Redogörelse om livsmedelssäkerhet till riksdagen

När det gäller livsmedels kemiska säkerhet lyfter redogörelsen fram fyra grupper av ämnen, för vilka den finländska befolkningens intag ligger nära de internationellt uppskattade maximivärdena för dagsintag. Dessa ämnen är miljögifterna dioxin och PCB, mögelgifterna T2 och HT2, PFOS, som används som vattenavvisande medel, samt tungmetallerna kvicksilver, kadmium och arsen. Enligt redogörelsen ska man fästa särskild vikt vid intaget av dessa ämnen.

Redogörelsen tar även upp konsekvenserna av den ökade användningen av näringstillskott. Särskilt näringstillskott som kan beställas över webben från utlandet kan innehålla förbjudna ämnen. Det är inte heller alltid möjligt att säkra att produkternas bruksanvisningar är lagenliga.

Av de mikrobiologiska faktorer som påverkar livsmedelssäkerheten är sjukdomar som kan överföras från djur till människor, dvs. zoonoser, de viktigaste. Enligt statistiken orsakar kampylo-, salmonella- och yersiniabakterier mest sjukdomsfall. Merparten av de sjukdomsfall som orsakas av kampylo- eller salmonellabakterier är förknippade med utlandsresor eller livsmedel som har importerats från utlandet.

Man måste även beakta listeria- och EHEC-bakterierna eftersom de orsakar allvarliga sjukdomsfall. Norovirus har stigit fram på 2000-talet som ett nytt smittämne som orsakar mat- och vattenförmedlade epidemier. Färska grönsaker orsakar matförgiftning oftare än förut. För att förebygga spridningen av virus ska hygienkompetensen hos personer som hanterar livsmedel förbättras.

Redogörelsen föreslår att man fastställer det första värdet på skälig skyddsnivå, dvs. ALOP-värdet, mot salmonella. Möjligheten att fastställa ALOP-värden bygger på ett avtal som godkänts av Världshandelsorganisationen WTO. ALOP-värdet, som beskriver den godtagbara risknivån, bygger på ett politiskt beslut. Utifrån detta värde kan staten fastställa sina riskhanteringsåtgärder, inklusive åtgärder som gäller importerade livsmedel och djurfoder. Som ALOP-värde föreslås högst sex fall av salmonellainfektion som rapporteras ha fåtts i hemlandet per 100 000 personer och år. Denna nivå motsvarar det rådande läget och förutsätter således inte att de nationella salmonellaövervakningsprogrammen stramas åt. Salmonellauppföljningen av vegetabilier och importerade livsmedel borde däremot effektiviseras.

I redogörelsen läggs fram 22 mål för livsmedelssäkerheten under åren 2010–2014. Målen gäller säkerställande av livsmedlens säkerhet, främjande av hälsosam kost samt förbättring av konsumenternas möjligheter att påverka och få information. Denna redogörelse är den andra i ordningen, den första utkom år 2006.

Ytterligare information från jord- och skogsbruksministeriet:
avdelningschef Matti Aho, p. 09 160 53380, 040 516 9857
direktör, enheten för livsmedelssäkerhet Veli-Mikko Niemi, tfn 09 160 52211, 050 367 1039