De första utvärderingarna av CAP-planens preliminära effekter och resultat har publicerats. Utvärderingarna presenterar resultaten och effekterna i fråga om jordbrukarnas företagarinkomst och jordbrukets konkurrenskraft, djurens välbefinnande samt jordbruksnaturens mångfald och utsläppen från jordbruket. Dessutom innehåller utvärderingarna rekommendationer för utvecklingen av CAP-planen och nästa politikperiod.

De direkta stöden och kompensationsersättningarna inom EU:s jordbruksfinansiering har varit avgörande för att stärka jordbrukets resiliens, särskilt vid svängningar i marknads- och väderförhållanden. Stöden har fungerat som en stabil och förutsägbar inkomstkälla, som jämnar ut variationen i företagarinkomsterna inom olika produktionsinriktningar. Eftersom stödbeloppen sannolikt inte kommer att öka i framtiden, är det enligt utvärderingen ändamålsenligt att stärka andra instrument som bidrar till resiliens. På längre sikt bör stödsystemet stegvis omorienteras från direkta arealbaserade stöd till riskhantering och resultatbaserade stödformer. Ett centralt mål vid planeringen av dessa stöd bör vara att stärka resiliensen. När det gäller åtgärderna i den nuvarande CAP-planen bör man också kunna beakta risker som blir mer sannolika exempelvis på grund av klimatförändringarna eller spridningen av olika djursjukdomar. Det rekommenderas att CAP-planens riskhanteringshelhet ska beakta hanteringen av kriser kopplade till väderrisker.

Direktstöd fördelas i Finland mer rättvist oberoende av gårdens storlek än i jämförelseländerna. I och med att direktstöden inte koncentreras till de största gårdarna i Finland behövs det här inte omfördelningsstöd som hindrar koncentration i lika stor utsträckning som i många andra EU-länder. Finlands strategi att begränsa omfördelningsstödets omfattning har varit en motiverad lösning med tanke på konkurrenskraften.

Djurens välbefinnande: Fri grisning har blivit vanligare, välbefinnandeplanerna behöver förbättras

I fråga om djurens välbefinnande konstateras det att fri grisning har blivit vanligare, att nötkreatur betar i större utsträckning och att slaktåldern för mjölkkor har stigit. Slaktåldern för mjölkkor berättar hur länge korna hålls kvar i produktionen, och den har stor betydelse både för jordbrukarens ekonomi och för djurens välbefinnande. Fothälsan hos broilrar är på en bättre nivå och i huvudsak god. Fothälsan är en central indikator på välbefinnande. God fothälsa innebär att fjäderfä kan röra sig normalt, växa friskt och producera kött av hög kvalitet. De viktigaste ändringarna i ersättningen för djurens välbefinnande har varit att smärtlindring exempelvis vid kastration har införts och att uppbindningen av djur har minskat och i synnerhet fri grisning har blivit vanligare.

Utvärderingen visar att ändringarna också påverkas av faktorer utanför CAP-planen, såsom mejeriernas krav, Naseva- och Sikava-systemen, investeringar, rådgivning och konsumenternas förväntningar. Välbefinnandeplanerna för ersättning för djurens välbefinnande har sannolikt relativt liten effekt på att förbättra djurens välbefinnande på de flesta gårdar. I praktiken fyller gårdarna i dem kortfattat, främst med fokus på produktionsförhållanden,  och uppdaterar dem sällan. Enligt utvärderingen är välbefinnandeplanernas betydelse för djurens välbefinnande liten. Utvärderingarna grundar sig emellertid på tillgängliga data, och CAP-planens inverkan på utvecklingen kan inte fastställas entydigt.

Miljö och klimat: Antalet mångfaldsremsor har minskat, energiinvesteringar har bromsat utsläppen

Åkerrenar och skyddsremsor som inte odlas är obestridligen viktiga för att bevara jordbruksmiljöns mångfald. De erbjuder livsmiljöer för många olika organismgrupper, till exempel pollinatörer och fåglar. Deras antal har dock minskat. Frivillig anläggning av mångfaldsremsor har förekommit i liten omfattning. Arterna i åkermiljön skulle gynnas av fleråriga vall- och trädesarealer, särskilt placerade i de mittersta delarna av åkrar. Övergången till en fast hektarersättning för skötseln av livsmiljöer utanför åkermark har lett till att en del av de tidigare avtalsområdena inte längre omfattas av stödet. Som det mest effektiva sättet att öka skötselarealen rekommenderas i utvärderingen att göra engångsröjning till ett mer attraktivt alternativ och att utreda om dess begränsade användning beror på en otillräcklig ersättningsnivå eller andra orsaker. CAP-planens stödåtgärder för att öka den genetiska mångfalden hos produktionsdjur och produktionsväxter har spelat en viktig roll för bevarandet av lantraser och ursprungssorter.

Åtgärderna i CAP-planen har haft önskade effekter på begränsningen av klimatförändringarna. Till exempel investeringsstöd har ökat kapaciteten för förnybar energi och minskat utsläppen inom jordbruket. En betydande del av utsläppen av växthusgaser inom jordbruket uppstår vid röjning av ny åkermark. I och med CAP-planen har röjningen av ny åkermark minskat avsevärt, men torvmarkernas andel av nya skiften är fortfarande hög. Odling av torvmarker står för en betydande del av utsläppen av växthusgaser inom jordbruket. Med tanke på växthusgasutsläpp är vallodling på torvmarker ett bättre alternativ än odling av ettåriga grödor. Andelen ettåriga grödor på torvmarker har dock varit i stort sett oförändrad. Enligt utvärderingen kommer det mål för minskning av växthusgasutsläppen med 0,8 miljoner ton koldioxidekvivalenter (Mt CO₂-ekv.) som fastställts för CAP-planen till 2027 inte att nås om utvecklingen fortsätter som hittills. Utvärderingen understryker dock att CAP-planen bidrar till uppnåendet av Finlands klimatmål, men att stora politiska reformer är nödvändiga för att utsläppsminskningsmålen ska nås före 2030.

Övervakningskommittén sammanträder i februari 2026 för att diskutera rekommendationerna i utvärderingarna och fatta beslut om eventuella fortsatta åtgärder i Finlands CAP-plan.
 

Länkar till de publicerade utvärderingarna (på finska):

Utvärdering av effekterna av Finlands CAP-plan på jordbrukets lönsamhet och konkurrenskraft (MAAT)

Bedömning av jordbrukens riskhanteringsverktyg i Finlands CAP-plan samt effektivitet och genomförbarhet (RISKI) 

Utvärdering av effektiviteten och genomslagskraften av åtgärder relaterade till djurens välfärd, hälsa och biosäkerhet i Finlands CAP-plan 2023-2027 (EHT)

Bedömning av betydelsen av CAP-planen 2023-2027 för biologisk mångfald och landskap (LUMO)

Bedöming av CAP:s effekter på jordbrukets klimatarbete (ILMA)

Utvärdering av CAP:s effekter på effektiv näringsanvändning och växtskydd (KUORMITUS)

Utvärderingarna behandlas närmare vid jord- och skogsbruksministeriets och landsbygdsnätverkets gemensamma utvärderingsseminarium den 2 december 2025.

EU:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP = Common Agricultural Policy) innebär att reglerna och stödsystemen för jordbruk och landsbygdsutveckling styrs centraliserat på EU-nivå. Varje EU-land har för perioden 2023–2027 utarbetat en egen nationell CAP-plan för genomförandet av den gemensamma jordbrukspolitiken. 

Mer information:

Minna-Mari Kaila 
Avdelningschef, livsmedelsavdelningen (CAP-planen)
tfn 0295 162 217

Eero Pehkonen
Konsultativ tjänsteman (CAP-utvärdering)
tfn 0295 162 217

E-postadresserna har formen fornamn.efternamn@gov.fi

Alla publicerade utvärderingar samlade maaseutu.fi på finska.

Bild: Mediafarmi.