Ändringar i antalet år för bestämning av permanent gräsmark

Statsrådet har fastställt en förordningsändring som förlänger tidsgränsen för när en areal räknas som permanent gräsmark från nuvarande fem år till sju år. Ändringen förbättrar planeringen av växtföljden och är en del av paketet för att förenkla EU:s regelverk.

Som areal med permanent gräsmark räknas i fortsättningen arealer där det växer gräsväxter eller andra vallfoderväxter på över 50 procent av jordbruksskiftets areal och som inte har ingått i gårdsbruksenhetens växtföljd under minst sju år. Ändringen förbättrar planeringen av växtföljden och förtydligar ställningen för fodervall som används aktivt och gör det möjligt att hålla sådan kvar i gårdens växtföljd bättre än tidigare. Syftet med ändringen är att förenkla genomförandet av EU-lagstiftningen.

Arealen börjar räknas som permanent gräsmark vid ingången av det åttonde året, när det på arealen först under sju på varandra följande år har hållits växter som samlar vallår. De växter som samlar vallår är liksom tidigare: naturvårdsvall som omfattas av stöd för miljösystem, betesvall, naturbete och naturäng, fodervall, frövall, skyddsremsa, grönträda (vall och äng), gröngödslingsvall (inklusive gröngödslingsvall som omfattas av stöd för miljösystem) och vall på torvåkrar som omfattas av miljöersättning. 

Skyddszoner som omfattas av miljöersättning fryser fortsättningsvis beräkningen av vallår och samlar alltså inte vallår. Markeringen av ett skifte som permanent gräsmark försvinner och antalet vallår nollas, när det meddelas att det på skiftet odlas en växt som varken samlar vallår eller fryser beräkningen av vallåren. 

Om över 50 procent av arealen av ett jordbruksskifte består av gräsväxter eller andra vallfoderväxter, kan det på jordbruksskiftet med permanent gräsmark finnas även andra växter som kan användas för betesgång och växter som lämpar sig som foder för produktionsdjur än gräs- och vallfoderväxter, av vilka lövbuskar och plantor av lövträd får finnas enskilt eller i små grupper. 

Finland har förbundit sig att bevara permanent gräsmark till minst tio  procent jämfört med referensarealen 2018. Om arealen permanent gräsmark sjunker under det avtalade, tas ett återställningsförfarande i bruk. Endast om förfarandet tas i bruk kan det krävas av jordbrukarna att de bibehåller sina arealer med permanent gräsmark. Förfarandet tas i bruk först när hela landets areal av permanent gräsmark minskar med över tio procent jämfört med referensarealen 2018.  
 
Mer information vid jord- och skogsbruksministeriet: 
Riikka Knaapi, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 162 001 
Suvi Ruuska, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 162 248

E-postadresserna har formen fornamn.efternamn(at)gov.fi