Flerartsförvaltning på agendan för arbetsgruppen som uppdaterar förvaltningsplanen för varg

Jord- och skogsbruksministeriet 14.2.2019 9.14
Nyhet

På sitt senaste möte diskuterade arbetsgruppen flerartsförvaltning av stammar av stora rovdjur och hjortdjur, vilket innebär att man tar hänsyn till beroendet och växelverkan mellan arterna. Frågan analyserades också ur sociala och ekonomiska perspektiv.

Flerartsförvaltning innebär att man undersöker hur de olika arterna påverkar varandra, till exempel hur stammar av stora rovdjur påverkar stammar av hjortdjur som är bytesdjur. Vid regleringen av älgstammen sker flerartsförvaltningen i dag så att effekterna av predation tas upp i beskattningsplanen för hjortdjur.  Flerartsförvaltningen förutsätter att man fäster vikt vid de regionala skillnaderna i ekosystemen och landskapsstrukturen. Till exempel mellan Egentliga Finland och Östra Finland varierar populationerna och arterna av stora rovdjur och hjortdjur stort.  

Enligt arbetsgruppen är flerartsförvaltningen en viktig sak som måste utvecklas. Förutom viltarternas påverkan på varandra ska man vid flerartsförvaltningen också se på till exempel vilka positiva och negativa effekter rov- och hjortdjuren innebär för människor och mänsklig aktivitet. Som negativa effekter kan ses till exempel att stora rovdjur och hjortdjur orsakar skador och som positiva att arterna gynnar till exempel jakten och fisket. 

Forskningsdata behövs

Flerartsförvaltning innebär att man undersöker flera påverkande faktorer och hur de hänger ihop. För forskningen kring flerartsförvaltningen som används som stöd när man till exempel tar beslut om beskattningsplanerna för älgstammar, ska reserveras resurser.  På detta sätt kan man utveckla den stamvårdande förvaltningen i en riktning som beaktar regionala särdrag bättre än hittills. 

Studierna visar till exempel att vargen påverkar en lång rad arter i ekosystemet. Effekterna kan fördelas i direkta effekter som vargen åstadkommer genom predation (till exempel antalet hjortdjur) och i indirekta effekter som följer av vargens närvaro. Sådana effekter är förändrat beteende hos andra arter och effekterna på miljön och näringsvävet. När man ökar kunskapen om vargens roll i ekosystemet, kan man också försöka förbättra acceptansen för varg.  

Arbetsgruppen diskuterade också vargens och de andra stora rovdjurens effekter på beståndet av skogsvildren som är skyddat. Enligt studierna om populationen av skogsvildren i Kajanaland har de stora rovdjurens och vargens predation minskat beståndet. Orsaken därtill är delvis att skogsvildrenar har olika levnadsvanor och en annorlunda reproduktionsförmåga än älgar eller vitsvanshjortar.  

När det gäller skogsvildren, bör man fundera på alternativa lösningar och därigenom på målsättningen för att man ska kunna trygga livskraftiga populationer av såväl varg som skogsvildren. Information om beståndet av skogsvildren i Finland finns att få på Naturresursinstitutets webbplats

Mer information: Naturvårdsverket har gett ut en rapport om hur stora rovdjur påverkar annat vilt.  

Stora rovdjur Vilt