En färsk utredning visar att uppdatering av kompetensen har en avgörande roll för att jord- och skogsbrukets klimatmål ska nås

Kompetens har en nyckelroll för att jord- och skogsbrukets klimatmål ska nås. Det framgår av en utredning som publicerades i dag. Utredningen omfattade yrkena inom jord- och skogsbruket på olika utbildningsstadier och fokuserade på det centrala innehållet i examina, fortbildningen och rådgivningen. I utredningen identifierades ett flertal utvecklingsobjekt.

Viktiga utvecklingsobjekt enligt utredningen är bland annat enhetliga indikatorer för att verifiera jordbrukets klimatpåverkan, undervisningsskogar och undervisningsgårdar som försöksplattformar för hållbarhetskompetens, satsningar på ekonomikunskaper, tillgänglighet till aktuella läromedel samt samarbete mellan läroanstalter och forskare. Alla dessa behövs för att klimatåtgärderna inom sektorn ska bli etablerade och genomförda i praktiken.

Kompetens behövs när branschen utvecklas

Målet för utredningen, som hade beställts av jord- och skogsbruksministeriet, var att skapa en helhetsbild av hur åtgärderna i klimatplanen för markanvändningssektorn främjas genom utbildning, kompetensutveckling och rådgivning och ta fram förslag på hur de kan främjas ytterligare genom dessa metoder. Utredaren Susanna Kumpulainen (agronomie- och forstdoktor, pedagogie magister) gjorde en bred granskning av de examensinriktade utbildningarna i naturbruk, i synnerhet jord- och skogsbruk, den kompletterande utbildningen för lärare, övrig yrkesinriktad fortbildning samt läromedel och rådgivning.

– Den kraftiga strukturomvandlingen inom jord- och skogsbruket i kombination med globala fenomen som klimatförändringarna gör rådgivnings- och utbildningsorganisationerna inom branschen tvungna att bemöta det förändrade behovet av kunskap och experter, understryker Susanna Kumpulainen.

Forskningsbaserad kunskap bör spridas och tillämpas

Sommaren 2022 överlämnade statsrådet en klimatplan för markanvändningssektorn till riksdagen i form av en redogörelse. Klimatplanen för markanvändningssektorn innehåller åtgärder för att minska utsläppen från jordbruksmark, skogsbruk och övriga markanvändning, stärka kolsänkorna och kolförråden och främja anpassningen till klimatförändringarna. Den eftersträvade årliga nettoeffekten av åtgärderna är tre miljoner ton koldioxidekvivalenter senast 2035. I samband med beredningen av klimatplanen identifierades utbildningens och rådgivningens avgörande betydelse för uppfyllelsen av klimatmålen.

– Genom den omfattande helhet av forsknings- och utvecklingsprojekt som har genomförts under regeringsperioden har markanvändningssektorns kunskapsunderlag stärkts, till exempel i fråga om markdata och återvätning av åkrar på torvmark. Utredningen understryker hur viktigt det är att se till att den senaste kunskapen når dem som har användning för den. Här finns en möjlighet för aktörer inom olika sektorer och efterfrågan på även nya slag av samarbete, bedömer Heikki Granholm, naturresursråd vid jord- och skogsbruksministeriet.

Vid sidan av den utredning om kompetens inom markanvändningssektorn som nu har publicerats genomfördes ett projekt för att granska kompetensbehoven med tanke på anpassningen till klimatförändringarna. Projektet genomfördes av Naturresursinstitutet, och resultaten av det kommer att publiceras i mars 2023.

Rapporten kan läsas här (på finska, referat på svenska)

Ytterligare information:
Susanna Kumpulainen, utredare, tfn +358 40 735 2138, susanna.kumpulainen@mtk.fi
Heikki Granholm, naturresursråd, jord- och skogsbruksministeriet, +358 295 162 130, heikki.granholm@gov.fi