Programmet för främjande av inhemsk fisk på remiss - målet är att fördubbla användningen av inhemsk fisk
Målet för programmet är att finländarna år 2027 ska äta fisk enligt näringsrekommendationerna, det vill säga 2–3 gånger i veckan. Om vi äter mera fisk skapar detta fler arbetstillfällen och ger en bättre utkomst, förbättrar människors hälsa och minskar matens klimatpåverkan och miljöavtryck. Programmet kan kommenteras i tjänsten utlåtande.fi fram till den 27 november.
I regeringsprogrammet för statsminister Sanna Marin har det ställts som mål att främja konsumtionen av inhemsk fisk. Enligt regeringsprogrammet ska ”utbudet av inhemsk fisk och andelen inhemsk fisk av konsumtionen ökas på ett hållbart sätt genom ett program för främjande av inhemsk fisk”.
Programmet siktar till att finländarna år 2027 i enlighet med näringsrekommendationerna ska äta i genomsnitt 2,5 portioner fisk per vecka i stället för nuvarande 1,7 portioner och att den ökade konsumtionen i huvudsak ska bygga på inhemsk fisk. För närvarande är mindre än 20 procent av den fisk som finländarna köper inhemsk.
”Målet med programmet för främjande av inhemsk fisk är att fördubbla användningen av inhemsk fisk. Största delen av den fisk som konsumeras i Finland importeras från andra länder, även om vi faktiskt lever invid vattendrag. Vi kan öka mängden fisk som fiskas och odlas på ett hållbart sätt och den samhälleliga nytta som följer av detta ", säger jord- och skogsbruksminister Jari Leppä.
Programmets mål
Målet med programmet är en hållbar tillväxt och förnyelse inom branschen. Om målet om en ökad konsumtion och export nås, stiger fiskeföretagens totala värde med 70 procent till 1,7 miljarder euro och antalet arbetstillfällen på heltid växer från 5 000 till 8 000. En ökad konsumtion förbättrar folkhälsan och ökar de beräknade hälsoeffekterna med 1–2 miljarder euro. Dessutom kan man med bara en extra portion fisk per vecka minska kostens klimatavtryck med i genomsnitt cirka 5 –6%.
En ökad användning av inhemsk fisk förutsätter konkreta ändringar såväl inom primärproduktionen som inom industrin samt utveckling av nya fiskprodukter enligt konsumenternas efterfrågan. De största möjligheterna när det gäller att öka hållbar användning av vild fisk finns i fråga om strömming och andra förnärvarande underutnyttjade fiskarter, såsom skarpsill, nors och mörtfisk. Målet är att livsmedelsanvändningen av inhemsk strömming femdubblas och att användningen av andra inhemska vilda fiskar som livsmedel fördubblas före 2027. Hållbart fiske är också bra för vattendragen, eftersom det eliminerar näringsämnen som redan hamnat i dem och minskar övergödningen.
Även inhemsk odlad fisk behövs betydligt mer än för närvarande. Till exempel användningen av Östersjöfoder och odling i cirkulerande vatten möjliggör hållbar tillväxt inom vattenbruket utan att äventyra uppnåendet av en god vattenstatus.
Åtgärder och finansiering
De åtgärder som föreslås i programmet omfattar till exempel att påskynda användningen av inhemsk fisk genom offentlig upphandling, att stödja företagens utvecklingsåtgärder med ökat stöd och innovationssedlar, att underlätta systemet med startstöd för fiske samt stöd för generationsväxlingar och nya företagares etablering i branschen samt att definiera och främja användningen av Östersjöfoder i vattenbruket.
Största delen av programmets åtgärder finansieras via Europeiska havs- och fiskerifonden 2021 – 2027. Finansieringen riktas i synnerhet till åtgärder som syftar till att utveckla konkurrenskraften och hållbarheten i värdekedjan för inhemsk fisk och främja användningen av underutnyttjade fiskarter.
Programmet för främjande av inhemsk fisk har utarbetats under jord- och skogsbruksministeriets ledning i ett brett samarbete med olika intressentgrupper. Naturresursinstitutet har ansvarat för modelleringen av programmets ekonomiska konsekvenser och miljökonsekvenser och Institutet för hälsa och välfärd för bedömningen av konsekvenserna för folkhälsan.
Mer information ger:
Programmet för främjande av inhemsk fisk som helhet:
- 15.−16.10.2020 Risto Lampinen, jord- och skogsbruksministeriet, risto.lampinen@mmm.fi, +3582951 62458
- 19.10.−27.11.2020 Timo Halonen, jord- och skogsbruksministeriet, timo.halonen@mmm.fi, +358295162411
Programmets ekonomiska konsekvenser och miljökonsekvenser:
- Jari Setälä, Naturresursinstitutet
- jari.setala@luke.fi
- +358295327682
Programmets konsekvenser för folkhälsan:
- Jouni Tuomisto, Institutet för hälsa och välfärd
- jouni.tuomisto@thl.fi
- +358295246305
