EU förbättrar kattens och hundens välbefinnande och spårbarhet - rådet har antagit en ny förordning
Europeiska unionens råd har antagit en förordning som stärker välbefinnandet hos samt identifieringen och spårbarheten av katter och hundar i hela EU. Detta är den första förordningen i EU som fastställer enhetliga minimikrav för att föda upp, hålla, sälja och identifiera sällskapsdjur.
Sammanställning
Syftet är att förbättra djurens välbefinnande, öka transparensen i handeln med sällskapsdjur och bekämpa olaglig djurhandel och oansvarig uppfödning.
Harmoniserade regler i hela EU
I den nya förordningen ingår bestämmelser om lika krav på alla aktörer som föder upp, förmedlar, säljer eller överlåter katter och hundar i EU. Bestämmelserna gäller också djurhem, jourhem och onlineplattformar för försäljning eller överlåtelse av djur.
Centrala reformer är bland annat:
• obligatorisk id-märkning och registrering av hundar och katter i hela EU
• enhetliga krav på att föda upp, hålla och sköta djur
• skyldighet att ange identifieringsuppgifter i annonser om djur i e-handeln
• starkare gränsöverskridande samarbete inom myndighetstillsynen
Förbättrad spårbarhet minskar illegal handel
De nya bestämmelserna svarar på den ökade oron över olaglig handel med sällskapsdjur och valpfabriker. Det obligatoriska identifierings- och registreringssystemet gör det möjligt att övervaka djurens ursprung och förflyttningar inom hela EU.
För katter och hundar som importeras från tredjeländer för att säljas på unionsmarknaden ställs samma krav på spårbarhet och välbefinnande som för djur som föds upp i EU.
Strängare krav på djurens välbefinnande
I förordningen finns detaljerade bestämmelser om bland annat hundens och kattens skötsel och hållningsplatser. Dessa bestämmelser tillämpas på verksamhet som drivs av uppfödare, förmedlare, säljare, djurhem och jourhem.
Kraven varierar beroende på verksamhetens omfattning. De största uppfödarna förutsätts i fortsättningen ha tillstånd för verksamheten.
Förordningen innehåller bestämmelser till exempel om hur ofta tikar eller honkatter får ha valpar samt om minimiåldern för överlåtelse av valpar. Förordningen ställer också krav bland annat på socialisering av valpar samt på djurhållningsplatsernas minimiytor.
I förordningen ingår också bestämmelser om djuravel. Senast 2030 ska kommissionen upprätta en förteckning över de extrema strukturella egenskaper som orsakar allvarliga hälso- och välbefinnandeproblem hos djur.
Därefter får djur med dessa egenskaper inte användas för avel eller delta i utställningar eller tävlingar. Målet är ansvarsfull avel som fokuserar på djurens hälsa och välbefinnande i stället för djurens utseende.
Tillämpningen börjar om två år
Förordningen träder i kraft 20 dagar efter att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning. Förordningen börjar i huvudsak tillämpas två år efter ikraftträdandet. Förordningen innehåller också bestämmelser om övergångsperioder som ger medlemsländerna och aktörerna tid att anpassa sig till de nya kraven.
Tillämpningsområdet för kraven på spårbarhet utvidgas stegvis. Efter fyra år från att förordningen har trätt i kraft ska alla katter och hundar som släpps ut på marknaden id-märkas och registreras i det nationella registret. Kravet kommer att gälla alla hundar efter 10 år och alla katter efter 15 år från förordningens ikraftträdande.
EU-förordningen är direkt tillämplig rätt i alla medlemsländer. Medlemsländerna kan i princip utfärda bestämmelser om eller hålla i kraft strängare krav än förordningen förutsätter. För att genomföra förordningen i Finland krävs preciseringar i bestämmelserna om djurens välbefinnande och identifiering och registrering av djur. I och med förordningen utfärdas det också bestämmelser om ett kattregister genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet. Statsrådets förordning om hundavel är likväl under arbete.
Mer information:
Tiina Pullola, specialsakkunnig, tfn 0295 162 108
Id-märkning och registrering av hundar och katter:
Anssi Welling, specialsakkunnig, tfn 0295 162 151
Epost: förnamn.efternamn@gov.fi
