Den nationella beredskapsplanen för skogsskador på remiss

Jord- och skogsbruksministeriet, Naturresursinstitutet och Finlands skogscentral har tillsammans berett ett utkast till en ny nationell beredskapsplan för skogsskador. Planen lyfter fram de mest betydande orsakerna till skador i ekonomiskogar, de viktigaste beredskapsåtgärderna och ansvarsfördelningen mellan olika organisationer. Utlåtanden kan lämnas till och med den 7 mars 2025.

Den nationella beredskapsplanen för skogsskador ska vara ett verktyg för styrning och kommunikation när det gäller beredskapen för trädskador i Finlands skogar. Planen genomförs som tjänsteuppdrag i samarbete mellan centrala aktörer och organisationer inom förvaltningsområdet samt genom resultatstyrning och projekt. Beredskapsplanen kompletteras av skogssektorns organisationers egna beredskapsplaner och av mer detaljerade beredskapsplaner i fråga om de värsta skadegörarna. Det föreslås bland annat att de ska utarbetas planer för granbarkborren och skogsbränder.

I planen beskrivs de främsta orsakerna till skogsskador och åtgärder för att förbereda sig på dessa. Planen tar också upp hur skogarnas tillstånd ska övervakas och hur ansvaret för skogsskador och skogarnas hälsa fördelas mellan olika aktörer. Planen ersätter beredskapsplanen från 2014.

Beredskapen baserar sig på beredskapsskyldighet enligt beredskapslagen, räddningslagen och annan lagstiftning samt på överenskommelser och frivillighet. Naturresursavdelningen vid jord- och skogsbruksministeriet ansvarar för att utarbeta beredskapsplanen för skogsskador. För att beredskapen ska vara effektiv måste alla aktörer inom skogsbranschen delta i åtgärderna. Beredskapen angår alla.

Stora satsningar på beredskapen för skogsskador

I Finland har man länge haft beredskap för skogsskador. Redan för mer än 40 år sedan fick jord- och skogsbruksministeriet upp ögonen för problemen med skogsskador och utnämnde en kommitté som utarbetade förslag till lagstiftning och andra åtgärder i syfte att motverka skadorna. Den första lagen om bekämpning av skogsskador trädde i kraft 1991 och den har uppdaterats i flera repriser under årtiondenas lopp för att motsvara aktuella behov. Beredskap för stormskador kom upp på agendan i Finland i början av 2000-talet efter att stormen Gudrun orsakat omfattande skogsskador i Sverige.

Jord- och skogsbruksministeriets åtgärdspaket Fånga kolet var en betydande satsning på forskning och utveckling kring skogens hälsa. Flera projekt för att bekämpa, hantera och förebygga skogsskador har finansierats genom Fånga kolet.

Klimatförändringen förutspås leda till ökad nederbörd, torka och andra extrema väderhändelser som i sin tur ökar hoten mot ekonomiskogarnas trädbestånd. Detta kräver bättre beredskap av skogsförvaltningen, skogsägarna och av alla aktörer inom skogssektorn. Det finns en risk att skadorna i framtiden blir allt med omfattande med en allt större skadlig inverkan på trädbeståndet, och vi måste ytterligare höja beredskapen för vissa typer av skador, såsom skador av granbarkborre och skogsbränder.

”Skaderiskerna måste beaktas ännu bättre i skogsskötseln för att skogens tillväxtförmåga och förmåga att binda koldioxid ska bevaras. Det gäller att reagera snabbt för att undvika omfattande följdskador och för att trädbeståndet ska återhämta sig så väl som möjligt”, säger den konsultativa tjänstemannen Sanna Paanukoski. 

Det lönar sig också för skogsägare att själva bevaka sina skogars tillstånd och överväga att teckna en försäkring som täcker skogsskador.

Beredskapsplanen för skogsskador och begäran om utlåtande 

Mer information:

Sanna Paanukoski, konsultativ tjänsteman, jord- och skogsbruksministeriet, tfn 0295 162 449, fornamn.efternamn(a)gov.fi

Tiina Ylioja, forskare, Naturresursinstitutet, tfn 0295 324 916, fornamn.efternamn(a)luke.fi

Ragnar Höckerstedt, beredskapschef, Finlands skogscentral, tfn 050 577 2374, fornamn.efternamnn(a)metsakeskus.fi