Definitionen ’hotfull varg’ behöver preciseras ytterligare
Enligt gruppen som håller på att uppdatera förvaltningsplanen för varg behöver definitionen av hotfull varg preciseras i synnerhet när det gäller tillgängliga observationsdata. Det behövs också mer forskningsdata om vargarnas beteende i tätbebyggda områden.
Enligt den gällande förvaltningsplanen kan man använda i TASSU-systemet registrerad information om vargspår eller andra -observationer som man noterat på under 100 meters avstånd från bostadshus eller djurstallar som grund när man tar fram en eventuell hotbedömning. Om vargen inte väjer undan eller är skygg för människan eller om den dagtid rör sig i en byggd miljö eller nära bostadshus är dessa klart hotfulla och åtgärdskrävande fall.
Enligt beredningsgruppen är det viktigt att man fortsätter att utveckla verktyg som hjälper att bedöma när en varg utgör ett hot. Detta i syfte att kunna rikta åtgärderna på ett rätt sätt. Vissa av de vargobservationer som gjorts nära bostadshus eller djurstallar kräver inte omedelbara åtgärder av myndigheterna trots att de enligt principen om 100 meter betraktas som så kallade gårdsobservationer. Det kan handla om vargens naturliga vandring från ett ställe till ett annat.
Enligt undersökningarna vill vargar undvika bebyggda områden. Unga individer som inte har något eget revir eller som håller på att skapa ett revir rör sig oftare nära bostadshus. Det finns dessutom stora individuella skillnader hur vargar söker sig nära bosättningen.
Utifrån en analys som bottnar i uppföljningen av vargar med gps har en vargflock ett revir som är ungefär 1 200 km2 stort. I detta område finns det såklart många varierande miljöer och vanligtvis också bebyggelse. Det är möjligt att vargar är mer vana vid människor i västra Finland som har en tätare befolkning än östra Finland.
GPS-halsband och TASSU-observationer ger mer information om var vargflockar rör sig
De observationer om stora rovdjur som de frivilliga rovdjurskontaktpersonerna registrerar i TASSU är väldigt viktiga data för forskningen och förvaltningen. Informationen är tillgänglig för alla på tjänsten riistahavainnot.fi. Av antalet registrerade observationer kan man dock inte dra några direkta slutsatser av vargarnas antal eller rörelser.
Vargar noteras oftare i de revir som ligger i tätbebyggda områden. Observationerna är fler eftersom det finns flera observatörer. Om en varg rör sig på en byväg till exempel nattetid, noteras följande dag tiotals vargspår nära bostadshus trots att det i själva verket gäller ett fall. Gruppen anser att det ska fästas särskild vikt vid noggranna analyser av observationsdata och informationen om analyserna. Att förse vargar med gsp-halsband i västra Finland är också viktigt eftersom den information som man får med hjälp av halsbanden kombinerad med de övriga data ger mer information om vargarnas rörelser i de tätbebyggda områdena i västra delar av landet.
Vid uppdateringen av förvaltningsplanen ska beaktas lokala invånare som har vargar i sin hembygd för att samexistensen mellan människor och vargar ska kunna förbättras. Att dela information om vargar är viktigt i synnerhet i områden där vargar rör sig. På sitt nästa möte ska gruppen ta upp dispenser och stamvårdande jakt efter varg.
Mer information:
Sami Niemi, konsultativ tjänsteman, tfn 040 023 8505 0295 16 2391, fornamn.efternamn@mmm.fi
