EU kompletterar förteckningen över invasiva främmande arter

EU:s medlemsländer godkände idag 12 nya arter som ska upptas i förteckningen över invasiva främmande arter. Arter som ingår i förteckningen får inte föras in, säljas, odlas, användas eller sättas ut i naturen i EU.

De nya arter som har upptagits i förteckningen över invasiva arter är nilgås, alternanthera philoxeroides, sidenört, smal vattenpest, röd jättegunnera, jätteloka, jättebalsamin, microstegium vimineum, kamslinga, mårdhund, bisam och fjäderborstgräs. Den kompletterade förteckningen och begränsningarna träder i kraft i början av hösten 2017, för mårdhundens del dock först våren 2019, efter en övergångsperiod.

Med invasiva främmande arter avses växter, djur eller andra organismer som människan oavsiktligt eller avsiktligt har introducerat utanför artens naturliga utbredningsområde. Invasiva främmande arter är sådana arter som har konstaterats utgöra ett hot mot den biologiska mångfalden.

Den första EU-förteckningen över invasiva främmande arter trädde i kraft i augusti 2016 och omfattar sammanlagt 37 arter. I den förteckningen ingår fem främmande arter som förekommer i Finlands natur: av växterna tromsöloka, bredloka och gul skunkkalla, av de ryggradslösa djuren signalkräfta och kinesisk ullhandskrabba. Utöver dessa innehåller förteckningen sällskaps-, hobby- och keldjur eller arter som hålls i djurparker, såsom tvättbjörn, sibirisk jordekorre, östlig rävekorre, rödörad vattensköldpadda samt nutria eller sumpbäver, som också hållits i pälsfarmer.

I Finland övervakar NTM-centralen att EU:s förordning och förteckning som gäller invasiva främmande arter följs. Tullen övervakar att bestämmelserna om införsel av främmande arter följs.

Jättelokan och jättebalsaminen nya växter som ska bekämpas

Av de nya arter som har upptagits i EU:s förteckning är jättelokan och jättebalsaminen sådana växtarter som är allmänt etablerade i Finlands natur. Jättelokan har etablerat sig i många olika slags livsmiljöer. På gynnsamma växtplatser bildar den stora täta bestånd som kväver all annan växtlighet. Jättelokan medför även hälsorisker för människan. Också jättebalsaminen tränger undan den ursprungliga växtligheten. Många växtbestånd med jättebalsamin har fått sin början när trädgårdsavfall har förts ut i naturen utanför tomterna. Finland kan i sin nationella plan för hantering av invasiva främmande arter välja vilka bekämpningsåtgärder som ska prioriteras.

I Finland odlas fjäderborstgräs som eterneller och snittblommor, smal vattenpest säljs högst antagligen som akvarieväxt, röd jättegunnera och sidenört odlas eventuellt som prydnadsväxter. När den kompletterade EU-förteckningen har trätt i kraft är det förbjudet att odla och sälja arterna. Företag som säljer arter som ingår i EU-förteckningen över invasiva främmande arter kan sälja dem ännu i ett år från det att förteckningen har trätt i kraft. Om arterna säljs eller överlämnas till en annan kommersiell ägare eller till forsknings- eller skyddsverksamhet är tidsfristen två år. Efter att tidsfristerna gått ut måste företagen tömma sina lager på de arter som ingår i förteckningen.

Mårdhunden ska bekämpas i områden som är viktiga för den biologiska mångfalden

I EU-förteckningen över invasiva främmande arter ingår mårdhunden, som redan har spridit sig kraftigt också i Finlands natur. Det finns särskilt skäl att begränsa mårdhundens spridning i områden där den orsakar störst risk för mångfalden, såsom i våtmarker och i områden kring fågelrika vatten. Regionalt samarbete med grannländerna är viktigt för att genom olika projekt bekämpa mårdhunden.
Eftersom mårdhunden är viktig för Finlands pälsdjursnäring har Finland förhandlat med kommissionen om möjligheten att fortsätta med pälsdjursuppfödningen i enlighet med villkoren i EU:s förordning om invasiva främmande arter. Förhandlingarna har resulterat i en bra kompromiss genom vilken man strävar efter att trygga såväl den biologiska mångfalden som förutsättningarna för pälsdjursnäringen, som är viktig för landsbyggden.

Ytterligare information från jord- och skogsbruksministeriet:

Johanna Niemivuo-Lahti, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 16 2259
Pekka Kemppainen, lagstiftningsråd, tfn 0295 162 456
fornamn.efternamn@mmm.fi

Ytterligare information om invasiva främmande arter: www.viehttp://vieraslajit.fi/fi/content/v%C3%A4lkommen-till-portalen-f%C3%B6r-fr%C3%A4mmande-arter-i-finlandraslajit.fi

Europaparlamentets och rådets förordning om förebyggande och hantering av introduktion och spridning av invasiva främmande arter
Lag om hantering av risker orsakade av främmande arter