Hoppa till innehåll
Media

Arbetet med att iståndsätta försämrade livsmiljöer inom Helmi-programmet håller rask takt också i år

jord- och skogsbruksministerietmiljöministeriet
Utgivningsdatum 18.9.2023 15.23
Nyhet
Kirveslammi före och efter restaureringen. Foto: Jenni Ruottinen

Inom Helmi-programmet har värdefulla livsmiljöer runt om i Finland vårdats och iståndsatts redan i cirka tre och ett halvt år. Ett stort antal sakkunnigorganisationer, andra organisationer och kommuner har deltagit i verksamheten.

Restaureringen av myrar och det frivilliga skyddet av myrar har framskridit väl, precis som tidigare år. I år har redan över 1 300 hektar myrmark restaurerats och över 2 400 hektar skyddats. Goda framsteg har också gjorts när det gäller iståndsättandet av värdefulla fågelvatten, och i år har iståndsättningsåtgärderna slutförts redan på 20 objekt.

Under tre och ett halvt år har sammanlagt över 16 000 hektar myrmark restaurerats och 44 fågelvatten iståndsatts. Dessutom har främmande rovdjur avlägsnats från 72 fågelvatten och de vårdbiotoper som vårdas har utökats med över 2 500 hektar. Åtgärder har också vidtagits för att förbättra tillståndet i många små naturmiljöer, till exempel har man inom skyddsområdena restaurerat 70 kilometer bäckar.

Fokus på flador i Malax

Programmets effekter kan ses till exempel i Bastuskärssjön i Malax inre skärgård, där en gloflada har iståndsatts. Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten beställde en iståndsättningsplan för området och genomförandet av iståndsättningen med finansiering ur Helmi-programmet. I området utfördes provfiske somrarna 2022 och 2023 och en kartläggning av fåglar sommaren 2022. Objektet är ett område med en total vattenareal på 8,5 hektar, där gloet och glofladan förenas av en igenväxande bäck.

Syftet med iståndsättningen var att återställa bäcken till naturtillstånd och att förbättra vandrings- och lekmöjligheterna för vårlekande fiskar. Iståndsättningsåtgärderna omfattade stenläggning av den muddrade bäcken för att göra den mer naturlik och slåtter av vattenväxter vid gloets mynning och i bäcken både med slåttermaskin och för hand.

Stenläggningen i bäcken gjordes på vårvintern 2023 när havet var isbelagt, och stenarna och gruset transporterades till ön över isen. Vattenväxter ska igen slås med slåttermaskin och för hand kring september-oktober 2023. Slåttern och provfisket fortsätter somrarna 2024 och 2025.

En av de största våtmarkerna i södra Finland färdigställdes i våras

I Luhtikylä i Orimattila färdigställdes i år en nästan 12 hektar stor våtmark vid Borgå å. Arbetet fick finansiering ur SOTKA-projektet, som ingår i Helmi-programmet. Arbetet med att anlägga våtmarken pågick i nästan ett år.

​​​​​​​

På våtmarken byggde man över en kilometer långa, svagt sluttande dammvallar, och på dammvallarna sådde man växtlighet för att binda marken. För att reglera vattenytan installerade man en regleringsbrunn, och i vardera ändan av vallen byggde man stenlagda överflödesfåror. Via fårorna kan vattnet i Borgå å svämma ut över våtmarken och vid högvattenflöden kan vattnet rinna bort. För vattenfåglarna konstruerade man häckningsholmar på våtmarken. En lokal jaktförening sköter underhållet av våtmarken. Till detta hör bland annat vattenreglering och fångst av små rovdjur.

Restaureringen av myrar hör till de åtgärder som avancerat mest

Återställandet av myrar genom att lägga igen diken och avlägsna träd är en av de åtgärder inom Helmi-programmet som avancerat snabbast. Dikningen av myrar har varit en av de åtgärder som mest förändrat den finska naturen efter krigen.

Skogskärren kring Kirveslammi i Ackas bildar en grandominerad gammal skog där det växer grova aspar. I området finns också dikade små skogskärr, av vilka en del nu har restaurerats som en del av Helmi-programmet. Först fällde skogsarbetaren en del av träden längs dikeslinjerna för att ge grävmaskinen utrymme att arbeta. Med hjälp av grävmaskinen fyllde man sedan igen dikena med jord från dikeskanten, och i dikena konstruerades så kallade ytvallar med ungefär 30 meters mellanrum. Ett av kärrområdena dämdes upp med dammar av uteplywood som byggdes manuellt, eftersom man inte ville köra en grävmaskin genom det värdefulla naturskogsområdet. På objektet främjade man också asparnas tillväxt genom att gallra bort det unga och täta granbeståndet runt dem.

Restaurering av myrmark. Foto: Anniina Mäensivu

Myrar har restaurerats också i nationalparker. Myrmarkerna Vääräjärvi i Lauhanvuori nationalpark och Kruununneva i Kauhaneva-Pohjankangas nationalpark har dikats under de gångna årtiondena, vilket har lett till att kraftigt avdunstande trädbestånd har vuxit upp i områdena. Restaureringen inleddes med gallring och avverkning längs dikeslinjerna på vintern, och maskinarbetena för att lägga igen dikena genomfördes i slutet av sommaren 2023. Den restaurerade myrarealen uppgick till cirka 62 hektar i Vääräjärvi och cirka 57 hektar i Kruununneva. Restaureringsåtgärderna omfattade igenläggning och dämning av diken och styrning av vattnet till en gammal bäckfåra.

På privat mark har cirka 33 % av myrarna frivilligt skyddats och av de skyddade myrarna har man restaurerat cirka 37 % av målsättningen i Helmi-programmets övergripande mål fram till 2030.

Mer information:

Maaret Väänänen
programchef
tfn 0295 250 370
maaret.vaananen@gov.fi