Ändringar inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde 2017
Vid årsskiftet trädde i kraft bl.a. en förordning om ersättning för djurens välbefinnande samt flera andra författningar som gäller avreglering, till exempel lagar som rör lantmäteriförvaltningen har genomgått förändringar.
Jord- och skogsbruksministeriet tar över ansvaret för vinstmedlen från tippning som ska främja hästsport och hästuppfödning
Den andel av Veikkaus Oy:s intäkter som ska främja hästsport och hästuppfödning kommer från den 1 januari 2017 att ingå i statsbudgeten. I fortsättningen beslutar jord- och skogsbruksministeriet om understöden. Ändringen är följd av ändringen av lotterilagen. Ansökan om understöd inleddes redan år 2016. Detta i syfte att se till att t.ex. travbanor får understödet genast från och med ingången av år 2017. På de ansökningar om understöd som är under behandling på jord- och skogsbruksministeriet när lagen träder i kraft tillämpas statsunderstödslagen och de bestämmelser som utfärdats med stöd av lagens 8 §.
Av Veikkaus Oy:s intäkter 2017 ska uppskattningsvis användas sammanlagt 40,1 miljoner euro för hästsport och hästuppfödning. I behovsprövade understöd kommer att beviljas 39,772 miljoner euro. Ett villkor för beviljande av understödet är att Europeiska unionen godkänner statligt stöd för hästsport och hästuppfödning i enlighet med den ändrade lotterilagen och statsunderstödslagen. Kommissionens beslut förväntas bli klart i början av januari. Därefter utfärdar man statsrådets förordning och tar de egentliga stödbesluten.
Ytterligare information:
Juha Vanhatalo, äldre regeringssekreterare, tfn 029 516 2347
Enklare styrning av livsmedelstillsynen, kontrollen av hälsopåståendena i marknadsmaterial övergår till Evira
Styrningen av Livsmedelssäkerhetsverkets program för riksomfattande livsmedelstillsyn samt de kommunala tillsynsplanerna ska förenklas på lagnivå. Ändringen började gälla den 1 januari 2017. Om programmens och planernas obligatoriska uppgifter ska inte längre föreskrivas i lag. Tillsynsprogrammet ska beakta miljöhälsovårdens gemensamma mål och tillsynsplanerna ska vara riskbaserade. Statsrådets förordning som gäller tillsynsprogrammen och innehåller närmare bestämmelser om dem ska upphävas. En liknande ändring görs samtidigt inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde.
På samma gång får Livsmedelssäkerhetsverket fullmakt att verka som nationell myndighet som ska bedöma om de hälsopåståenden som ingår i jordbruksprodukternas marknadsmaterial står i linje med lagen.
Ytterligare information:
Hannu Miettinen, äldre regeringssekreterare, tfn 029 516 2478 Anne Haikonen, lagstiftningsråd, tfn 029 516 2438
Ansökan om ersättning för djurens välbefinnande 2017 kan öppnas
Regeringen har godkänt en förordning om ersättning för djurens välbefinnande 2017. En aktiv jordbrukare kan år 2017 ingå en ny förbindelse som gäller ersättning för välbefinnande. Förbindelseperioden börjar den 1 januari och löper ut den 31 december 2017. Förbindelsen gäller nötkreatur, svin, får, getter och fjäderfä. Jordbrukaren kan välja bland alla de djurartspecifika åtgärderna som ingår i ersättningssystemet.
Ersättningen är en av de EU-delfinansierade ersättningarna i programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland 20 14 - 2020. För ersättningen kommer att behövas uppskattningsvis 52,0 miljoner euro år 2017. Europeiska unionen står för 42 procent av denna summa.
Förordningen träder i kraft den 2 januari 2017. Närmare information om ansökan om ersättningen lämnas av Landsbygdsverket i början av januari.
Ytterligare information:
Suvi Ruuska, äldre regeringssekreterare, tfn 0295 161 240
Lättnader i bestämmelserna om finansiering av pilotprojekt i programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland
I bestämmelserna om pilotprojekt i lagen om stödjande av landsbygdens utveckling har gjorts ändringar som trädde i kraft den 1 januari 2017. Enligt de nya bestämmelserna är det möjligt att enligt reglerna för statligt stöd få utvecklingsprojektstöd för investeringar som görs inom pilotprojekten.
Pilotprojekten är projekt enligt programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland 2014 - 2020 med vilka avsikten är att stödja utveckling av nya produkter, metoder, processer och tekniker inom jord- och skogsbruket och i små företag på landsbygden samt ge aktörerna möjlighet att testa en ny verksamhet eller produkt under verkliga förhållanden. I lagen har också gjorts vissa mindre preciseringar och korrigeringar.
Ytterligare information:
Jarno Virta, regeringssekreterare, tfn 029 516 2105 Marianne Selkäinaho, landsbygdsöverinspektör, tfn 029 516 2218
Enklare att inrätta producent- och branschorganisationer
Lagen om en marknadsordning för jordbruksprodukter ändrades den 1 januari 2017. I fortsättningen är de möjligt att godkänna producent- och branschorganisationer inom alla de produktsektorer som marknadsordningsförordningen omfattar.
Producentorganisationerna är organisationer som inrättats på initiativ av producenterna och som genomför sådana uppgifter i anslutning till produktion och marknadsföring av jordbruksprodukter som närmare fastställts i EU-lagstiftningen. En branschorganisation kan t.ex. ha till uppgift att offentliggöra statistiska uppgifter om produktionen och marknaden, genomföra undersökningar, utveckla produktionsmetoder samt främja ekologiskt jordbruk och användningen av ursprungsbeteckningar, kvalitetsbeteckningar och geografiska beteckningar.
Lagändringen lättade också på kraven för att inrätta producentorganisationer. Målet med lättnaderna är att sänka tröskeln och göra det enklare att inrätta producentorganisationer.
Ytterligare information:
Aku-Petteri Korhonen, lagstiftningsråd, tfn 029 516 2325
Små slakterier får slakta betydligt fler fjäderfä och hägnade kaniner
Det antal fjäderfä och hägnade kaniner som små slakterier högst får slakta stiger från 150 000 till 300 000 djur. Avsikten är att förbättra små slakteriers verksamhetsförutsättningar ytterligare. Det högsta antal som fastställts för slakt av tama klöv- och hovdjur steg redan tidigare i fjol (förordning 444/2016).
Ändringen, som började gälla den 1 januari 2017, ger små slakterier bättre förutsättningar att utvidga verksamheten och förbättra lönsamheten. Ändringen inverkar inte på livsmedelssäkerheten eller djurens välbefinnande.
Ytterligare information:
Anna-Maija Grönlund, veterinäröverinspektör, tfn 029 516 2208
Fruktträd och bärväxter ska också tas in på växtsortlistan
Lagen om plantmaterial ser till att det på marknaden enbart finns sådana plantor av fruktträd, bärväxter, prydnads- och köksväxter som uppfyller kraven och som är försedda med plantintyg. I växtsortlistan över trädgårdsväxter har hittills upptagits sorter av köksväxter, men från årsskiftet ska också fruktträd och bärväxter tas in på listan.
På listan, som förs av Evira (Livsmedelssäkerhetsverket), tas in de sorter som godkänts för saluföring. De frukt- och bärväxter som man i huvudsak odlar i Finland är vinbär, körsbär, plommon, jordgubbe, äpple, päron, hallon, krusbär och amerikanskt blåbär. Marknadsområdet för finska frukt- och bärväxtsorter är litet och sortlistan kommer att vara kort.
Därtill utökas lagen med bestämmelser om de laboratorier som undersöker prov på plantmaterial och om de krav som ställs på dessa laboratorier.
Lagändringen som stadfästes av republikens president den 9 december, trädde i kraft den 1 januari 2017.
Ytterligare information:
Pirjo Tomperi, lagstiftningsråd, tfn 0295 162 234
Johanna Nykyri, specialsakkunnig, tfn 0295 162 471
Finlands skogscentral fortsätter att sköta offentliga förvaltningsuppgifter
Från och med ingången av 2017 hör affärsverksamhet inte längre till Finlands skogscentrals uppgifter. Nu ska centralen koncentrera sig på offentliga förvaltningsuppgifter. Ändringen hänför sig till försäljningen av skogscentralens OTSO Skogstjänster som skedde den 6 september 2016. Största delen av affärsverksamheten och egendomen har sålts till utomstående aktörer. Skogscentralen fortsatte att sälja och hyra ut den resterande egendomen till slutet av år 2016. Enligt den nya lagen kan denna verksamhet fortsätta även efter årsskiftet.
Läs mer i pressmeddelandet av den 21 december.
Överlåtbara nyttjanderätter och aktörsspecifika fiskekvoter inom kommersiellt fiske
Från årsskiftet 2017 ska aktörerna som i kommersiellt syfte fiskar efter strömming, vassbuk och lax i havsområdet ha en tillräckligt stor aktörspecifik fiskekvot. I stället för staten får de kommersiella fiskarna själva planera hur Finlands fiskekvoter för strömming, vassbuk och lax ska nyttjas i fortsättningen. Målet är att förbättra företagens och yrkesutövarnas förmåga att planera och optimera det egna fisket efter efterfrågan på marknaden och på detta sätt förbättra fiskets lönsamhet.
Läs mer i pressmeddelandet av den 12 december.
Ändringar i försäkringsstödet för kommersiellt fiske
Bestämmelserna om betalning och återkrav av försäkringsstödet ändras i enlighet med EU:s riktlinjer för statligt stöd. Stödet är en statlig ersättning till kommersiella fiskare som lidit skada. I fortsättningen ska stödet förvägras och återkrävas om fiskaren bedöms betala en påföljdsavgift eller får felpoäng enligt lagen ett påföljdssystem för och tillsynen över den gemensamma fiskeripolitiken.
Läs mer i pressmeddelandet av den 7 oktober.
Ändringar i lagar som gäller lantmäteriförvaltningen
Vid ingången av året trädde i kraft en lag om fristående tillandningars upphörande som fastigheter. Enligt lagändringen är fristående tillandningar inte längre en egen fastighetstyp i fastighetsregistret. Åtgärden förbättrar registrets standard och gör det samtidigt snabbare att utföra fastighetsförrättningar på tillandningarna.
Avregleringen sker genom att man upphäver lagen om ägoreglering i gränskommunerna och lagen om vissa regleringar av vattenägor. Lagarna behövs inte längre eftersom dessa ägoregleringar redan är gjorda.
En lag om ändring av lagen om ett fastighetsdatasystem och anslutande informationstjänster började också gälla vid årsskiftet. Efter ändringen har man fri tillgång till informationen om fastighetsgränser och fastighetsbeteckningar som tidigare krävt ett tillstånd. Användningen av informationen är i fortsättningen fri när det bygger på en teknisk anslutning. Detta minskar informationstjänstens administrativa kostnader och förbättrar tillgången till informationen.
Ytterligare information:
Leo Olkkkonen, lagstiftningsråd, tfn 0295 16 2300
Ändring av godtagbara kostnader för investeringar i byggnader och utrustning som finansieras med jordbrukets strukturstöd
En ny förordning om godtagbara enhetskostnader för lantbrukets investeringar träder ikraft i januari 2017. I förordningens enhetskostnadstabeller ingår numera även kostnader för andra investeringar än enbart för det som berör byggande. Lösningar som befrämjar djurens välbefinnande och energieffektivitet beaktas nu i större grad jämfört med tidigare förordningar.
Med enhetskostnadsförordningen stadgas om de maximalt godtagbara kostnaderna och beräkningar som hänför sig till dessa för stödbara byggnads- och utrustningsinvesteringar för jordbruket samt även för övriga dithörande kostnader. Med förordningen som träder ikraft den 16 januari 2017 upphävs den förra förordningen om godtagbara enhetskostnader för byggnadsinvesteringar.
Enhetskostnaderna berör nybyggande och anskaffning av nya oanvända anordningar. I samband med renoveringar bestäms renoveringsgraden genom att jämföra renoveringskostnaderna med kostnaderna för byggnadsdelarna i en motsvarande nybyggnad.
