Nationella målen för vatteneffektivitet

Mål och resultat

Arbetsgruppen ska fundera på följande frågor:
• vilken är den ur Finlands synvinkel mest väsentliga tolkningen av vatteneffektiviteten och vilka är de eventuella skillnaderna mellan de olika sektorernas tolkningar samt på vilket sätt ska målen för vatteneffektiviteten granskas ur olika sektorers synvinkel,
• hur lämpliga är målen och indikatorerna för vatteneffektiviteten och systemen för vatteneffektivitet på EU-nivå för förhållandena i Finland,
• är de nuvarande informationsresurserna för att bedöma vatteneffektiviteten och vatteneffektivitetspotentialen tillräckliga och hur ska de utvecklas samt finns det andra behov av forskning och produktion av ny information.

Utgångspunkter

Finland har redan i åratal satsat på hållbar förvaltning av vattenresurser och ökad medvetenhet. Till exempel har prognossystemet för vattensituationen på avrinningsområdesnivå länge varit i bruk, indikatorerna för torka och kompetensen inom vattensektorn har utvecklats och forskningen inom vattensektorn har understötts.

Jämfört med genomsnittet i EU-länderna har Finland stora vattenresurser och det råder ingen större brist på vatten. Begreppet vatteneffektivitet är inte direkt entydigt och det upplevs inte som förnuftigt att fastställa ett enda numeriskt mål för hela landet. Vissa enskilda områden kan lida av vattenbrist efter långa perioder utan nederbörd, vilket gör läget svårare för vattentjänsterna, jordbruket och näringslivet.

Ett av de främsta målen i Europeiska kommissionens strategi för vattenresiliens är att förbättra vatteneffektiviteten i hela EU med minst 10 procent före 2030, dock utan att ställa upp några särskilda mål för medlemsländerna eller sektorerna. Ett av arbetsgruppens mål är att utreda hur detta mål kan genomföras ur Finlands synvinkel.