Rapport från efterhandsutvärderingen: Landsbygdsprogrammet är det viktigaste näringspolitiska programmet ur landsbygdsperspektiv
Till de viktigaste positiva effekterna av landsbygdsprogrammet hör att företagandet och småföretagarverksamheten stärkts och att jordbruket och livsmedelskonomin bevarats och utvecklats. Merparten av de aktörer som genomfört utvecklingsprojekt inom landsbygdsprogrammet tror att verksamheten fortsätter på marknadsvillkor när projektfinansieringen avslutats. Programmet har bidragit till verksamhetsformer som beaktar miljön: t.ex. hälften av de jordbrukare som fått miljöstöd anser att deras verksamhet blivit miljövänligare. Programmet har också ökat sammanhållningen och samarbetet mellan landsbygdsinvånarna.
Programmets åtgärder har tydligt dämpat den negativa utvecklingen i landsbygdsområdena: Landsbygdsprogrammet är i dag det viktigaste näringspolitiska programmet om man ser till den finländska landsbygden.
Detta framgår av rapporten från efterhandsutvärderingen av Programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland 2007–2013. En brett sammansatt utvärderingsgrupp genomförde den externa efterhandsutvärderingen: i arbetet deltog Suomen Aluetutkimus FAR/Aluekehityssäätiö tillsammans med Pellervon taloustutkimus PTT, Fin-Auguuri Oy, AIKOPA vid Uleåborgs universitet och miljöforskningsinstitutet vid Jyväskylä universitet.
Jord- och skogsbruksministeriet ansvarar för programmet, som medfinansieras av EU. För verkställandet av programmet svarar Landsbygdsverket och på regionnivå NTM-centralerna, Leadergrupperna och kommunerna.
Förhoppningar om ett enklare stödsystem
I utvärderingen lyftes vissa utvecklingsobjekt fram, såsom svårigheterna med utveckling genom försök och en flexibel verksamhet, att potentiella aktörer och verksamheter hamnar utanför programmet och svårigheterna med att bygga upp större helheter. I utvärderingen konstaterades att landsbygdsutvecklingen förutsätter identifiering av kundrelationer och satsningar på hanteringen av programprocessen i olika skeden.
De som ansöker om stöd stöter ofta på byråkrati och ett komplicerat system. De mest betydande utvecklingsförslagen i utvärderingen gäller således programmets struktur och förhoppningar om att åtgärderna och stödsystemen ska förenklas radikalt.
– Efterhandsutvärderingen av programmet är inte ett avgångsbetyg från skolan, utan för oss är det ett redskap för utveckling av verksamheten. Utvärderingen visar riktningen för vad som ska bevaras i programarbetet och vad som bör utvecklas, konstaterade avdelningschefen Risto Artjoki från jord- och skogsbruksministeriet under det seminarium kring efterhandsutvärderingen som hölls på Ständerhuset fredagen den 12 februari.
Europaparlamentariker Hannu Takkula framförde i sitt anförande hälsningar från Europaparlamentets jordbruksutskott.
– Finland har stark kompetens när det gäller att utnyttja forskningsdata i beredningen av politiken. Här kan Finland ha något att ge även andra EU-länder, konstaterade Takkula.
Den inverkan som utvärderings- och forskningsdata har på beredningen av den gemensamma jordbrukspolitiken är i hög grad avhängig av hur intressentgrupperna kan förmedla informationen vidare.
– Koncis, välgrundad information kommer lättare upp på den politiska agendan och till behandling i utskottet, framhöll Europaparlamentariker Takkula.
Ytterligare information:
Eero Pehkonen, överinspektör, jord- och skogsbruksministeriet, tfn 0295 162 406, fornamn.efternamn@mmm.fi
Mer information om efterhandsutvärderingen av landsbygdsprogrammet finns på adressen www.mmm.fi/jalkiarviointi
