Finland i förnyelse - en värld av möjligheter

Reflektioner utgående från jord- och skogsbruksministeriets strategi med tanke på den nya regeringsperioden

1. Bättre konkurrenskraft för det ansvarsfulla livsmedelssystemet som har förmåga att förnyas

2. En förnybar och hållbar naturresursekonomi ökar välbefinnandet och ersätter icke förnybara råvaror och energi

3. En diversifierad företagsverksamhet, framgångsrik landsbygd, multilokalitet och nätverk stärker samhället

4. Tillförlitlig geografisk information samt information om fastigheter och lägenheter som kan användas brett skapar ny företagsverksamhet och säkrar ägarskap

5. Programmet Bioekonomi 2.0

1. Bättre konkurrenskraft för det ansvarsfulla livsmedelssystemet som har förmåga att förnyas

Målbild:

Matproduktionen är lönsam och konkurrenskraftig. Antalet gårdar minskar på ett kontrollerat sätt, produktionen av basråvaror, som kommer att ske i större produktionsenheter, effektiviseras ytterligare. Ny teknik, kompetens och samarbete förbättrar genomslagskraften och lönsamheten på alla gårdar.

Negativa vatten- och klimatkonsekvenser minskar. Åkrar och betesmarker fungerar som kollager, markens tillstånd och vattenhushållningen förbättras. Jordbrukare får möjlighet att använda ny teknik i produktionen och i minskningen av utsläpp. Djuren mår allt bättre, bekämpningen av djursjukdomar är lyckad och användningen av mikrobläkemedel är obetydlig. Bekämpningen av växtskadegörare är effektiv. Växtsorter som är lämpliga för våra förhållanden finns tillgängliga.

Livsmedelssystemets förmåga att anpassa sig till klimatförändringen är bra. Konsumtionen av inhemsk, ekologisk och närproducerad mat ökar. Alla finländare har möjlighet att få näringsrik och hälsosam mat. Matsvinnet minskar. Grönsakernas andel i finländarnas kost ökar.

Rent dricksvatten och naturprodukter förädlas till produkter med högt mervärde. Affärsverksamheten som baserar sig på dem kommer att växa. Nya digitala tjänster gör att livsmedelssystemet fungerar lönsamt och effektivt.

Åtgärderna under regeringsperioden:

Finansiering av åtgärderna under programperioden som inleds 2021: En tillräcklig EU-finansiering för att utveckla jordbruket och landsbygden samt en nationell finansiering för programperiodens 2021 - 2027 åtgärder och för att genomföra åtgärderna säkras. I samband med hela finansieringen tas beslut om Gårdsbrukets utvecklingsfonds (Makera) verksamhet.

Handlingsplan för ett klimatsäkrat livsmedelssystem: En handlingsplan för ett klimatsäkrat livsmedelssystem 2030 tas fram (Klimatsäkrad mat). Åtgärderna för att anpassa jordbruket och trädgårdsodlingen till klimatförändringen effektiviseras. Det utvecklas produktionsmetoder som är beständiga mot klimatförändringar och tas fram lösningar på energi- och materialeffektiviteten med hänsyn till Finlands styrkor och särdrag. Konkurrenskraften inom decentraliserad energiproduktion förbättras.

Främjande av livsmedelsexport: Aktörerna i matkedjan engageras i ett långsiktigt exportfrämjande arbete. Verksamhetens resurser tryggas och en efterfrågeorienterad exporttillväxt stödjas.

Totalreform av strukturstöden: Totalreformen av systemet för strukturstöd till jordbruket genomförs så att resultatet är effektiva, enhetliga och enkla system.

Veterinärtjänster, djurens välbefinnande och djurtillsyn: Lagstiftningen om veterinärtjänster och djurens välbefinnande samt systemet för tillsyn över djurens hälsa och välbefinnande reformeras.

Resistens mot mikrobläkemedel: Samarbetet mellan förvaltningsområdena (One Health) stärks. Syftet är att bekämpa resistensen mot mikrobläkemedel och bevara läkemedlens effekt. Man främjar djurens välbefinnande och förebygger djursjukdomar, vilket minskar behovet av mikrobläkemedel. Kompetensen som gäller kontrollerad användning av läkemedel förbättras. Det produceras forsknings- och uppföljningsinformation som används som stöd vid utbildning och upplysning.

Bra kost: Man skapar ett system för att systematiskt samla in information om matkonsumtionen hos barn och unga. Informationen används som underlag för beslut och som verktyg för uppföljning. Kommunernas livsmedelstillsyn utvecklas i en mer folkhälsofrämjande riktning.

Livsmedelssystemets FUI-forum: Det skapas en interaktiv samarbetsstruktur som täcker hela värdekedjan och som i förväg identifierar behovet av information, kompetens, utveckling och innovativa åtgärder. Strukturen ser också till att det ställs strategiska mål och att aktörerna engagerar sig för målen samt att resurserna styrs enligt jordbrukarnas och andra aktörers behov.

Digitalisering av livsmedelssystemet: Resurserna för den planering och de åtgärder för uppdatering som är nödvändiga med tanke på digitaliseringen och den nya tekniken tryggas. Tjänster utvecklas på ett kundorienterat sätt: man tar vara på de möjligheter som digitaliseringen medför och förbättrar användbarheten. Kontrollen effektiviseras bland annat genom ökad egenkontroll och den nyaste tekniken.

2. En förnybar och hållbar naturresursekonomi ökar välbefinnandet och ersätter icke förnybara råvaror och energi

Målbild:

Att använda skog och andra förnybara naturresurser är ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart och hållbarheten kan också dokumenteras på ett transparent sätt. Miljöns tillstånd blir bättre och utarmningen av naturens biologiska mångfald har stoppats.

Livscykeln och vandringsmöjligheterna för vandringsfiskar förbättras. Andelen inhemsk odlad fisk och vild fisk ökar på marknaden. Viltets livsmiljöer blir bättre och jakten hålls fortfarande på en hållbar nivå, skador av vilt minskar och konflikterna som gäller vilda djur är under kontroll. Affärsverksamheten som bygger på immateriella värden och användningen av skog för rekreation växer.

Markanvändningssektorns klimatåtgärder har genomförts i skogar, på åkrar och våtmarker. Biobaserade produkter ersätter i hög grad fossila produkter, såsom plast. Andelen inhemsk förnybar energi ökar, vilket minskar andelen utländsk energi och förbättrar Finlands bytesbalans.

Högkvalitativa tjänster, nätverk och anläggningar säkrar vattentjänsterna för hela samhället långt in i framtiden. Den finländska vattenkompetensen är efterfrågad på internationellt plan och exporten av den växer. Anpassningen till klimatförändringen är en integrerad del av naturresurspolitiken. De risker som gäller invasiva främmande arter och skogsskador är under kontroll. Naturresurssektorn har infört gemensamma kundorienterade digitala plattformar för tjänster och samarbete.

Åtgärderna under regeringsperioden:

Reform av incitamentssystemet för skogsbruket: Skogsägare uppmuntras att vårda skogen och naturen aktivt och vid rätt tidpunkt och att upprätthålla infrastrukturen. Systemet ska vara enkelt, tydligt och administrativt sett lätt för att både de kvantitativa och kvalitativa målen som gäller arbetsmängden ska nås kostnadseffektivt. Incitamenten bidrar också till att uppnå klimat- och miljömålen.

De utvecklingsåtgärder som ingår i projekten i den nationella skogsstrategin genomförs i samarbete med skogsbranschen. Detta i syfte att skapa en konkurrenskraftig omvärld, kunna använda skogar aktivt, hållbart och mångsidigt och att förnya skogsbranschen.

För METSO-programmet reserveras mer pengar för att främja det frivilliga skyddet. METSO-programmet utvidgas till att även omfatta jordbruksmiljöer, vattenområden, myrmarker och våtmarker.

Reform av vattentjänster: Innovativa upphandlingar inom vattentjänstområdet, skapandet av försöks- och testmiljöer och digitaliseringen främjas. Kommuner och vattentjänstverk uppmuntras att göra strukturförändringar, samarbeta och anlita externa tjänster. Behovet av att ändra lagstiftningen utreds och övervakningen utvecklas.

Nationellt förändringsprogram för utbyggda vatten för att återställa bestånd av vandringsfisk: Ett nationellt förändringsprogram samt program som omfattar sammanhängande vattenområden tas fram och genomförs. Programmen samordnar behoven som handlar om att nyttja fiskbestånd, vårda vattenmiljön, hantera risker för översvämningar och torka samt att producera el. För att säkerställa styrningen och samordningen samt vattenområdena ska beredningen av vattenlagstiftningen koncentreras till jord- och skogsbruksministeriet.

Markanvändningssektorns klimatåtgärder: Utsläpp från markanvändningen minskar och kolsänkor och -lager i skogar, på åkrar och våtmarker blir starkare. Avskogning minskas, beskogning och restaurering särskilt av torvmarker främjas. Metoder för att hantera stallgödsel utvecklas och behovet av åkerröjning minskas genom bättre ägostruktur och produktivitet.

Landsomfattande åtgärdsprogram för vattenhantering inom jord- och skogsbruket 2030: Dräneringssystemet förnyas med beaktande av de ändringar som klimatförändringen orsakar i fråga om nederbörd och tjäle, det eftersatta underhållet när det gäller dikning, minskningen av vattenbelastningen, möjligheterna till ägoregleringar samt de särskilda frågor som rör sura sulfatjordar och torvmarker. För programmet anvisas tillräckliga medel.

Kanalisering av privat kapital för att nå de globala målen för hållbar utveckling: Den offentliga och privata sektorn tar fram finansieringsmekanismer som hjälper att kanalisera privat kapital till att nå de globala målen för hållbar utveckling. Åtgärderna beaktar de olika sammantagna konsekvenserna med tanke på målen för vattensäkerheten, livsmedelstryggheten, den hållbara skogsanvändningen och klimatpolitiken.

Flerartsförvaltning: Vilthushållningen bidrar till flerartsförvaltning som tar hänsyn till hur arterna är beroende av och står i växelverkan med varandra. Flerartsförvaltningen tillämpas särskilt på förvaltningen av stora rovdjur och rovdjurens viktigaste bytesdjur, såsom hjortdjur.

Utveckling av lagstiftningen om fiske: Lagen om fiske ändras så att den beaktar behoven av att utveckla processerna för datainsamling (Omakala), informationssystemen och de elektroniska tjänsterna samt kraven på dataskydd. I lagen görs också tekniska ändringar samt ändringar som preciserar innehållet i bestämmelserna och gör beslutsprocessen smidigare.

Ökat utbud av inhemsk fisk: Omvärlden för fiskerihushållningens värdekedja förbättras genom att utveckla innovationer och konkurrenskraftiga inhemska fiskeriprodukter och stödja en hållbar tillväxt av en lönsam fiskodling och ett lönsamt fiske.

3. En diversifierad företagsverksamhet, framgångsrik landsbygd, multilokalitet och nätverk stärker samhället:

Målbild:

Det uppstår ny interaktivitet mellan landsbygd och städer. Landsbygdspolitiken tar hänsyn till områdenas särdrag och styrkor. En välskött grundläggande infrastruktur och snabba datanät ger möjlighet att skapa nya näringar och ny företagsverksamhet vid sidan av de konventionella näringsgrenarna. Landsbygden är en vital och attraktiv plats att bo, arbeta och driva företag på.

Åtgärderna under regeringsperioden:

Landsbygds- och skärgårdspolitik: Landsbygds- och skärgårdspolitiken utvecklas samtidigt med stadspolitiken.

Digitalisering på landsbygden: Människor, företag och områden får lika möjligheter att ha fördelar av digitaliseringen och det platsoberoende arbetet. Digital utslagning stoppas med hjälp av täckande, snabba och tillförlitliga bredband. Infrastrukturen och högkvalitativa tjänster skapar en grund för välbefinnande, boende och företagsamhet. En långsiktig finansierings- och investeringsplan för offentliga investeringar i infrastrukturen för fibernät tas fram för områden där snabba och driftsäkra datanät inte byggs på marknadsvillkor.

Platsbaserad politik: Den platsbaserade politiken, som skapar skräddarsydda lösningar för olika områden, utvecklas. Politiken tar hänsyn till områdenas styrkor, naturresurser, kultur och traditioner samt gemenskapen och kompetensen.

Gemenskapsledd lokal utveckling: Den lokalt ledda utvecklingen stärks. Samarbetet och nya samarbetsmodeller mellan olika områden (landsbygds- och stadsområdena) och aktörer (den offentliga, privata och tredje sektorn) stöds.

Landsbygdssäkring: Landsbygdssäkringen tillämpas när det gäller att bereda och verkställa beslut på olika nivåer inom administrationen. Syftet är att allt bättre och mer systematiskt beakta landsbygdens särdrag och förutse konsekvenserna av besluten för landsbygden.

4. Tillförlitlig geografisk information samt information om fastigheter och lägenheter som kan användas brett skapar ny företagsverksamhet och säkrar ägarskap

Målbild:

Alla aktörer har möjlighet att använda den nya generationens geografiska information - effektivt, tryggt och mångsidigt. Appar som använder geografisk information och den teknik som apparna använder sig av, såsom artificiell intelligens, robotteknik och sakernas internet, ger möjligheter att skapa nya funktioner och innovationer.

Företag bygger mervärdestjänster som förbättrar och kompletterar den offentliga förvaltningens tjänster.

Ägande och besittning av samt handel med fastigheter och aktiebostäder bygger på trygga basregister, vilket skapar mycket ny affärsverksamhet och ett stort mervärde.

Åtgärderna under regeringsperioden:

Utveckling av bostadsdatasystemet och systemtjänster: Lagstiftningen om ett bostadsdatasystem har trätt i kraft och ett system för att registrera aktielägenheternas ägare och pantsättningar infördes vid ingången av året.

Bostadsdatasystemet utvecklas vidare, vilket innebär en möjlighet att hantera bland annat bostädernas ekonomiska och tekniska uppgifter samt att andra besittningsformer, till exempel bostadsrättsbostäder, tas in i systemet. Dessa åtgärder bidrar till att utveckla nya tjänster och effektivisera processerna både inom företagsverksamheten och inom den offentliga sektorn.

Adressregistersystem: Arbetet med att utveckla det landsomfattande adressregistersystemet och samarbetet kring förvaltningen av systemet fortsätter. Att uppdatera kommunernas adressuppgifter och att erbjuda tjänster kräver en samarbetsmodell för de olika aktörerna, eventuellt också ny lagstiftning.

År 2019 är de tekniska och funktionella utgångspunkterna klara för att man kan införa det landsomfattande systemet. Systemet förbättrar kvaliteten på adressuppgifterna, minskar beroendet av de kommersiella informationstjänsterna och förbättrar bland annat räddningstjänstverksamheten. Syftet är att uppgifterna kompletteras med information som bidrar till logistiska lösningar. Åtgärden är ett led i arbetet med att genomföra redogörelsen om politiken för geografisk information.

Redogörelse om politiken för geografisk information: Principerna för att få tillgång till, hantera och använda geografisk information görs klarare så att de möter informationsbehovet i det allt mer digitaliserade samhället. Lagstiftningen utvecklas så att geografisk information kan användas och hanteras på ett effektivt, säkert och innovativt sätt. Målet är att definiera innehållet och rollerna för den nationella grundläggande geografiska informationen, adressuppgifterna och de gemensamma stödtjänsterna.

Nationellt program för laserskanning: Ett nationellt program för laserskanning inleds. Laserskanning är den nya generationens kartläggningssystem som producerar tredimensionella punktobservationer (så kallade punktmoln) av objekten i terrängen. Man kan använda det skannade materialet för bland annat att uppdatera kartuppgifter och geografisk information, producera information om skogsresurser, kartlägga naturområden, modellera översvämningsområden, markera flyghinder, bidra till kommunala processer och forskning, övervaka jordbruket samt för att kartlägga geologiska drag och hantera energinät. När man producerar material på riksnivå, sparar man kostnader, förbättrar arbetets kvalitet och verksamhetens planmässighet (till exempel vid konkurrensutsättning).

5. Programmet Bioekonomi 2.0

Målbild

Klimatet förändras och antalet människor på jorden ökar i rask takt. Detta kräver lösningar som begränsar klimatuppvärmningen till 1,5 grader, ser till att vi kan producera tillräckligt med mat och som tillgodoser den växande befolkningens andra materiella behov. Finland har rika förnybara naturresurser. En hållbar användning av resurserna bygger på hög kompetens och en stark industriell grund. Finland äger förmåga att ta fram lösningar på globala utmaningar, skapa nya arbetstillfällen och förbättra den ekonomiska tillväxten på ett hållbart sätt.

Att motarbeta klimatförändringen och åstadkomma tillväxt kräver stora förändringar i produktions- och konsumtionsvanorna. Kärnan i verksamheten inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde är FN:s mål för hållbar utveckling: 2. Ingen hunger 6. Rent vatten och sanitet 12. Hållbar konsumtion och produktion 13. Bekämpa klimatförändringarna 14. Hav och marina resurser och 15. Ekosystem och biologisk mångfald.

Ett övergripande mål är att ordna all verksamhet med beaktande av de etiska aspekterna och rättvisan.

Programmet Bioekonomi 2.0 innehåller de åtgärder som hjälper ministeriets förvaltningsområde att uppnå dessa mål under regeringsperioden och vidare före år 2030.

Åtgärderna under regeringsperioden (utöver åtgärderna i punkterna 1 - 4)

Finlands skogscentrals uppgifter och de uppgifter i NTM-centralerna som gäller fiskerinäringen och vattenhushållningen slås ihop. Det ska inrättas en myndighet inom bioekonomi som främjar hållbar användning av naturresurser. I arbetet beaktas de riktlinjer som centralförvaltningens arbetsgrupp för förändringsprogrammet tagit fram och utreds om även viltcentralen kan slås ihop med den nya myndigheten.
Branschavtalet om energieffektivitetsåtgärderna inom jordbruket förnyas och utvidgas att även gälla landsbygdsnäringarna. Det ska arbetas fram en verksamhetsmodell för att på riksnivå samla ihop nätverk som via olika finansieringskällor bidrar till energi- och materialeffektiviteten och den cirkulära ekonomin och som förenar landsbygdsnäringsarbetet med motsvarande verksamhet i andra branscher.
Förutsättningarna för produktion av förnybar energi stärks. Den decentraliserade energiproduktionens hållbara konkurrenskraft förbättras i förhållande till den centraliserade produktionen. Detta sker genom att man ökar forskning, utveckling och finansiering med fokus på produktionens hållbarhet, lönsamhet och roll i hela energiproduktionssektorn och den cirkulära ekonomin. Små aktörer i energibranschen, såsom små och medelstora företag, gårdar och bostadsaktiebolag uppmuntras till samarbete till exempel i form av energisammanslutningar.
Man skapar förutsättningar för biobaserade produkter med högt mervärde samt för affärsverksamhet kring ekosystemtjänsterna.
Arbetet med att återanvända näringsämnen och återvinna biobaserade biprodukter, rester och avfall fortsätter.
Rådgivningen till och kompetensen hos jordbrukare och skogsägare förbättras med hjälp av digitala lösningar.
Man säkerställer möjligheten att tillägna sig ny kunskap och innovationer och att överföra kompetensen till jordbrukare och skogsägare. Detta sker genom att man utvecklar internetbaserade beslutssystem och applikationer.
Det inleds ett försöksprojekt med förvaltningen, forskare och rådgivningsorganisationer för att omsätta forskningsresultat till praktik på ett effektivare sätt.
Man utvecklar serviceplattformar för bioekonomi ur kundernas perspektiv, ser till att de är kompatibla och tar vara på de möjligheter som följer av artificiell intelligens, mobil teknik och robotteknik. Finansieringen för projekthelheten Skogsdata och plattformsekonomi säkerställs särskilt.
Andelen ansvarsfullt producerad högkvalitativ inhemsk mat ökas vid offentliga upphandlingar. På upphandling av livsmedel tillämpas kriterierna för ansvarsfullhet.
Man beaktar de etiska aspekterna och rättvisan i all verksamhet genom att hämta ny konceptuell forskningsinformation om de värden och tankesätt som åstadkommer en systematisk förändring i riktning mot bioekonomi.