I och med dricksvattendirektivet förbättras befolkningens tillgång till informationen om hushållsvattnets kvalitet

I regeringens proposition om det nationella genomförandet av EU:s dricksvattendirektiv beaktas hela produktionskedjan för hushållsvatten med allt från råvatten till kranvatten. Det viktigaste syftet är att trygga kvaliteten på hushållsvattnet. Det nationella genomförandet medför ändringar i många olika lagar. Propositionen framskrider nu till riksdagen för behandling.

I utkastet till regeringspropositionen föreslås många lagstiftningsändringar bland annat i  hälsoskyddslagen, lagen om vattentjänster, miljöskyddslagen och lagen om marknadskontrollen av vissa produkter.  

Det föreslås också en precisering av Vattentjänstverkens skyldighet att övervaka kvaliteten på råvattnet. I fortsättningen ska de aktuella uppgifterna om hushållsvattnets kvalitet finnas tillgängliga och uppdateras på webben i ett användarvänligt format. Vattentjänstverken ska också utan särskild begäran ge kunderna uppgifter om vattenförbrukning, vattenpris och vattenkvalitet, och kunderna är skyldiga att förmedla uppgifterna vidare till slutförbrukarna av hushållsvatten. 

I hela EU införs nya sanitära minimikrav för de material som kommer i kontakt med hushållsvatten, och dessutom marknadskontroll för alla produkter som kommer i kontakt med hushållsvatten. Syftet med ändringarna är att säkerställa att produkter inte avger skadliga ämnen som upplöses i hushållsvattnet. 

I fortsättningen krävs det en riskbedömning av kvaliteten på vattnet i byggnaders vatteninstallationer. Det viktigaste syftet med detta är att bekämpa legionellabakterien. Legionella kan förorsaka legionellos hos människor, det vill säga en allvarlig lunginflammation. Enligt statistiken rapporteras det i genomsnitt 30 sjukdomsfall per år i Finland. Riskbedömningen ska gälla sådana byggnader som används som så kallade prioriterade fastigheter, där vattnet kan medföra en hälsorisk för ett stort antal människor. Sådana byggnader är till exempel sjukhus, hotell, simhallar, badanstalter och byggnader där man ger institutionsvård.

Det första dricksvattendirektivet antogs i EU år 1998, och den nya versionen av direktivet trädde i kraft den 12 januari 2021. Direktivets bestämmelser ska införlivas i medlemsländernas nationella lagstiftning före den 12 januari 2023. Ändringarna i utkastet till regeringspropositionen är avsedda att träda i kraft den 1 januari 2023.  

Utkastet till propositionen har beretts av en styrgrupp och fem underarbetsgrupper. Styrgruppen tillsattes och leddes av social- och hälsovårdsministeriet. I styrgruppen deltog miljöministeriet, jord- och skogsbruksministeriet, arbets- och näringsministeriet, finansministeriet, Finlands Kommunförbund rf och Finlands Vattenverksförening rf. 

• Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av hälsoskyddslagen och till lagar som har samband med den

Mer information

Hälsoskyddslagen, material och produkter som kommer i kontakt med hushållsvatten, marknadskontrollagen: Jarkko Rapala, konsultativ tjänsteman, social- och hälsovårdsministeriet, tfn 0295 163 315, fornamn.efternamn@gov.fi

Lagen om vattentjänster: Johanna Kallio, konsultativ tjänsteman, jord- och skogsbruksministeriet, tfn 0295 162 011, fornamn.efternamn@gov.fi

Riskbedömning av byggnaders vatteninstallationer: Tomi Marjamäki, specialsakkunnig, miljöministeriet, tfn 0295 250 027, fornamn.efternamn@gov.fi

Miljöskyddslagen: Erja Werdi, lagstiftningsråd, miljöministeriet, tfn 0295 250 312, fornamn.efternamn@gov.fi