EU främjar användningen av nya genomiska tekniker för växtförädling – målet är att påskynda ett hållbart jordbruk och innovationer

Europeiska unionen har enats om nya regler för nya genomiska tekniker för växter (NGT). Syftet med regleringen är att främja ett hållbart jordbruk, stärka livsmedelssystemets hållbarhet och skapa bättre förutsättningar för innovationer inom branschen.

Med nya genomiska tekniker avses metoder med hjälp av vilka växters arvsmassa kan modifieras snabbare och mer precist. På så sätt kan man till exempel utveckla sorter som är tåligare mot klimatförändringarnas effekter, såsom torka och sjukdomar, och som kräver mindre bekämpningsmedel och gödselmedel.

En tydligare och lättare reglering för innovationer

I den nya regleringen delas växterna in i två kategorier enligt hur de modifieras. En del av de växter som förädlats med nya genomiska tekniker jämställs i fortsättningen med växter som förädlats med sedvanliga metoder, vilket innebär att regleringen för dem lättas upp. Växter som har genomgått omfattande eller komplexa genetiska modifieringar omfattas fortsättningsvis av den strikta GMO-lagstiftningen.

Målet är att skapa en enhetlig och förutsägbar verksamhetsmiljö i EU som stöder växtförädling och jordbrukets konkurrenskraft och samtidigt upprätthåller en hög nivå av livsmedels-, foder- och miljösäkerhet.

Lösningar för klimatet och livsmedelstryggheten

Med hjälp av nya genomiska tekniker kan man till exempel utveckla växter som producerar bättre skördar och utnyttjar naturresurserna effektivare. Detta stöder EU:s mål att stärka livsmedelstryggheten och minska jordbrukets miljökonsekvenser. Med hjälp av nya genomiska tekniker kan man också öka växternas näringsvärde eller minska andelen skadliga ämnen, vilket gagnar både produktionen och konsumenterna.

Betydelse för Finland

För Finland är den nya regleringen viktig särskilt av följande orsaker:

• Konkurrenskraft och forskning: Den finländska växtförädlingen och forskningen kan tillgodogöra sig nya genomiska tekniker på ett smidigare sätt. Detta stöder den inhemska kompetensen och innovationer samt förbättrar branschens konkurrenskraft internationellt.
• Anpassning till klimatförändringar: De nordliga odlingsförhållandena är känsliga för extrema väderhändelser. Med hjälp av nya genomiska tekniker kan man utveckla sorter som bättre tål kyla, variationer i vegetationsperioden och nya växtsjukdomar.
• Hållbar produktion: Nya genomiska tekniker kan minska behovet av bekämpningsmedel och gödselmedel och på så sätt minska jordbrukets miljöbelastning, vilket stöder Finlands miljömål.
• Försörjningsberedskap och livsmedelstrygghet: Bättre och mer produktiva sorter stärker den inhemska livsmedelsproduktionen och försörjningsberedskapen under föränderliga förhållanden.

Samtidigt är det viktigt att värna om konsumenternas förtroende och att olika produktionsformer, såsom ekologisk produktion, även i fortsättningen kan bedrivas parallellt.

Ikraftträdande

Förordningen träder i kraft 20 dagar efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning och börjar tillämpas två år efter det.

Mer information:

Sanna Viljakainen, ledande sakkunnig, jord- och skogsbruksministeriet, tfn 0295 516 2037 (29.6–1.7.2026). Under andra tider kan frågor skickas per e-post till livsmedelssäkerhetsenheten vid jord- och skogsbruksministeriet på adressen elintarviketurvallisuus.mmm@gov.fi. Jord- och skogsbruksministeriets e-postadresser har formen fornamn.efternamn@gov.fi.