Statistik om vattentjänsterna
Sedan år 2016 har informationen om vattentjänstverkens verksamhet och ekonomi sparats i det nationella informationssystemet VEETI. Alla vattentjänstverk är skyldiga att spara informationen i detta system. I systemet finns information om bland annat antalet invånare som anslutit sig till vatten- och avloppsnätet, nätets vattenmängder och vattentjänsternas ekonomiska nyckeltal.
Vattentjänsterna i siffror
Specifik vattenförbrukning 1970–2016 (liter/invånare/dygn)
|
|
| Vattenförbrukningen som fram till 1970-talet kontinuerligt hade gått uppåt, började gå nedåt. Vattenförbrukningen minskar bland annat på grund av bättre vattenarmaturer. Vattentjänstverken har också börjat undersöka läckage och sanera vattennät. Lagen om avloppsvattenavgift 1974 är också en orsak till den minskade förbrukningen. På grund av ändringar i informationssystemen är informationen från åren 2002–2009 inte jämförbar, varför den inte visas i denna figur. |
Vattentjänstverkens vattenkällor 2015
Största delen av det råvatten som vattentjänstverken använder är grundvatten. Årligen bildas det över två miljarder kubikmeter grundvatten. Av grundvattnet används således bara omkring 12 procent. Konstgjort grundvatten är obehandlat eller behandlat ytvatten som infiltrerats i grundvattenmagasinet. Man kan vara tvungen att ta sig till konstgjort grundvatten om mängden grundvatten i naturen är otillräckligt.
Av vattentjänstverken pumpade vattenmängd 1970-2013 (miljoner m3/år)
 |
| Sedan mitten av 1970-talet har vattentjänstverken använt allt mindre ytvatten som vattenkälla trots att vattenverkens totala pumpade vattenmängd inte har ökat. Grundvattnet är ofta renare än ytvattnet. Användningen av ytvatten är också förenad med hälso- och miljörisker som är dyra att hantera på ett ändamålsenligt sätt. På grund av ändringar i informationssystemen är informationen från åren 2002–2009 inte jämförbar, varför den inte visas i denna figur. |
Mer statistisk information på webben
Vattenreningsverkens rapporter (Ymparisto.fi, på finska)