Rättslig utredning: Besvärsrätten kan preciseras i fråga om dispens för stora rovdjur
En juridisk sakkunnigutredning om besvärsrätten i fråga om dispens som gäller jakt på stora rovdjur har blivit klar. Enligt utredningen är det möjligt att till vissa delar precisera natur- och miljöorganisationernas besvärsrätt. Domstolarna kan styras så att de tillämpar ett nytt slags prövning när de beslutar om ett eventuellt verkställighetsförbud för den tid som besvären behandlas.
Under de senaste åren har dispenser som beviljats för jakt på stora rovdjur hamnat i en juridisk låsning i Finland. Tillstånd som beviljats av Finlands viltcentral har överklagats hos förvaltningsdomstolen, som har meddelat verkställighetsförbud. Förbudet har i praktiken ställt in hela jaktsäsonger redan innan besvären har hunnit behandlas i domstol.
Regeringen gjorde en protokollsanteckning vid budgetmanglingen den 2 september 2025 om att möjligheterna att begränsa besvärsrätten i fråga om jakttillstånd bör utredas snabbt.
Den rättsliga utredning som jord- och skogsbruksministeriet beställde har nu blivit klar. Utredningen gjordes av Martti Häkkänen, som är professor vid Åbo universitet och har juridiska frågor som gäller markanvändning och miljöreglering som sitt specialområde.
I utredningen görs en bedömning av möjligheterna att precisera besvärsrätten för miljö- och naturorganisationer och bestämmelserna om verkställigheten av dispens med tanke på grundlagen, Århuskonventionen, EU-rätten och Europakonventionen.
”Utredningen ger en heltäckande bild av hur man har kommit fram till olika avgöranden i besvärsrätten till exempel i de nordiska länderna. I nuläget finns det ett visst handlingsutrymme och det är möjligt att genom lagstiftningen styra också hur domstolarna prövar verkställighetsförbuden”, säger jord- och skogsbruksminister Sari Essayah.
”Resultaten av utredningen kan vara till nytta också för andra förvaltningsområden, eftersom Århuskonventionen i större utsträckning behandlar besvärsrätten, såsom planläggning och markanvändning. Även om utredningen inte tar ställning till detta, är det bra att notera att avsaknaden av ramvillkor i besvärsrätten rentav öppnar dörren för hybridpåverkan. Därför är det motiverat att på något sätt precisera besvärsrätten utan att den information och det deltagande som är viktiga för medborgarna begränsas”, säger ministern.
Precisering av besvärsrätten
Enligt professor Häkkänens utredning är det möjligt att genom jaktlagen fastställa vilka krav som miljöorganisationerna ska uppfylla för att få besvärsrätt.
Besvärsrätten kan under vissa förutsättningar preciseras, till exempel så att föreningarna ska ha ett tillräckligt antal medlemmar som har varit aktiva tillräckligt länge och som har tillräcklig faktisk verksamhetsmässig och tidsmässig anknytning till det område som dispenserna beviljats för.
Denna typ av krav tillämpas på europeisk nivå och bland annat kommissionen anser att det är möjligt att ställa krav för att en aktör ska få besvärsrätt.
Prövning av verkställighetsförbud
Enligt Häkkänens utredning kan föreläggandet av verkställighetsförbud vid domstol styras genom viltförvaltningslagen, dock så att regleringen inte är för begränsande utan styr prövningen i domstol.
Detta gör det möjligt att vid prövningen av verkställighetsförbud av dispens tydligare än för närvarande betona bedömningen av en gynnsam bevarandestatus för arten, dvs. det skyddsintresse som habitatdirektivet och jaktlagen i första hand ska skydda. På så sätt betonas det att verkställighetsförbud inte bör meddelas alltför lätt – för säkerhets skull.
En sak som bör beaktas är domstolens långa handläggningstider i förhållande till den korta jaktsäsongen samt handläggningstidernas eventuella konsekvenser för uppnåendet av målet för jakten.
Länkar:
Mer information vid jord- och skogsbruksministeriet
Sonja Falk, jord- och skogsbruksminister Sari Essayahs specialmedarbetare, tfn 050911 4546, fornamn.efternamn@gov.fi
Eija Kirjavainen, vilt- och fiskeråd, chef för enheten för vilt och fiske 0295 162 404, fornamn.efternamn@gov.fi
