärder för att jämka de kostnader som restaureringen innebär.

Den offentliga finansieringen av genomförandet ska anpassas i enlighet med den statsbudget som riksdagen beslutar om årligen.

Planen anger metoderna, inte objekten

Syftet med planen är att säkerställa att målen i förordningen om restaurering av natur kan uppnås på ett kontrollerat, rättvist och samhälleligt godtagbart sätt. Restaureringsplanen är inte en detaljerad genomförandeplan där beslut fattas om enskilda restaureringsobjekt eller där markägare åläggs att vidta åtgärder. I planen fastställs inte exakta områden, projekt eller genomförandesätt, utan sådana beslut fattas separat i genomförandeskedet.

Åtgärderna i restaureringsplanen omfattar till exempel redan existerande program för att förbättra naturens tillstånd, såsom Metso, Helmi, Nousu, Ahti och Sotka, naturvårdsåtgärderna inom skogsbruket samt vatten- och havsförvaltningsplanerna med tillhörande åtgärder.

Praktiska åtgärder för att förbättra naturens tillstånd kan till exempel vara att lägga igen myrdiken, återställa flod- och bäckfåror till naturtillstånd, återinföra betesgång i områden som traditionellt använts som betesmarker och avlägsna granar från lundar. I synnerhet de åtgärder som vidtas i avrinningsområdena, såsom restaurering av myrar, förbättrar också tillståndet i vattendragen nedströms och i kustvattnen. Åtgärderna är frivilliga för markägarna. Ersättning för skydd kan sökas till exempel inom ramen för Metso-programmet. Det erbjuds också stöd och understöd för restaurering och naturvård till exempel inom Helmi-, Ahti- och Nousu-programmen. Åtgärderna i restaureringsplanen kan också omfatta till exempel lagstiftningsändringar och informationsstyrning.

Icke-försämringsskyldigheten är en del av restaureringsplanen 

Enligt EU:s förordning om restaurering av natur ska Finland vidta åtgärder som syftar till att säkerställa att tillståndet för restaurerade naturtyper och livsmiljöer för arter uppvisar en kontinuerlig förbättring till dess att de uppnår ett gott tillstånd. Dessutom ska åtgärder vidtas för att säkerställa att tillståndet för restaurerade naturtyper och livsmiljöer för arter inte försämras avsevärt. Finland ska också sträva efter att vidta åtgärder för att säkerställa att förekomster av naturtyper som redan är i gott tillstånd inte försämras avsevärt. 

Finland har meddelat kommissionen sin avsikt att utnyttja den flexibla tillämpning av icke-försämringsskyldigheten som förordningen möjliggör. En flexibel tillämpning innebär att en betydande försämring kan tillåtas om det inte finns några andra alternativ, förutsatt att den negativa inverkan kompenseras genom förbättringar av samma naturtyp eller livsmiljö för arter annanstans i Finland.

Nästa regering beslutar om planen

I Finland ansvarar statsrådet under ledning av miljöministeriet för utarbetandet av den nationella restaureringsplanen, och varje ministerium ansvarar för planeringen av åtgärderna inom sitt eget ansvarsområde. Under ledning av jord- och skogsbruksministeriet bereds bland annat de delar av planen som gäller restaurering av torvåkrar, avlägsnande av hinder i strömmande vatten och förbättring av skogarnas och jordbruksmiljöernas tillstånd.

Över 200 sakkunniga, forskare, företrädare för intressentgrupper och medborgare har deltagit i beredningen av utkastet till Finlands restaureringsplan. Nästan 6 000 personer har deltagit i de omkring 30 intressentmöten som ordnats som en del av beredningen.

Det är alltid den sittande regeringen och riksdagen som fattar beslut om genomförandet av restaureringsplanen. Den offentliga finansieringen av genomförandet ska anpassas i enlighet med den statsbudget som riksdagen beslutar om årligen. Riksdagen ansvarar för den parlamentariska uppföljningen av beredningen och för eventuella lagändringar som kan behövas.

I den första planen är målen för åren 2040 och 2050 riktgivande och preciseras när planen uppdateras 2032 och 2042.

Utlåtanden begärs om en sammanfattning av utkastet till restaureringsplan som utarbetats av tjänstemän vid miljöministeriet och jord- och skogsbruksministeriet. I sammanfattningen presenteras målen för restaureringsplanen samt de viktigaste åtgärderna och kostnaderna för att nå dem.

Den sammanfattning som sänts på remiss finns tillgänglig i tjänsten utlåtande.fi, där synpunkter kan lämnas fram till 27 augusti 2026.

Mer information

Styrgruppens ordförande:

Juhani Damski
kanslichef
miljöministeriet
tfn 0295 250 445
fornamn.efternamn@gov.fi

Pekka Pesonen
kanslichef
jord- och skogsbruksministeriet
tfn 0295 162 020
fornamn.efternamn@gov.fi

Miljöministeriet:

Tarja Haaranen
överdirektör
tfn 0295 250 282
fornamn.efternamn@gov.fi 

Mikko Kuusinen 
miljöråd
tfn 0295 250 144
fornamn.efternamn@gov.fi

Samuli Alppi (särskilt stadsfrågor)
miljöråd
tfn 0295 250 036
fornamn.efternamn@gov.fi

Virve Hokkanen (särskilt stadsfrågor)
specialsakkunnig
tfn 0295 250 034
fornamn.efternamn@gov.fi

Jord- och skogsbruksministeriet:

Mikko Peltonen JSM (ej anträffbar den 6–31 juli)
naturresursråd
jord- och skogsbruksministeriet
tfn 0295 162 296
fornamn.efternamn@gov.fi