Förslag till ny skärgårdslag har skickats på remiss

Regeringen föreslår att en ny skärgårdslag ska stiftas. Lagen ska ersätta lagen om främjande av skärgårdens utveckling från 1981 och avses motsvara det rådande läget i omvärlden bättre. Propositionen med förslag till ny skärgårdslag är på remiss i tjänsten Utlåtande.fi från den 3 mars till den 14 april 2026. Avsikten är att lagen i huvudsak ska träda i kraft vid ingången av 2027.

”Förhållandena, befolkningsstrukturen och samhällets servicestrukturer i skärgården har förändrats avsevärt under de senaste drygt fyra decennierna, och därför är det nödvändigt att revidera lagen i sin helhet. Lagens syfte ändras inte. Kärnsyftet är fortfarande att stärka skärgårdens livskraft och göra det möjligt att bo i skärgården. I lagen beaktas för första gången också säsongsboende. Det finns uppskattningsvis cirka 600 000 säsongsboende i skärgårdsområdena”, säger jord- och skogsbruksminister Sari Essayah.

Skärgårdslagen förpliktar kommuner och välfärdsområden att se till att fast bosatta skärgårdsinvånare har tillgång till service med beaktande av skärgårdens särdrag. Lagen medför ingen utökning eller utvidgning av kommunernas och välfärdsområdenas uppgifter jämfört med nuläget, men större vikt läggs på fullgörandet av befintliga skyldigheter i skärgårdsförhållanden. 

Tillgången till service stärks också genom att det fortsättningsvis är staten som ska ordna förbindelsefartygstrafik i yttre skärgården och i mellanskärgården. Tjänsterna inom förbindelsefartygstrafiken ska vara flexibla och tillhandahållas gratis eller till skäligt pris. Dessutom föreslås det att serviceproducenterna inom förbindelsefartygstrafiken ska åläggas en ny beredskapsskyldighet som bättre än tidigare säkerställer att trafiken fungerar i störningssituationer och under undantagsförhållanden.

Större hänsyn till skärgårdens särdrag i beslut som gäller skärgården

Skärgården ska beaktas i högre grad också i beslutsfattande och myndighetsverksamhet. I lagen ingår en ny skyldighet att i planering och beslut som gäller skärgården ta hänsyn till skärgårdens särdrag och utvecklingen av skärgårdens livskraft. Statsrådet ska i fortsättningen regelbundet rapportera till riksdagen om läges- och utvecklingsbilden över skärgården för att beslutsfattandet ska grunda sig på aktuell information om förhållandena, tillgången till service och befolkningsutvecklingen i skärgården. Dessutom fortsätter den parlamentariska skärgårdsdelegationen sin verksamhet och arbetar för att ge skärgårdsfrågor synlighet inom olika förvaltningsområden.

I reformen beaktas också skärgårdsnaturen, skärgårdslandskapet och skärgårdens kulturmiljöer. Lagen gör det möjligt att bevilja statsunderstöd för vård av skärgårdsnatur, skärgårdslandskap och skärgårdens byggnadsarv, vilket stöder bevarandet av skärgårdskulturen och områdenas attraktionskraft. Målet är att värna om både miljövärdena och skärgårdens identitet för kommande generationer.

I lagen ingår också en mer exakt definition av begreppet skärgård som baserar sig på den skärgårdsklassificering som Finlands miljöcentral har utarbetat. Enligt den är skärgården indelad i yttre skärgård, mellanskärgård, inre skärgård och skärgård på fastlandet. Definitionen förtydligar tillämpningen av lagen och gör regionutvecklingen mer förankrad i lokala förutsättningar.

Enligt den nya definitionen täcker skärgårdsområdena cirka 15 procent av Finlands areal. 

Nya kriterier föreslås för välfärdsområden med skärgårdsförhållanden. En central del av reformen är att fastställa välfärdsområden med skärgårdsförhållanden.

Avsikten är att identifiera de välfärdsområden där ordnandet av tjänster i väsentlig grad försvåras av skärgårdsförhållanden. Detta hjälper att allokera statlig finansiering till områden där det är särskilt utmanande att producera tjänster på grund av långa avstånd och andra skärgårdsförhållanden. Bestämmelserna om välfärdsområden med skärgårdsförhållanden är ute på remiss i tjänsten Utlåtande.fi (på finska) som en del av regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om välfärdsområdenas finansiering fram till den 11 mars. 

Ett syfte med lagreformen var också att revidera bestämmelserna om skärgårdskommuner i syfte att införa noggrannare kriterier för fastställande av kommuner med skärgårdsförhållanden.

Skärgårdskommuner och kommuner med skärgårdsdel betalas förhöjd statsandel via kommunernas statsandelssystem på grundval av skärgårdsförhållanden.

Det var dock inte motiverat att revidera bestämmelserna utan en totalreform av statsandelssystemet, och den reformen drivs inte framåt under innevarande regeringsperiod.

Propositionen har beretts som tjänsteuppdrag vid jord-och skogsbruksministeriet med stöd av en förvaltningsövergripande arbetsgrupp. "Även om det inte är möjligt att i skärgårdslagen utfärda bestämmelser om frågor som hör till andra lagar, stärker regleringen fortfarande skärgårdens livskraft. En viktig förändring är att förståelsen för skärgårdsfrågor ökar och de lyfts fram när beslut som gäller skärgården fattas. Detta stärker skärgårdens livskraft och förbättrar skärgårdsbornas ställning”, säger arbetsgruppens sekreterare Elina Auri. 

Under beredningen har man fört diskussioner med skärgårdskommuner och kommuner med skärgårdsdel, ordnat diskussionsmöten om förbindelsefartygstrafiken samt bedömt skärgårdslagens konsekvenser för landsbygden på ett inkluderande sätt. Också vid skärgårdsdelegationens möten har man informerat om hur revideringen av skärgårdslagen framskrider.

Begäran om utlåtande i tjänsten Utlåtande.fi.
 

Mer information:
Elina Auri, ledande sakkunnig, jord- och skogsbruksministeriet, tfn 02951 62041, fornamn.efternamn@gov.fi
Noora Herranen, regeringssekreterare, jord- och skogsbruksministeriet, tfn 02951 62336, fornamn.efternamn@gov.fi