En omfattande forskningsrapport om programmet METSO offentliggörs i dag
En forskningsrapport om programmet för biodiversitet i södra Finlands skogar (METSO) offentliggjordes i dag. I den inemot 400 sidor långa publikationen METSOn jäljillä (I METSOs spår) har man sammanställt fler än 140 forskares forskningsresultat som gäller att på vilket sätt mångfalden i Södra Finlands skogar tryggas och vilka är styrmetoderna. Forskningen har främst rört de ekologiska, ekonomiska och sociala verkningarna av de olika skyddsmetoderna, bl.a. METSOs nya metoder. Publikationen innefattar åtta kapitel som behandlar dessa delområden samt sammanlagt 75 forskningsreferat av olika forskningsgrupper vid Skogsforskningsinstitutet, Finlands miljöcentral, Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi, Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet samt Helsingfors, Joensuu, Jyväskylä, Uleåborgs och Åbo universitet. Publikationen Metson jäljillä är ett gediget informationspaket som behandlar den senaste inhemska forskningen kring skogarnas mångfald.
Forskningsrapporten offentliggjordes vid slutseminariet för Forskningsprogrammet för biodiversitet (MOSSE) på Hanaholmen i Esbo 6.9.2006. Rapporten stödjer den uppföljning och utvärdering av programmet METSO som blir klar senare i år.
Värdefulla livsmiljöer i ekonomiskogarna gynnar vissa arter
Forskningsresultaten visar att de värdefulla livsmiljöerna enligt skogslagen har varierande betydelse för arternas mångfald beroende på vilken typ av livsmiljö och grupp av arter det är fråga om. Att spara värdefulla livsmiljöer är den effektivaste metoden att på naturlig väg ha kvar arternas mångfald i små livsmiljöer som exempelvis källor. De aktuella forskningsrönen ger vid handen att små objekt enligt skogslagen inte verkar ha någon särskild betydelse för populationerna av hotade arter i mosskogar.
Sparade murkna träd och sparträd som har dött efter avverkning utgör en betydelsefull livsmiljö för många arter som har anpassat sig till skogsbränder och liknande störningar som förekommer i naturliga skogar. Det nuvarande antalet sparträd torde ändå inte räcka till för att bevara hotade insekter och vegetation som anpassat sig till störningarna.
Genom restaurering av skogar i skyddsområden kan nätverket av skyddsområden fås att fungera bättre. Undersökningarna visar att bränning av områden med tillräckligt många träd är en effektiv restaureringsmetod som har omedelbar effekt på insektsarterna och arterna i jordmånens fröbank. Också artificiell produktion av död ved är en viktig restaureringsmetod. Dess verkningar kommer ändå till synes först efter en längre tid.
Objektens antal och beskaffenhet avgör vilken verkan de nya metoder som prövas inom programmet METSO har med tanke på ekologin. Resultaten från undersökningar av naturvärdeshandelns ekologiska konsekvenser i Satakunda visar att de nya metoderna bidrar till att skydda ekologiskt värdefulla områden. Det fanns ändå stora variationer i det ekologiska värdet på de objekt som nådde ända fram till avtal. Skogsägarna är mycket intresserade av att delta i frivilligt skogsskydd med hjälp av de nya metoderna. På detta sätt kunde ett avsevärt antal skogar skyddas.
Skyddet kan ha betydande regionalekonomiska verkningar
Även om undersökningarna har visat att en eventuell utvidgning av skyddet inte har några betydande ekonomiska verkningar på landsnivå kan situationen på regional nivå vara en annan. Därför är det viktigt att beakta de lokala invånarnas och aktörernas synpunkter och få dem att acceptera skyddsåtgärderna.
Forskningsrapporten kan laddas ner i pdf-avsnitt från METSOs webbsida på adressen
www.mmm.fi/metso ->ASIAKIRJAT (svart balk)
Ytterligare upplysningar:
äldre forskare Paula Horne, Skogsforskningsinstitutet, tfn 010 211 2220, 050 391 2220
forskare Terhi Koskela, Skogsforskningsinstitutet, tfn 010 211 2124
äldre forskare Kimmo Syrjänen, Syke, tfn 040 583 5747
projektchef Antti Otsamo, JSM, tfn (09) 160 528 05, 040 534 8098
projektchef Mikko Kuusinen, MM, tfn 160 393 50, 050 345 0582
