Budgetproposition 2014: jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde

Anslagen är dimensionerade så att jordbrukarstöden minskar med i genomsnitt en procent år 2014. I budgetförslaget ingår ännu inte Europeiska havs- fiskerifondens åtgärdsmedel eftersom förordningen om fonden är under behandling i EU. Detta medför att anslaget sjunker med omkring 10 miljoner euro.

Förslaget påverkas också av nya fondperioder. Jordbrukets alla viktigaste EU-stödsystem och nationella stödsystem genomgår en reform under de första åren av EU:s nya finansieringsperiod som inleds år 2014. Programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland 2014—2020 bereds och sänds till EU-kommissionen för godkännande år 2013. Förhandlingar om fortsatt nationellt stöd till Södra Finland och kompensationsbidragets nationella tilläggsdel sker också år 2013.

Trots de minskade anslagen är de föreslagna anslagen tillräckliga för att finansiera de nödvändiga uppgifterna.

Satsning på landsbygdsutveckling

Målet är att bevara landsbygdens livskraft på ett hållbart sätt. Detta kräver en balanserad befolkningsutveckling, bättre sysselsättning och mångsidigare näringsliv på glesbygden och kärnlandsbygden. Det här målet uppnås genom att landsbygden utvecklas så att den är en konkurrenskraftig livsmiljö, etableringsplats för företag och sysselsättare av invånare.

Landsbygden kan hållas befolkad och levande bl.a. med hjälp av landsbygdens företags-, forsknings- och utvecklingsprojekt samt rådgivning. Resurser avsätts i synnerhet för glesbygden och kärnlandsbygden. De möjligheter som växelverkan mellan landsbygden och staden ger, ska också utnyttjas.

Enligt förslaget uppgår anslaget för landsbygdsutveckling till 196 miljoner euro. Anslaget ökar med ungefär 25 miljoner euro jämfört med år 2013. Utbetalningarna inom programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland 2007-2013 ökar med drygt 8 miljoner euro. För programmet 2014-2020 föreslås 17,8 miljoner euro för år 2014.

Tryggad lönsamhet inom jordbruket

Budgetanslagen används för att trygga jordbrukets lönsamhet och förbättra livsmedelskedjans konkurrenskraft. Målet är en fortsatt jordbruksproduktion i hela landet och produktion av högklassiga råvaror till livsmedelskedjan samt produkter som möter konsumenternas förväntningar. Ett ytterligare mål är att öka produktionen, förädlingen och konsumtionen av eko- och närmat samt att minska jordbruksproduktionens näringsbelastning och jordbrukets växthusgaser. EU:s gemensamma jordbrukspolitik, den nationella stödpolitiken samt forskningen och rådgivningen ska hjälpa att uppnå dessa mål.

För jordbrukets utgifter föreslås 1 985 miljoner euro som är omkring 75 % av alla anslag under huvudtiteln. EU-medlen på inkomstsidan uppgår till ca 535 miljoner euro. Orsaken till sänkta anslag är i huvudsak ändrade budgeteringsgrunder, tidigare beslut och ändrade stödsystem. Jämfört med året innan är minskningen sammanlagt 64 miljoner euro.

Fokus på skogsvårds- och grundförbättringsarbeten samt användning av klenvirke för energiändamål

Inom skogssektorn anvisas medel för skogsvårds- och grundförbättringsarbeten samt användningen av klenvirke för energiändamål. För detta har reserverats 79,8 miljoner euro av vilken 59,8 miljoner euro går till att främja skogsvårds- och grundförbättringsarbeten och 20,0 miljoner euro till användningen av klenvirke för energiändamål. Här är ökningen två miljoner euro.

Målet är att stimulera skogsnäringar, utnyttja möjligheterna till avverkning på ett bättre sätt, förbättra hållbarheten inom skogarnas virkesproduktion och skogsbrukets lönsamhet samt att trygga skogsnaturens biologiska mångfald.

Dessa mål uppnår man genom åtgärderna i det nationella skogsprogrammet 2015 som har setts över. Allt som allt sjunker anslagen med 2 miljoner euro till 184 miljoner euro jämfört med 2013 års ordinarie budget.

Fiskevårds- och spöfiskeavgifter indexhöjs

På grund av indexjusteringen höjs de årliga fiskevårds- och spöfiskeavgifterna med två euro. Spöfiskeavgiften stiger till 31 euro och fiskevårdsavgiften till 24 euro per kalenderår. Sjudygnsavgiften ändras inte och viltvårdavgiften hålls vid 33 euro.

Säkrad livsmedelssäkerhet och -kvalitet

Målet är att skydda människors och djurs hälsa och växters sundhet, minska riskerna för konsumenterna samt förbättra och bevara den höga nivån på djurens välbefinnande.
Fokusen inom livsmedelssäkerheten och -kvaliteten ligger på att motarbeta bl.a. bedrägerier och förfalskade produkter, bereda sig för nya bestämmelser om märkningar och utvidga möjligheterna att lämna ut läkemedel på gårdar som hör till hälsovårdssystemet.

Enligt förslaget uppgår anslaget till 53 miljoner euro, vilket är ungefär lika mycket som i 2013 års budget.

Bättre produktivitet och effektivitet

För att stärka forskningen kring hållbar användning av förnybara resurser, effektivisera verksamheten och öka forskningens effektivitet arbetar man inom ministeriets förvaltningsområde med att bilda ett naturresurscenter. Avsikten är att Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi (MTT), Skogsforskningsinstitutet (Metla) och Vilt- och fiskeriforskningscentralen (VFFI) slås samman och att verksamheten inleds 1.1.2015. Även förvaltningsområdets statistik- och informationsförvaltningsuppgifter slås samman och flyttas till centret.

Arbetet med att samla forsknings- och stöduppgifterna kring geodatatekniken samt de sektorspecifika datatekniska utvecklingsuppgifterna till Lantmäteriverket vid ingången av år 2015 ska påbörjas.

Mer information från jord- och skogsbruksministeriet:
statssekreterare Risto Artjoki, tfn 0295 16 2254
specialmedarbetare Tiina Rytilä, tfn 0295 16 2132