Statens näringsdelegation: Finland behöver information om barns och ungas kost så fort som möjligt

Genom FinRavinto-undersökningarna samlas det regelbundet in information om den vuxna befolkningens kost i Finland, men i fråga om barn och unga finns det ingen riksomfattande uppföljningsinformation. Matvanor uppkommer tidigt och det är viktigt att känna till de ungas kost för att effektivt kunna förebygga sjukdomar och fetma som beror på dåliga kostvanor under uppväxttiden.

Enligt en internationell undersökning om sjukdomsbördan (Global Burden of Disease) är dålig kvalitet på kosten en central riskfaktor också i Finland. I Finland är var fjärde pojke och var femte flicka över 12 år överviktig. Av överviktiga unga är nio av tio överviktiga också som vuxna. Av 12-åringarna har nästan 40 procent behövt tandvård på grund av karies.

– Det är viktigt att skadliga matvanor och levnadsvanor observeras, så att man kan inverka på dem i tid. Utan aktuell information blir försöken att inverka på den växande ungdomens hälsosituation slumpartade, säger Statens näringsdelegations ordförande Sebastian Hielm.

– Ett mål för den kommande regeringen bör vara att samla in omfattande information på befolkningsnivå om matvanor, näringsintag, vissa näringsämnens förekomst i kroppen, socioekonomiska skillnader och matbeteende när det gäller barn och unga under 18 år.

Register eller enkäter som genomförs då och då räcker inte till för att skapa en helhetsbild av barns och ungas kostvanor, utan för det behövs liknande forskning som FinRavinto-undersökningen, vilken omfattar den vuxna befolkningen. Information om barns och ungas intag av salt, socker, mättade fetter eller t.ex. koffein samt om källorna till intaget skapar också den grund som behövs för eventuell styrning av kollektiv bespisning och livsmedelsindustrin samt för bedömning av de valda styrningsåtgärdernas effekter.

Kostuppföljning ger också nödvändig information för internationella och inhemska riskbedömningar som gäller t.ex. miljögifters eventuella skadliga verkningar på den reproduktiva hälsan. Även andra livsmedelsrisker, såsom överskridning av säkra intagsmängder av tungmetaller realiseras lätt hos småbarn på grund av deras stora energikonsumtion i förhållande till kroppsvikten.

Trycket och motiven för att äta en mer växtbaserad kost av klimatskäl har ökat. Kostens verkningar på miljön och hälsan kan vara delvis motstridiga och det finns ett stort behov av tilläggsinformation särskilt i fråga om växande barn.

– Ändringar i kostens sammansättning måste vara kontrollerade och basera sig på information i synnerhet när det gäller utsatta grupper, såsom barn eller gravida. Också fattigdomen bland barnfamiljer kan leda till att maten inte är så mångsidig och näringsrik. Forskningsinformation om hur olika slags sociala, ekonomiska eller på annat sätt sårbara situationer inverkar på barns och ungas näringsintag hjälper oss att främja välfärd och hälsa där behovet är som störst, bedömer näringsdelegationens generalsekreterare Arja Lyytikäinen.

Det är viktigt för Finland att den nationella livsmedelsdatabasen Fineli hålls uppdaterad, och att den kontinuerligt kompletteras med sådan information om näringsinnehållet hos livsmedel på marknaden och hos nya livsmedel som baserar sig på undersökningar. Endast på det sättet är information om såväl vuxnas som barns och ungas matvanor och näringsintag pålitlig. För att utreda barns och ungas kost behövs det heltäckande information om hela åldersgruppen (1-, 3-, 6-, 9-, 12-, 15- och 18-åringar). 

Ytterligare upplysningar:
ordförande Sebastian Hielm, Statens näringsdelegation, tfn 050 524 5761, sebastian.hielm(at)mmm.fi
generalsekreterare Arja Lyytikäinen, Statens näringsdelegation, tfn 050 409 9860, arja.lyytikainen(at)ruokavirasto.fi