Jord- och skogsbruksministeriet finansierar utveckling av mer klimatsmart utfodring av nötkreatur

I ett projekt som leds av Naturresursinstitutet granskas frågor kring ibruktagandet av en fodertillsats som minskar metanbildning i våmmen. I projektet undersöks dessutom konsumenternas och producenternas attityder.

Under sommaren 2022 utlyste jord- och skogsbruksministeriet projektfinansiering med målet att starta ett projekt för att utveckla utfodringslösningar som minskar de växthusgasutsläpp som nötkreaturs matsmältning ger upphov till. Vid budgetförhandlingarna 2021 anvisade regeringen 700 000 euro för utveckling av klimatvänlig utfodring 2022.

Våren 2022 godkände Europeiska unionen den första fodertillsatsen som minskar metanbildning i våmmen, 3-nitrooxipropanol (3-NOP).  Tillsatsen godkändes för användning i foder för mjölkkor, dikor och inseminerade kvigor.

Utlysningen resulterade i tre ansökningar om projektmedel, och på basis av dem valdes ett projekt som får finansiering. Målet med projektet Ilmastoviisaat ruokintaratkaisut Suomen maidontuotannossa (Klimatsmarta utfodringslösningar inom mjölkproduktionen i Finland) är att lösa frågor som gäller i synnerhet ibruktagandet av tillsatsen 3-nitrooxipropanol, i den utsträckning som de är relevanta ur finländskt perspektiv. I projektet utreds också producenternas och konsumenternas attityder och beredskap att ta i bruk nya metoder som gör produktionen mer hållbar med tanke på klimatet. Projektet genomförs inom ramen för markanvändningssektorns klimatåtgärdspaket Fånga kolet.

”Redan för godkännandet av fodertillsatsen 3-nitrooxipropanol krävdes omfattande forskningsmaterial om tillsatsens säkerhet för djuren, konsumenterna och miljön och om dess effekt. Det är dock viktigt att undersöka effekten också vid sådan vallfoderdominerad utfodring som är typisk i Finland och att lösa frågor kring användningen av tillsatsen vid foderframställning. Projektet ger aktuell information också om andra sätt att minska metanbildningen i våmmen och om vilka incitament som kan användas för att öka användningen av dessa metoder”, berättar Eeva Saarisalo, som är specialsakkunnig vid jord- och skogsbruksministeriet.

Projektet genomförs av ett konsortium som leds av Naturresursinstitutet. I projektet deltar dessutom Helsingfors universitet, Valio Ab och A-Foder Ab.

År 2020 uppgick de totala utsläppen från jordbruket till cirka 16 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Av de utsläppen kom 6,6 miljoner ton koldioxidekvivalenter från ansvarsfördelningssektorn. Av ansvarsfördelningssektorns utsläpp utgjorde metan från produktionsdjurens matsmältning 32 procent, dvs. 2,1 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Mjölkkorna står för en stor del av den andelen, så de utfodringslösningar som tagits fram för att minska metanutsläppen från dem har en avsevärd potential att främja jordbrukets klimatmål.

Målet med klimatåtgärdspaketet Fånga kolet, som samordnas av jord- och skogsbruksministeriet, är att förbättra kompetensen och kunskapsunderlaget inom markanvändningssektorns klimatarbete samt att hjälpa lantbruksproducenter, skogsägare och andra aktörer som beslutar om markanvändningen att utveckla och införa nya klimatsäkra verksamhetssätt. Mer information om helheten och information om projekt som redan fått finansiering finns på mmm.fi/sv/markanvandningssektorns-klimatplan

På vår webbplats:

• Markanvändningssektorns klimatåtgärdsprogram Fånga kolet
• Jord- och skogsbruksministeriet utlyser finansiering för projekt som utvecklar klimatsmarta utfodringslösningar för nötkreatur (JSM:s pressmeddelande 6.6.2022)

Mer information:

Eeva Saarisalo
specialsakkunnig, jord- och skogsbruksministeriet
0295 162 366
eeva.saarisalo@gov.fi

Anna Salminen
specialsakkunnig, jord- och skogsbruksministeriet
029 516 2002
anna.salminen@gov.fi

Marketta Rinne
forskningsprofessor, Naturresursinstitutet
029 532 6482
marketta.rinne@luke.fi