Lag om ett system för identifiering av djur, totalreform

Mål och resultat

I den föreslagna lagen utnyttjas handlingsutrymmet för att registreringarna av anläggningar och sätten att märka djur ska kunna fortsätta på samma sätt som för närvarande och för att nationella åtgärder som gäller spårbarhet och registrering ska vara möjliga. I lagen föreslås bestämmelser om identifiering och registrering av djur också i syfte att säkerställa sällskaps-djurens välbefinnande, även om bestämmelser om djurs välbefinnande inte ingår i EU:s djur-hälsoförordning. Förslaget innebär inga stora innehållsmässiga ändringar i principerna och åtgärderna för identifiering och registrering av djur. Lagen ska också innehålla komplette-rande bestämmelser till unionens förordning om offentlig kontroll.
Det föreslås inga betydande ändringar i det gällande myndighetssystemet för tillsynen över identifiering av djur och registrering av anläggningar eller i uppgiftsfördelningen mellan myndigheterna. Uppgiftsfördelningen mellan närings-, trafik- och miljöcentralen och region-förvaltningsverket förtydligas dock. Enligt förslaget kan Tullen som ny uppgift tillsammans med regionförvaltningsverket övervaka identifieringen av djur vid EU:s inre gränser i sam-band med sin övriga övervakning. Dessutom ska polisen i samband med övervakningen av djurtransporter kunna kontrollera att djuret åtföljs av en identitetshandling när en sådan krävs enligt lagstiftningen

Utgångspunkter

I denna proposition föreslås det att det stiftas en ny lag om identifiering och registrering av djur, som ersätter lagen om ett system för identifiering av djur. Det huvudsakliga syftet med lagen är att främja skyddet av djurs och människors hälsa, djurens välbefinnande och livsme-delssäkerheten. För att syftet ska uppnås behövs systematisk information om anläggningar för djur, om de aktörer som är ansvariga för djuren och om djuren, deras ursprung och förflytt-ningar. I unionslagstiftningen om djurhållning förutsätts det att djuren kan spåras.
Lagen gäller komplettering av EU:s djurhälsoförordning i fråga om registrering av anlägg-ningar och aktörer samt identifiering av djur och spårbarhet av djur. I lagen föreslås det att det inom ramen för det nationella handlingsutrymme som EU-rättsakterna ger föreskrivs om kompletterande åtgärder och undantag i fråga om kraven på registrering av anläggningar och aktörer samt på identifiering och registrering av djur i syfte att öka flexibiliteten i verksam-heten och minska den administrativa bördan. Det föreslås att det föreskrivs om de registre-ringar av anläggningar och sätt att märka djuren som etablerats hos oss så att de kan fortsätta på samma sätt som tidigare inom ramen för handlingsutrymmet. I sådana fall där vissa typer av anläggningar bedöms utgöra en obetydlig risk kan de undantas från registreringskraven genom en förordning av jord- och skogsbruksministeriet som utfärdas med stöd av lagen och med iakttagande av kommissionens genomförandeförordning.
Nytt är att lagens tillämpningsområde utvidgas så att det också omfattar för säkerställande av sällskapsdjurens välbefinnande behövlig identifiering och registrering av djur. Dessutom kommer vissa nya aktörer att omfattas av tillsynen, såsom aktörer som kommersiellt transpor-terar hundar, katter och frettar mellan medlemsstaterna. Nya djur som ska identifieras är hållna kameldjur och hjortdjur. Till veterinärvårdslagen fogas den föreslagna lagen, varvid kommunen har rätt att få ersättning av staten på basis av de faktiska kostnader som skötseln av tillsynsuppgifterna orsakat kommunen. Som nytt tvångsmedel införs i lagen en möjlighet att påföra den som bryter mot bestämmelserna en administrativ påföljdsavgift. Avsikten med påföljdsavgiften är att förhindra verksamhet som medför risk för spridning av djursjukdomar i syfte att skydda människors hälsa och egendom och säkerställa livsmedelssäkerheten. Samti-digt fogas till lagen om djursjukdomar (anknytande lagförslag 5) en möjlighet att påföra den som bryter mot bestämmelserna om djurhälsa en administrativ påföljdsavgift, vilket är nytt jämfört med nuläget. Det anses finnas behov av bestämmelser som gäller dem som bryter mot bestämmelserna om djurhälsa särskilt när det gäller förflyttningar av sällskapsdjur mellan medlemsstaterna samt försiktighetsåtgärder för att förebygga spridning av vissa djursjukdo-mar, för att man på ett effektivare sätt än för närvarande ska kunna ingripa i uppsåtlig verk-samhet som medför risk för spridning av djursjukdomar.
Myndighetssystemet och uppgiftsfördelningen mellan myndigheterna i den gällande lagen om ett system för identifiering av djur förblir i huvudsak oförändrade. Närings-, trafik- och miljö-centralen (nedan NTM-centralen) får utöver de kontrollbesök som ska göras på anläggningar-na även ansvar för slutsatserna i fråga om tillsynen samt bedömningen av tvärvillkoren. Det bedöms att ändringen inte kommer att ha någon betydande inverkan på NTM-centralens ar-betsmängd. Regionförvaltningsverkets arbetsmängd minskar till den del NTM-centralerna själva lägger fram ett påföljdsförslag för sin övervakning. Fördelen är att processen förtydli-gas och förenklas och att den administrativa bördan minskar. Tillsynsprocessen kommer san-nolikt också att bli snabbare ur jordbrukarens synvinkel, eftersom tillsynen koncentreras till en enda myndighet. Tullen ska i egenskap av ny behörig myndighet i samband med annan övervakning vid EU:s inre gränser utöva tillsyn över identifiering av djur, närmast identitets-handlingar och förflyttningsdokument. Dessutom ska polisen i samband med övervakningen av djurtransporter kunna kontrollera att djuret åtföljs av en identitetshandling när en sådan krävs enligt lagstiftningen.