Preliminär enighet nåddes om kommissionens LULUCF-förslag vid trepartsförhandlingarna
Alla lagstiftningsförslag i det omfattande 55 %-paketet (Fit for 55), som Europeiska kommissionen lade fram sommaren 2021, har nu framskridit till trepartsförhandlingar. Torsdagen den 10 november förhandlades det in på småtimmarna om LULUCF-förordningen, som gäller markanvändning, förändrad markanvändning och skog. Ett förhandlingsresultat nåddes, men det är än så länge endast preliminärt, tills det godkänts officiellt.
I LULUCF-förordningen fastställs hur utsläppen och kolsänkorna inom områdena markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk ska inkluderas i EU:s klimatmål. Skogar och mark spelar en viktig roll när det gäller att begränsa klimatförändringar, och målet med förordningen är att få EU:s medlemsstater att stärka sina kolsänkor och minska utsläppen från markanvändningssektorn.
Kompromissförslagets innehåll
I kommissionens ursprungliga förslag var genomförandet av förordningen indelat i tre femårsperioder: 2021–2025, 2026–2030 och 2031–2035. Den första perioden 2021–2025 pågår redan, och för den tillämpas det tidigare avtalade beräkningssystemet enligt den gällande LULUCF-förordningen.
Under perioden 2026–2030 ska granskningen basera sig på rapporterade data om växthusgaser inom LULUCF-sektorn. Rådet som representant för medlemsländerna, Europaparlamentet och kommissionen godkände detta enhälligt vid förhandlingarna. Också förslaget om LULUCF-målet för 2030 på EU-nivå fick enhälligt understöd. Enligt det ska medlemsstaterna förbinda sig till ett sammanlagt nettoupptag av växthusgaser på 310 miljoner ton koldioxidekvivalenter från atmosfären fram till 2030.
Medlemsstaternas förpliktelser fram till 2030 är dessutom av samma storlek i kompromissförslaget som i kommissionens förslag, vilket innebär att Finlands mål kvarstår på -17,8 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Skyldigheterna under åren 2026–2029 ska enligt förslaget dock granskas som en så kallad fyraårig budget. Det gör att variationerna mellan olika år beaktas bättre.
Kompromissförslaget är dessutom fortfarande oklart när det gäller de nationella målen för 2030, eftersom sanktionsförfarandet (där underskott från 2026–2029 multipliceras med 1,08) nu uttryckligen gäller år 2030. Enligt förslaget kommer överskott inte att gottskrivas, men om ett land så att säga underpresterar, kan det nationella målet för 2030 skärpas. Detta kommer att förtydligas i den slutliga förordningstexten.
Kommissionen hade också föreslagit att beräkningen av utsläpp från LULUCF-sektorn från 2031 framåt även ska omfatta de utsläpp från jordbruket som i dag hör till ansvarsfördelningssektorn (den så kallade AFOLU-sektorn). Förhandlingsparterna var dock oeniga om LULUCF-systemet efter 2030. Till denna del kom man överens om att kommissionen lämnar ett nytt förslag till rättsakt och att det behandlas senare genom en separat förhandlingsprocess.
Bestämmelser om särskild flexibilitet för Finland förtydligades
”Ur nationell synvinkel var det mycket viktigt för oss att behålla den särskilda flexibilitet som Finland genom hårt arbete lyckades få under de tidigare LULUCF-förhandlingarna”, säger jord- och skogsbruksminister Antti Kurvinen. ”Ett skogsbruk som är hållbart med tanke på klimatet förutsätter en hållbar och aktiv användning och skötsel av skogarna, och länder som producerar förnybar träråvara bör inte straffas”, fortsätter han.
När det gäller Finlands EU-förpliktelser för perioden 2021–2025 kommer det i bästa fall att nås ett nollresultat. Beräkningsreglerna är sådana att det inte kan bli något överskott från LULUCF-sektorn. Det uppstår således inga extra sänkkrediter för Finland att använda för att fullgöra sin skyldighet inom ansvarsfördelningssektorn. Bestämmelserna om den särskilda flexibilitet som det avtalats om för Finland för perioden 2021–2025 förtydligades ytterligare vid förhandlingarna.
Finland har som mål att vara klimatneutralt före 2035 och eftersträvar målet på många olika sätt. Genomförandet av Finlands klimatplan för markanvändningssektorn (MISU) syftar till en betydande minskning av utsläppen och ökning av kolsänkorna och stöder på så sätt fullgörandet av Finlands EU-förpliktelser.
En betydande del av de åtgärder som ingår i klimatplanen för markanvändningssektorn genomförs redan i samband med klimatåtgärdspaketet Fånga kolet, som jord- och skogsbruksministeriet inledde våren 2020. Inom ramen för paketet finansieras redan över hundra forsknings- och utvecklingsprojekt som genomförs i samarbete mellan olika aktörer.
Läs mer:
• ‘Fit for 55’: provisional agreement sets ambitious carbon removal targets in the land use land use change and forestry sector (Rådets pressmeddelande 11.11.2022)
• Se också EU enades om ansvarsfördelningen mellan medlemsländerna när det gäller klimatmålet – Finland ska minska utsläppen med 50 procent (Miljöministeriets pressmeddelande 9.11.2022)
Mer information vid jord- och skogsbruksministeriet:
Lotta Heikkonen, ledande sakkunnig, tfn 029 516 2074, lotta.heikkonen(at)gov.fi
