Ekoprogrammet har bidragit till utveckling inom sektorn, ytterligare satsningar behövs
Regeringens program för utveckling av ekosektorn har lyckats förbättra ekoproduktionens synlighet och intensifierat samarbetet mellan aktörerna. Vidare har det gett aktörerna tro och mod att börja med ekoproduktion. Trots utmaningarna ser framtiden positiv ut. Utvecklingsprogrammet har förutsättningar och möjligheter att bidra till utveckling av ekosektorn även i framtiden, men arbetet kräver också finansiella medel samt aktörernas breda delaktighet i det gemensamma utvecklingsarbetet.
Utvärderingen, som beställdes av jord- och skogsbruksministeriet, har utförts av konsultbyrån för regionutveckling MDI och TK-Eval Ay. Utvärderingen genomfördes i juni-september 2018. Utvärderingen bottnar i dokument och statistiskt material, intervjuer, enkäten till ekobranschaktörer samt i regionala workshoppar.
Ekoprogrammet avsätter resurser för ökad ekoproduktion och bättre tillgång till ekoprodukter
Det strategiska målet för jordbrukspolitiken i Katainens regeringsprogram var att tydligt öka andelen när- och ekomat. Därför godkände statsrådet 16.5.2013 principbeslutet ”Mera ekologiskt! Regeringens program för utveckling av ekobranschen och målen för utvecklingen fram till år 2020”. Detta program ska öka ekoproduktionen, diversifiera sortimentet av de inhemska ekoprodukterna och förbättra tillgången till ekomat i detaljaffärer och storkök. Ett ytterligare mål är att en femtedel av Finlands odlingsmark är ekologiskt odlad och en femtedel av storkökens upphandlingar är ekologiska före år 2020.
Målen främjas i enlighet med rambesluten för statsfinanserna samt statsbudgeten genom att rikta de resurser som finns tillgängliga. Det viktigaste verktyget för att utveckla ekobranschen är programmet för utveckling av landsbygden som delfinansieras av EU. Under programperioden 2014 - 2020 avsätts sammanlagt 330,5 miljoner euro för ekoodling genom programmen för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland och på Åland. Genom programmens andra åtgärder (bl.a. rådgivning, investeringar, projekt) kan ekoproduktionen och -förädlingen stödjas direkt eller indirekt. Under åren 2012 - 2015 användes dessutom ca 1,5 miljoner euro för att genomföra närmat- och ekoprogrammen.
Produktion och konsumtion av ekologiskt ökar i Finland
Arealen med ekoodling har växt med en knapp procent per år under de senaste sex åren. År 2018 upptar ekoodling 12,8 procent av hela odlingsmarken i Finland. Över hälften av ekoarealen är vall. I huvudsak har skördarna av ekospannmål växt under de senaste åren. Det viktigaste ekospannmålet är havre. Skörden är ungefär hälften av all skörd av ekospannmål. Ekoproduktionen upptar knapp tre procent av hela spannmålsproduktionen i Finland.
Ekologisk trädgårds- och potatisodling har växt i jämn takt under de senaste åren. Inom ekologisk husdjursproduktion är nötkött och mjölk de viktigaste driftsinriktningarna. Andelen dikor inom ekoproduktion av alla Finlands dikor är ca 35 procent, av får 15,7 procent, av värphöns 6,2 procent och av mjölkkor 3,4 procent. Blåbär, lingon och hjortron är de viktigaste ekologiska naturprodukterna. Ekoproduktionens marknadsandel av vår dagligvaruhandel var 2,3 procent år 2017. År 2017 sålde detaljaffärerna ekoprodukter till ett värde av 309 miljoner euro, vilket innebär en ökning med 13 procent jämfört med året innan. Bland ekoprodukter har ägg och vegetabiliska oljor den största marknadsandelen. Dagligvaruaffärerna säljer mest ekofrukter, -mjölk och andra flytande mejeriprodukter samt grönsaker. I storkök har andelen ekoprodukter växt under de senaste åren. Av ekoprodukterna använder storköken mest spannmålsprodukter, grönsaker och andra vegetabilier, frukt och bär.
I Finland finns två miljoner ekokonsumenter. Antalet vuxna som regelbundet konsumerar ekoprodukter har ökat jämt sedan år 2010. Över hälften av dem som regelbundet konsumerar ekoprodukter äter ekoprodukter åtminstone varje vecka. Kvinnor mellan 30 och 40 och barnfamiljer använder ekoprodukter mest, men andelen män har också ökat.
Antalet företag som framställer ekoprodukter har växt med en ca femtedel mellan åren 2012 och 2017. År 2017 fanns det 742 företag som framställde ekolivsmedel.
Ekoprogrammet har utvecklat samarbetet och drivit branschen vidare
Utvecklingsprogrammet har lyckats skapa samarbete mellan branschaktörerna. Programmet har gett aktörerna finansiering till exempel i form av projekt och förbättrat samarbetet mellan myndigheterna och aktörerna.
Kommunikations- och informationsprojekten, kampanjerna och arbetet med att öka konsumenternas medvetenhet har gett fina resultat. Programmets tydliga mål har bidragit till informationsförmedlings- och kommunikationsarbetet i olika områden och mellan aktörerna.
Programmets mål är ambitiösa, men de har gått i en positiv riktning eftersom bland annat ekologisk åkerareal och husdjursproduktion har ökat. Även antalet ekolivsmedelsföretag, användningen av ekoprodukter i storkök och plockningsarealen för naturprodukter har ökat under programperioden. När det gäller att höja självförsörjningsgraden av ekoprotein, använda ekologiskt i storkök och att utveckla plockning och utdelning genom företagens samarbete har programresultaten inte varit lika bra.
Ekoprogrammet ska uppdateras i samarbete med branschaktörer, flaskhalsarna ska beaktas
Vår rena miljö ger unika möjligheter för ekoproduktion, i synnerhet i fråga om naturprodukter som är efterfrågade på den internationella marknaden. Det täta nätverket av ekoaktörer bär sektorn och dess utveckling. På många ställen i leveranskedjan finns det dock flaskhalsar som borde få större vikt (forskning, produktion, övervakning, förädling, marknadsföring, storkök, export).
Jord- och skogsbruksministeriet ska också i framtiden samordna ekoprogrammet som på ett bättre sätt än tidigare bör ta itu med de identifierade flaskhalsarna samt skapa en starkare koppling mellan programmet, forskningen, utbildningen, kompetensutvecklingen och exporten. Ekoprogrammet ska tas fram i brett samarbete med branschaktörerna. Programmet ska innehålla åtgärder som gäller förädling samt åtgärder som hjälper att öka användningen av ekoprodukter i storkök. I programmet bör också ingå klara mål för produktionskvantiteter och en ökad förädlingsgrad eftersom i takt med att produktionskvantiteterna växer, minskar också flaskhalsarna i förädlingen och exporten. Ekoprogrammet bör ha en egen budget. Det nya Livsmedelsverket ska fästa särskild vikt vid övervakningen och kvalitetssäkringen inom ekoproduktionen.
Ytterligare information:
Leena Seppä, lantbruksinspektör, tfn 029 5162373, leena.seppa(at)mmm.fi
Sari Rannanpää, utvärderare, MDI, tfn 050 523 6872, sari.rannanpaa(at)mdi.fi.
