Den nationella strategin för främmande arter finns på nätet
Sammanställningen av Finlands nationella strategi för främmande arter är på slutrakan. Utkastet har nu lagts ut på internet, där det kan kommenteras under hela februari. Den arbetsgrupp som utarbetar strategin önskar att medborgarna kommenterar de framförda synpunkterna och de föreslagna åtgärderna innan sista handen läggs vid strategin. Medborgarna uppmuntras att särskilt ta ställning till om de föreslagna sätten att minska de negativa följderna fungerar.
Under de senaste åren har allt fler finländare haft att göra med skadliga främmande arter. Kräftpesten har kunnat utplåna flodkräftorna i den närbelägna sjön, eller så har sjön kanske växt igen efter att vattenpesten spritt sig där. Jättebalsaminen kan ha erövrat grannens trädgård, och i stadsmiljö har citykaniner gnagt på buskar och träd.
De främmande arterna är arter som följt med människan till nya platser. Det handlar om bland annat trädgårdsväxter, vilt, vattenlevande organismer och skadedjur. Människan har avsiktligt introducerat främmande arter i nya områden, exempelvis infört bäckröding från Nordamerika till Finland för att användas till fritidsfiske. Det händer också att främmande arter sprids oavsiktligt genom mänsklig aktivitet, som när havstulpanerna följt med båtskrov till Östersjön. I sin nya livsmiljö kan dessa arter som är främmande för oss ge upphov till många slag av besvärligheter. De kan förändra miljön, försvåra ursprungliga arters livsmöjligheter, sprida sjukdomar eller ställa till med skada för exempelvis odlingsväxter eller skogsbruket.
Allmänt taget anses det därför att de främmande arterna utgör det största hotet mot den biologiska mångfalden näst efter förstörelsen av livsmiljöer. De skador som främmande arter orsakar runtom i världen årligen överstiger 1 400 miljarder USA-dollar (1 054 miljarder euro), vilket motsvarar 5 % av hela världens bruttonationalprodukt. I Europa beräknades de skadliga främmande arterna år 2010 ge upphov till kostnader på mer än 12,5 miljarder euro årligen, om inget görs.
Arbetsgruppen bedömde under beredningens gång vilka de skadliga främmande arterna i Finland är. Enligt bedömningen finns det i Finland för närvarande 196 skadliga främmande arter som medför direkta eller indirekta negativa följder av olika slag. Av dessa skadliga främmande arter är de flesta, 147 arter, växtskadegörare som stör eller hotar jord- och skogsbruket och i en del fall också den ursprungliga naturen. Ett av dessa skadedjur är den spanska skogssnigeln, som åstadkommer stor ekonomisk skada i trädgårdar och på åkrar.
Av de andra skadliga främmande arterna uppträder fem i Finlands territorialvatten i Östersjön. Till dem hör rovvattenloppan, som smutsar ner och täpper igen fiskeredskap. I insjöar, åar och älvar påträffas fem skadliga främmande arter av vilka exempelvis signalkräftan kan slå ut den lokala flodkräftstammen. Minken är ett exempel på skadliga främmande marklevande ryggradsdjur. Den jagar sjöfåglar och konkurrerar med ursprungsarterna, och den hindrar flodillern som den redan har trängt ut från att återvända. Sammanlagt 23 främmande arter är trädgårds- och prydnadsväxter. Av dem sprider sig exempelvis jätteflokorna kraftigt och kan rentav orsaka hälsoproblem i form av allvarliga hudsymtom som påminner om brännskador och läks långsamt. I Finland finns det också främmande skadegörare som förekommer inomhus. Av de nio skadliga arterna är till exempel klädmalen en allmän textilskadegörare.
Finland som ligger i den nordliga utkanten av Europa har tills vidare undgått sådana av främmande arter orsakade vidsträckta skadeverkningar som redan är allmänna på andra håll i världsdelen. Omkring 100 sakkunniga har deltagit i arbetsgruppens arbete. Med deras hjälp har det utretts hur det är möjligt att förebygga, minska och bekämpa de olägenheter som de främmande arterna orsakar. Målet är att skadliga främmande arter ska motarbetas i Finland i ett så tidigt skede som möjligt, eftersom det är effektivast och blir betydligt billigare.
Kommentera strategiutkastet på adressen www.mmm.fi/vieraslajit
Medborgarsamrådet pågår till 28.2.2011. Det är meningen att strategin ska bli klar i slutet av mars.
Mer information från jord- och skogsbruksministeriet
Arbetsgruppens sekreterare, miljööverinspektör Johanna Niemivuo-Lahti tfn 09160 52377
