Steg för steg mot en bättre landsbygd

En livskraftig landsbygd är beroende av aktiva invånare, mångsidig företagsamhet och utbudet av service. Programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland har under åren 2007–2013 erbjudit hjälp till landsbygdsreformister. Med hjälp av medel från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU), staten, kommuner och privata finansiärer har man förbättrat företagarnas förutsättningar samt sysselsättning, reformerat livsmedelsproduktion och utvecklat tjänster.

Företagandet sysselsätter på landsbygden

Programmet har bidragit till att skapa eller bevara 75 000 arbetstillfällen. Av dessa är 4 220 nya arbetsplatser, resten är bevarade arbetsplatser och platser som uppstått under projekt- eller investeringstiden.  På kärnlandsbygden och den stadsnära landsbygden har arbetslösheten rentav legat under landets medeltal.

På glesbygden har företagsstödens häveffekt varit synnerligen stor. Det allmänt svagare ekonomiska läget har minskat efterfrågan på företagsstöd. Landsbygdsföretag ser dock inte ut att vara lika känsliga mot ekonomiska förändringar som andra företag. Företagen har fått programmedel för över 12 000 investeringar som har gällt till exempel ny teknik, byggande, utveckling av verksamheten eller ny affärsverksamhet.
 
Bredband ger service på nära håll

Utöver sysselsättande möjligheter har utvecklingsprogrammet bidragit till utveckling av service. Service erbjuds på hjul och på nätet. Med hjälp av den tredje sektorns arbete och frivilligarbetet har man byggt upp skyddsnät i vardagen.  
Boendetrivseln och -möjligheterna har förbättrats genom utvecklingsprojekt. Antalet dessa uppgick till ca 6 000 under programperioden. Förutom bättre tillgång till service har även samhörigheten ökat. Det har funnits många olika projekt. Finansiellt har bredbands- och energiinvesteringsprojekten varit de största. Antalet bredbandsprojekt var 80 av vilka 45 handlade om att bygga ett bredare stamnät i anslutning till statsrådets projekt Bredband för alla 2015, resten var mindre byanätprojekt. Under 60 procent av landsbygdshushållen har en fast internetanslutning. Ett tillförlitligt bredband är särskilt viktigt för gårdar. Bättre dataanslutningar leder till bättre trivsel och service bland människor i olika åldrar samtidigt som företagen får nya och bättre möjligheter för verksamheten oberoende av området.

Konkurrenskraftiga och reformdugliga gårdar

Jordbrukare kan via utvecklingsprogrammet söka kompensationsersättningar som kompenserar skador på odlingar som följer av vårt nordliga klimat. Ersättningarna tryggar jordbrukets verksamhetsförutsättningar och gör ett fortsatt jordbruk möjligt.Trots att antalet gårdar minskar hela tiden, har arealen som används för livsmedelsproduktion, ökat. Vidare kan jordbrukare söka ersättning för de extra kostnader som följer av mindre miljöbelastande odlingssätt och ekologisk produktion. Miljöstödssystemets möjligheter hade tillvaratagits på 95 procent av jordbruksmarken vid utgången av år 2014. Arealen ekologiskt odlad mark har ökat under hela programperioden. Ersättning för ekologisk odling betalades år 2013 för 185 000 hektar, vilket överensstämmer nästan helt med landsbygdsprogrammets mål.

Utvecklingsprogrammets mål är att förbättra gårdarnas konkurrensförmåga, förnya livsmedelsproduktionen och bidra till hållbara odlingsmetoder. Färskaste information har spridits på kurser med sammanlagt över 42 000 deltagare. Kurserna har handlat om att förbättra jordbrukarnas och andra företagarnas affärskunnande och miljömedvetenhet. Det finns efterfrågan på allsidig utbildning för en tredje del av gårdarna och trädgårdsföretagen har utvidgat verksamheten utanför jordbruket och trädgårdsodlingen, ofta har det gällt tjänster, såsom maskinentreprenad eller turism.

Flerbranschföretag är vanligast i städer och nära städer samt på glesbygdsområden. I Lappland och Nyland är nästan två företag av fem flerbranschföretag. Övrig företagsverksamhet sysselsätter 9 100 arbetstagare
För att förbättra produktiviteten bidrar programmet till utveckling av gårdsstrukturen.  Det innebär hjälp till byggprojekt som gör gårdens förnyelse och tillväxt snabbare, anskaffning av teknik eller unga jordbrukares etablering. Under programperioden fick 3 000 unga jordbrukare stöd för att inleda företagsverksamheten och 1 800 gårdar fick investeringsstöd från EJFLU. De gårdar som utvecklat verksamheten genom investeringar är större än i genomsnitt. Till exempel gårdar som fick stöd för ladugårdsbygge hade efter investeringen ungefär 79 kor, medan det genomsnittliga antalet på alla gårdar var 33 kor.

Återföring av näringar och djurens välbefinnande var framgångar

Mängden extra kväve och fosfor som stannar i jordmånen har minskat väsentligt sedan år 1990: kvävebalansen har minskat med 50 procent, fosforbalansen med 86 procent. Regionala skillnader är dock stora och i områden med intensiv boskapsskötsel finns det fortfarande att förbättra när det gäller att återföra näringar.
Även möjligheterna för att förbättra djurens välbefinnande har blivit populärare.  År 2013 fick 41 procent av nötgårdarna och 76 procent av svingårdarna ersättning för insatser som förbättrar djurens välbefinnande. Antalet husdjursgårdar har sjunkit, vilket har lett till att andelen gårdar som förbundit sig till att följa villkoren för välbefinnandeersättningen, har ökat. Gårdarna vill möta konsumenternas efterfrågan och värderingar.
Ett nytt utvecklingsprogram startar våren 2015.

Ytterligare information:
lantbruksekonomist Virva Terho, tfn 0295 16 2141, förnamn.efternamn(at)mmm.fi
Mer information om utvecklingsprogrammet på Maaseutu.fi och i årsrapporterna för programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland 2007–2013.

Arbetet med att genomföra programmet 2007–2013 pågår fortfarande. De slutliga resultaten är färdiga år 2016. Resultaten som presenteras här bygger på uppgifterna från utgången av år 2013.