Kasta inte bort

All strömming, vassbuk och torsk som fångas vid kommersiellt fiske ska landas. Fångs får inte kastas bort till havs med hot om en påföljdsavgift på minst 2 000 euro. Varför det?

Globalt beräknas flera miljoner ton av fångster från det kommersiella fisket årligen kastas överbord. Det är ett stort slöseri med naturresurser och ett hot mot fiskbestånden. I samband med reformen av EU:s gemensamma fiskeripolitik 2013 föreskrevs därför en landningsskyldighet, dvs. ett förbud mot att kasta fisk överbord. Hela fångsten måste därför tas ombord på fiskefartyg, landas och registreras i kvoter. Skyldigheten gäller arter som omfattas av fångstbegränsningar som fastställts i EU och som i Finlands fiske är strömming, vassbuk, torsk och lax.

Vassbuk fångas normalt tillsammans med strömming och säljs i allmänhet till samma köpare och till samma pris. Det är både omöjligt och onödigt för fiskaren att kasta bort någon av arterna från blandade fångster, och det skulle vara en ekonomisk förlust. Det förutsätter att fångsten sorteras till havs, vilket fiskefartygen i allmänhet inte kan göra.

En utmaning för fiskaren är att det finns en egen fiskekvot för båda arterna. När kvoten för en art har uttömts bör även fisket efter den andra arten upphöra, eftersom fångster av båda arterna alltid kan fås. Ingenting får kastas bort till havs, oavsett orsak och situation. Utkast av fångster är en allvarlig överträdelse av EU:s gemensamma fiskeripolitik och leder till en påföljdsavgift på minst 2 000 euro som påförs av Livsmedelsverket.

Det har föreskrivits två undantag från landningsskyldigheten för finländska fiskare. Det första undantaget är permanent och gäller fisk som skadats av säl eller skarv. Det är inte nödvändigt att landa skadad fisk, utan den får kastas ut i havet. Om fiskaren emellertid tar ombord skadad lax ska den omedelbart förses med ett kvotmärke och räknas med i fångsten.

Det andra undantaget är tidsbegränsat och gäller endast ryssfiske efter lax. Laxen får släppas ut i havet, med några närmare föreskrifter. Detta undantag kan bestämmas för en tid av högst tre år åt gången. Det nuvarande undantaget tillåter att lax frigörs inom ryssfiske 2021 –2023.

Finland har dock genom den nationella laxförordningen förbjudit frisläppande av lax som inte är under minimimåttet eller skadad av säl eller skarv. På detta sätt vill man undvika att den lax som ska behållas som fångst väljs ut. Laxen ska dock släppas fri, om fiskarens aktörsspecifika laxkvot har uppnåtts eller om fångstandelen på 25 procent av kvoten under den första perioden har uppnåtts.

Jord- och skogsbruksministeriets roll när det gäller att få och förnya tidsbegränsade undantag har varit central. Undantaget föreskrivs genom en delegerad förordning av Europeiska kommissionen som baserar sig på ett förslag som beretts i samarbete mellan Östersjöländerna. Finland har varit särskilt aktivt i Östersjöländernas samarbete.

För att laxen ska kunna släppas levande krävs vetenskapliga belägg för att fisken överlever. Naturresursinstitutet har gjort utredningar som visar att överlevnadsgraden för lax som befriats från pontonryssjor är hög. Jord- och skogsbruksministeriet har på denna grund tagit initiativ för Östersjöländerna i syfte att behålla undantaget för lax även 2024 –2026.

Det måste också finnas ett verkligt behov av undantaget. Fångstrapporterna samlar in uppgifter om hur mycket lax som släppts ut och är under minimimåttet och hur mycket lax som kastats överbord skadad av sälar eller skarvar. Det är därför viktigt att fiskarna informerar myndigheterna om dessa uppgifter, även om de inte påverkar fångstmängderna och användningen av kvoter. All information om fisket hjälper också Naturresursinstitutet att göra så tillförlitlig forskning som möjligt tillgänglig för alla.