Det huvudsakliga syftet med projektet Helmi mot främmande rovdjur är att utrota främmande rovdjur från Finlands mest värdefulla fågelvatten i synnerhet under fåglarnas häckningstid på våren då det är lätt för rovdjuren att röva ägg och jaga fågelungar och fågelhonor.
Förutom organiseringen av jakten utvecklar man de jaktmetoder som används vid utrotandet. Inom projektet utför man aktivt forskningssamarbete om temat med Åbo universitet. De lärdomar som fås från projektverksamheten främjar jakten på främmande rovdjur på riksnivå.
Projektet Helmi mot främmande rovdjur kommunicerar också om teman som gäller främmande rovdjur i omfattande grad, och förutom vår egen verksamhet strävar vi också efter att kommunicera om vilka skador mårdhunden och minken orsakar samt om metoder för att jaga dem och på så sätt minska olägenheter för naturen.
Bakgrund till projektet
Bestånden av flera vattenfåglar har redan länge varit på tillbakagång på riksnivå. I allmänhet är den främsta orsaken i synnerhet försämringen av de livsmiljöer där de främmande rovdjuren, det vill säga mårdhund och mink, tar sina byten. Inom projektet Helmi mot främmande rovdjur strävar man efter att i betydande omfattning avhjälpa jakttrycket på vattenfåglar att genom att utrota främmande rovdjur.
Verksamhet inom projektet
Utgångspunkten för projektet Helmi mot främmande rovdjur är att ända från början rikta resurser till och stödja utrotandet av de främmande rovdjuren från naturen. Ett konkret resultat är en årlig eliminering av cirka 4 000 och 1 000 minkar från värdefulla fågelvatten.
Vid sidan om utrotandet av rovdjuren undersöker och utvecklar man nya jaktmetoder och ta ofta fram även nya fällor för effektivt utrotande. Under projektperioden 2021–2024 fokuserade man på att utveckla metoderna för jakt på mårdhund och under den andra projektperioden 2025–2028 fokuserar man i synnerhet på att utveckla jakt på mink.
Utvecklingsarbetet under den första projektperioden resulterade i lansering av jakt med drönare och en efterföljande ändring i lagstiftning vid ingången av 2025.
I slutet av sommaren 2025 påbörjades ett försök med lockdoft vid minkjakten i Björneborg och ett försök med fällor på en flytande konstruktion vid minkjakten i Helmi-områdena i Bottenviken och vid kusten i Österbotten. Båda försöken syftar till att effektivera minkjakten med fällor.
Förutom utvecklingen av jaktmetoderna utgör forskningssamarbetet som gäller främmande rovdjur och förvaltning av deras bestånd med Åbo universitet en central del av projektarbetet. Universitetet har forskat bland annat i förvaltningen av mårdhundbeståndet inom projektet och deltar i forskningen i jaktmetoder för minkjakt.
Projektets resultat
Ett viktigt resultat i början av projektet var organisering av jakt på främmande rovdjur i Finlands mest värdefulla fågelvatten. Detta har lett till ett kontinuerligt arbete inom tillämpningen av jaktens handlingsmodeller och även av dess tekniska utrustning samt delvis inom utvecklingen. Projektet följer upp hur framgångsrik jakten på främmande rovdjur är både via projektet och den forskning som Åbo universitet bedriver. Den viktigaste mätaren för den framgångsrika verksamheten är slutligen att fågelbeståndet ökar och blir mångsidigare i jaktområdena. Det finns redan prov på detta bland annat vid Grundträsk i Esbo där antalet sothönskullar i betydande omfattning ökat och flera hotade vattenfågelarter igen kunnat häcka i området. Konsekvensbedömningar av iståndsättning av fågelvatten genomförs av Finlands miljöcentral som senare, i en separat publikation, publicerar en utvärdering av effektiviteten av jakten på främmande rovdjur.
Projektets centrala resultat hittills:
Mårdhundbestånden har i betydande utsträckning minskat i de flesta områden där mårdhundbestånden före projektet har varit avsevärda. Mer information om detta finns i Åbo universitets forskningspublikation där man konstaterar att mårdhundarnas rörelser och jakt i konstgjorda fågelbon i betydande omfattning minskat i jaktområdena under fåglarnas häckningstid.
Projektet har undersökt möjligheterna att använda drönare med värmekamera vid mårdhundjakten i vassar och konstaterat deras effektivitet både vid utrotandet av mårdhundar samt vid övervakningen av mårdhundssituationen i jaktområdena. Drönare gör det möjligt att effektivt utrota mårdhundar i vassar före fåglarnas häckningstid på våren på ett sätt som medför ringa olägenhet för naturen i området. Dessutom kan vi följa upp om nya mårdhundar vandrar in till vassar. Till följd av projektets utredningsarbete ändrades lagstiftningen om användning av drönare vid jakt på främmande rovdjur vid ingången av 2025.
Projektet för att öka medvetenhet om de främmande rovdjuren har i stor utsträckning kommunicerat om projektresultat, observationer och främmande rovdjur i allmänhet under den tid då projektet varit i gång. Nuförtiden är inställningen till utrotandet av främmande rovdjur väldigt positivt, och det är sannolikt att omfattande kommunikation som nått en stor publik har bidragit till detta.
Inom projektet har man också skapat en undervisningswebbplats om jakt på främmande rovdjur https://vieraspeto.fi/sv/
Aktuellt (uppdaterad 30.12.2025)
Inom projektet Helmi mot främmande rovdjur utreder man metoder för att effektivera minkjakten med fällor. I det ena försöket utreder man hur effekten av doftlockbeten på vild mink och farmad mink påverkar hur minken lockas till en fälla. I det andra försöket utreder man vilka skillnader det finns mellan en fälla på en flytande konstruktion och en fälla på strandbanken. Med hjälp av försöksresultaten strävar vi efter att skapa minkfällor som fungerar bättre än de nuvarande kommersiella fällorna. Utvecklingen av minkjakten är i fokus under den andra projektperioden inom projektet Helmi mot främmande rovdjur.
Artiklar och publikationer om projektet
Flera publikationer om projektet under årens lopp, bland annat följande:
.jpg/89391c52-957b-8b18-6f59-a5032ce1926a?t=1767077451607)
