Hoppa till innehåll
Statsrådet och ministerierna Media

Skogsskadegörare gynnas av klimatförändringarna – forskning och utveckling hjälper att stärka kolsänkor

Jord- och skogsbruksministeriet
21.9.2021 10.52 | Publicerad på svenska 22.9.2021 kl. 10.23
Nyhet
Ilmakuva metsästä

Över 75 procent av Finlands yta är täckt av skog som tar upp och lagrar koldioxid. Skogar spelar således en stor roll i att bekämpa och anpassa sig till klimatförändringarna. Jord- och skogsbruksministeriet finansierar ett flertal projekt inom programmet Fånga kolet. Projekten ska förebygga skogsskador och öka skogliga kolsänkor.

För att målet om ett klimatneutralt Finland 2035 ska nås krävs det förutom att de fossila utsläppen minskas också att utsläppen från jord- och skogsbruket och annan markanvändning minskas samt att kolsänkorna och kollagren bevaras och stärks. Man kan stort påverka utvecklingen av markens och skogens kolsänkor och kollager genom de lösningar som man skapar inom skogsvården och skogsanvändningen.   

– Friska och välvuxna skogar tar upp koldioxid från atmosfären effektivast. När vi förebygger skogsskador, frigörs koldioxid långsammare i atmosfären, säger Tatu Torniainen, konsultativ tjänsteman vid Naturresursavdelningens skogs- och bioenergienhet.

Skogsskador orsakas av till exempel vind, snö, skogsbränder, sjukdomar, insekter och klövdjur. Enligt Torniainen gynnas alla centrala skadegörare av klimatförändringarna. Den största utmaningen är att de vanliga skadegörarna, till exempel granbarkborre, har ökat väldigt mycket i antal och att det påträffats  eventuella nya skadegörare typ barrskogsnunna.

– Tills vidare mår våra skogar bra. Enligt prognoserna leder dock den ökande sommartorkan och stormarna under den snöfria tiden ofta till skador efteråt, säger Torniainen.

– Förutom att vi försöker förebygga skador måste vi skapa förutsättningar och verksamhetsmodeller för att stärka skogarnas motståndskraft på lång sikt, till exempel att öka andelen blandskogar och minska grandominansen i synnerhet i södra Finland, fortsätter han.

Fånga kolet -projekten undersöker orsakerna till skogsskador 
 

Via jord- och skogsbruksministeriets program Fånga kolet finansieras nu över 70 forsknings-, utvecklings-, informations- och innovationsprojekt. I oktober inleds också nya ansökningar om finansiering.

Utöver att Fånga kolet-projekten ska producera ny information ska projekten hjälpa lantbruksproducenter, skogsägare och andra som beslutar om markanvändningen att införa nya klimatsäkra handlingssätt.

Målen för ett klimatsäkert skogsbruk uppnår man genom att beakta såväl klimatpåverkan som att bevara och utveckla den biologiska  mångfalden. Åtgärderna främjar hållbarhet på ett övergripande sätt ur social, ekonomisk, kulturell och ekologisk synvinkel. 

Fånga kolet-projekten som handlar om att förebygga skogsskador ser på frågan ur många olika perspektiv. Med hjälp av projekten vill man bland annat skapa en samlad uppfattning om skogsskadornas omfattning och kostnader, undersöka hur skador orsakade av klövdjur påverkar skogarnas hälsa och tillväxt samt kartlägga snöskador med hjälp av laserskanning.

Flera av projekten siktar också till att tillhandahålla tjänster som underlättar olika aktörers praktiska arbete till exempel när det gäller att förutse och upptäcka skador orsakade av skogsbränder, vindar och rotticka.

– Vi har ett rätt stort antal projekt med fokus på nästan alla de viktigaste skogsskadegörarna. Projekten ska stärka kunskapsunderlaget, utveckla nya sätt och verktyg för skogsägare, aktörer inom skogsbranschen och myndigheter. Att förebygga och effektivt bekämpa skogsskador är en gemensam utmaning för hela branschen, säger Torniainen.

Skogsskador stod på agendan för webbinariet kring Fånga kolet förra veckan, där åtta projektrepresentanter berättade om sitt forsknings- och utvecklingsarbete. Ta del av presentationerna via denna länk (på finska).