Finland utnyttjar strömmingen i Bottniska viken på ett hållbart och mångsidigt sätt
I Sverige har det under de senaste åren riktats stundtals stark kritik mot Finland när det gäller fiskekvoterna för strömming i Bottniska viken. Jord- och skogsbruksministeriet ser det som viktigt att lyfta fram Finlands perspektiv och svara på de påståenden som framförts i Sverige.
I den diskussion som förs i Sverige har det kustnära strömmingsfisket och trålfisket ställts mot varandra. Samtidigt har det getts bilden att den strömming som finländska trålare fiskar används endast som råvara till pälsdjursfoder och utländskt fiskmjöl.
Faktum är dock att nästan alla finländska trålare fiskar strömming för användning både som livsmedel och som råvara i inhemskt fiskmjöl. Tack vare trålfisket får den finländska livsmedelsindustrin tillräckligt jämn tillgång till strömming under olika årstider för att klara av att vara lönsam. Strömming som går till fiskmjölsfabriker i Finland blir till största delen foder för finländsk fiskodling, vilket innebär en cirkulär användning av näringsämnena i Östersjön och att strömmingen indirekt blir miljövänlig människoföda.
Finland har ett särskilt intresse av att förvalta strömmingsbeståndet i Bottniska viken väl, eftersom 82 procent av fiskekvoten har tilldelats Finland. Finlands utgångspunkt är alltid att vårt beslutsfattande ska basera sig på kunskap, dvs. att vi följer internationella havsforskningsrådets (ICES) vetenskapliga råd.
”Trots osäkerhetsfaktorer ger rådet den bästa tillgängliga expertbedömningen, och i motsats till vad som påståtts beaktas försiktighetsprincipen i bedömningen. Finland ser det som mycket problematiskt att avvika från ett vetenskapsbaserat beslutsfattande. I stället bör det satsas på att ständigt förbättra ICES råd”, säger fiskerirådet Risto Lampinen.
”Att införa mindre kvoter än vad som rekommenderas i de vetenskapliga råden är ur Finlands perspektiv varken det bästa eller det mest ansvarsfulla sättet att stärka fiskbeståndet, utan man måste främja verktyg som är effektiva och som inte kräver att man avviker från de vetenskapligt baserade råden”, konstaterar Lampinen.
Sådana åtgärder har Finland varit berett på att vidta. Finland förhindrade inte genomförandet av det vetenskapliga projektet i området Finngrundet-Gävlebukten i fjol. Tvärtom är det på Finlands initiativ som insamlingen av data från hela Bottniska viken har förbättrats på basis av de diskussioner som förts. Finland har också föreslagit omfattande begränsningar av trålfisket i området uttryckligen för att förbättra verksamhetsförutsättningarna för det svenska kustfisket. Sverige har inte godkänt förslagen.
Enligt uppgifter från ICES är lekbeståndet av strömming i Bottniska viken fortfarande över 500 000 ton. Trots uttalanden om fiske av den sista strömmingen har det svenska kustfiskets fångst i Bottenhavet ökat stadigt de senaste tre åren, och 2025 var den redan fyra gånger så stor som 2022.
”Det är mycket viktigt att utvecklingen av fiskbeståndet bevakas och att vetenskapliga råd respekteras. Det är vilseledande att säga att strömmingsbeståndet kollapsar om det fiskas 56 000 ton strömming i enlighet med den nedre gränsen i de vetenskapliga råden”, säger Lampinen.
Jord- och skogsbruksministeriet önskar att diskussionen i fortsättningen kan föras med faktaargument baserade på forskning och data av ständigt högre kvalitet. Fiskbeståndens tillstånd bör förbättras genom nationella, riktade regleringslösningar och inte genom strävanden efter fiskekvoter som underskrider de vetenskapliga råden.
Mer information om regleringen av strömmingsfisket ges vid jord- och skogsbruksministeriet av
Risto Lampinen, fiskeriråd, tfn 050 529 8023, fornamn.efternamn@gov.fi
