Projekt för fångst av puckellax pågår i Tana älv under uppsikt av norska och finska myndigheter

Den puckellaxfälla som Norge installerat i Tana älv vid byn Seida fungerar bättre än föregående försök år 2023. Fram till söndagen den 20 juli hade redan cirka 16 100 invasiva puckellaxar fångats, och fram till tisdagen den 15 juli hade omkring 350 atlantlaxar släppts fria uppströms i älven. Dessutom har puckellaxar och atlantlaxar kommit förbi fällans barriär. Norska och finska myndigheter övervakar fällans funktion, och norska aktörer gör vid behov ändringar i dess drift.

Inga dispenser för fiske av atlantlax i Tana älv har beviljats denna sommar, men 16 dispenser har beviljats för fiske av puckellax på den finska sidan av älven. Med stöd av dessa hade cirka 1 700 puckellaxar fångats på den finska sidan fram till den 20 juli. 

Finska och norska myndigheter bedömde i maj 2025 de eventuella riskerna med puckellaxfällan, bland annat för atlantlaxen, och kom överens om åtgärder som ska vidtas i förväg om negativa effekter uppstår till exempel för laxens uppvandring i Tana älv. En finsk-norsk  myndighetsarbetsgrupp övervakar enligt överenskommelse verksamheten vid den norska puckellaxdammen och bedömer behovet av korrigerande åtgärder. Även den gällande fiskestadgan för Tana älv kräver ett nära samarbete med grannlandet i denna typ av projekt som rör puckellax. I år består den norska puckellaxfällan av två ryssjeliknande fångstanordningar för uppvandrande atlantlaxar och puckellaxar, samt tre öppningar som leder övervintrande laxar nedströms. En styrande barriär av aluminiumstänger har byggts tvärs över älven för att hindra fiskarna från att simma förbi fångstanordningarna. Laxar som simmar in i fångstanordningen leds vidare uppströms för att fortsätta sin lekvandring, men puckellaxarnas resa slutar på slaktflotten. 

Om problem uppstår försöker man som en första åtgärd göra fällorna mer attraktiva för atlantlaxarna, till exempel genom att öka vattenflödet vid ingångarna, för att säkerställa att de kan vandra. Som andra steg kan ingångarna flyttas eller deras antal ökas. Som sista steg kan öppningar göras i barriären. Åtgärder har också övervägts för att hantera situationer där laxar som övervintrat i älven och smolt som vandrar mot havet samlas ovanför dammen. 

Åtgärder har vidtagits flexibelt och vid behov. Till exempel observerades ett stim på cirka 200 atlantlaxar nedanför fällan tisdagen den 15 juli, varpå en öppning gjordes i fällans barriär så att fiskarna snabbt kunde passera.

”Hittills har användningen av puckellaxfällan fungerat klart bättre än år 2023, även om situationen kräver noggrann uppföljning och åtgärder vid behov”, säger Tapio Hakaste, konsultativ tjänsteman vid jord- och skogsbruksministeriet.

Myndighetsarbetsgruppen sammanträdde senast onsdagen den 16 juli för att granska situationen i Tana älv.
Med hjälp av puckellaxfällan vid den norska byn Seida (cirka fem kilometer från orten Tana Bru mot havet) hade cirka 16 100 uppvandrande puckellaxar fångats fram till söndagen den 20 juli, och fram till tisdagen den 15 juli hade cirka 350 atlantlaxar släppts fria från fällan. En del laxar, liksom puckellaxar, har dessutom lyckats simma förbi fällan.

Barriärens och puckellaxfällans funktion övervakas på många sätt 

Norska aktörer övervakar puckellaxfällans och barriärens funktion på många sätt. Den norska myndigheten Veterinærinstituttet ansvarar för driften av fällan och övervakar puckellaxdammens funktion med videoövervakning, drönare och dagliga dykningar. I övervakningen av fällans funktion används också data från en uppföljning av vandringslax som gjorts med hjälp av ett ekolod i Polmak i Tana älv.

Naturresursinstitutet och NINA genomför också en egen undersökning där de följer upp smoltens nedströmsvandring i Tana älv med hjälp av telemetri. I projektet undersöks hur smoltens vandring och beteende påverkas när de stöter på puckellaxfällan vid Seida. Tyvärr kunde en motsvarande undersökning inte genomföras för fullvuxna laxar som återvänder upp i älven, men forskningsinstitutet NINA (Norsk institutt for naturforskning) följer antalet atlantlaxar nedanför fällan med hjälp av mobilt ekolod, samt även i närheten av dammen.

Puckellax vid Teno älv. Foto: Markku Myllylä

I sommar fiskas puckellax i Finland med stöd av 16 dispenser 

Närings-, trafik- och miljöcentralen i Lappland har beviljat 16 dispenser för riktade projekt för fångst av puckellax på den finska sidan av Tana älv. Fångstmetoderna utvecklades 2023 genom att kombinera Naturresursinstitutets expertis med lokala fiskares kunskap i syfte att hitta sådana fångstmetoder, platser och tidpunkter där atlantlax inte fångas som bifångst.
Fångsten enligt dispenserna sker huvudsakligen i grunda områden som lämpar sig väl för puckellaxfiske och där atlantlaxen inte trivs. De fångstredskap som används är typiska enligt fiskestadgan för Tana älv, det vill säga stående nät och drivgarn samt spö och konstgjort bete. Detta bidrar till att bevara den samiska fiskekulturen i Tana, i en situation där atlantlax inte får fiskas. Utöver fångstprojekten får puckellax även fiskas utanför projekten med vanliga fångstmetoder enligt fiskestadgan. Fångade puckellaxar ska användas som livsmedel eller bortskaffas på ett korrekt sätt.
Fångstprojekten övervakas genom den rapporterings- och anmälningsskyldighet som ingår i tillstånden. De innehavare av fiskerätt som leder projekten rapporterar varje vecka till Närings-, trafik- och miljöcentralen i Lappland om mängden fångad puckellax, antalet atlantlaxar som släppts fria samt mängden andra fiskarter som tagits som fångst.
Fram till söndagen den 20 juli har det anmälts att sammanlagt 1 745 puckellaxar fångats på den finska sidan med stöd av dispens. Som bifångst vid puckellaxfisket har 57 atlantlaxar rapporterats, och dessa har släppts fria. Bifångst av lax har kunnat undvikas väl, vilket är mycket viktigt med tanke på det svaga tillståndet för laxbeståndet i Tana älv. Fisket med stöd av dispens fortsätter fram till den 15 augusti.
Sammanlagt åtta ansökningar om dispens enligt 40 § i fiskestadgan för Tana älv för fiske i kultur- och undervisningssyfte lämnades in till Närings-, trafik- och miljöcentralen i Lappland. Endast en dispens beviljades för fiske av sik. Närings-, trafik- och miljöcentralen i Lappland konstaterade att atlantlaxbeståndens svaga ekologiska tillstånd i år inte tillåter att dispens beviljas för fiske av atlantlax ens i kultur- och undervisningssyfte.

Kontaktuppgifter: 
Övervakning av puckellaxfällan: Tapio Hakaste, jord- och skogsbruksministeriet, fornamn.efternamn@gov.fi, +358 295 162 152
Projekt för avlägsnande av puckellax genom fiske: 
Heikki Laitala, ledande fiskeriexpert, Närings-, trafik- och miljöcentralen i Lappland, +358 50 412 2572
Safiye Rosengrén, högskolepraktikant, Närings-, trafik- och miljöcentralen i Lappland, +358 50 3023 021
E-postadresserna har formen fornamn.efternamn@ely-keskus.fi