Rapport om kontroll av sura sulfatmarker publicerad
Jord- och skogsbruksministeriet samt miljöministeriet har tillsammans utarbetat den första omfattande utredningen om minskning av olägenheter av sura sulfatmarker i Finland. Syftet med utredningen är att hitta medel för att minska de miljöproblem som orsakas av sura sulfatjordar och främja hållbar markanvändning. De största förekomsterna av sulfatjordar i Europa finns i västra och sydvästra Finland.
Arealen på de odlade sulfatjordarna i Finland är enligt uppskattningar 50 000 – 336 000 hektar. De mest betydande förekomsterna finns i sydvästra och västra Finland från Mynäjoki ända upp till Limingoviken. De sura sulfatjordarna har i huvudsak uppstått under Litorina-skedet för över 4000 år sedan.
En lång tid ansågs sura sulfatjordar vara ett problem som endast gällde jordbruksproduktionen. Först senare har man konstaterat att sura sulfatjordar även påverkar fiskerihushållningen, vattenför-sörjningen, skogsbruket, torvproduktionen samt yt- och grundvattnens tillstånd. Den surhets- och metallbelastning som aktiveras som en följd av torrläggning av sura sulfatjordar har avsevärt försvagat den ekologiska och kemiska statusen i västkustens ytvatten. Den mest synliga olägenheten är fiskdöden som upprepas periodvis.
De sura sulfatmarkerna utgör inte en miljörisk, om sulfidlagren hålls mättade på vatten. Om sulfid-lagren hamnar ovanför grundvattenytan är försurningen oundviklig. Olägenheterna av sura sulfat-jordar kan minskas på flera olika sätt, som kan delas in i a) förhindring och minskning av sulfidernas oxidering och b) neutralisering och utspädning av den aciditet som bildats. Det är dyrt att repa-rera skador som uppstått, vilket innebär att det primära är att förhindra att sulfidlagren oxideras.
Sura sulfatmarker bör beaktas i all markanvändning och planeringen av markanvändningen bör ba-sera sig på tillräcklig information om sura sulfatmarker och riskerna som de ger upphov till. Placer-ingen av nya verksamheter bör styras så att man undviker att öka behovet av dränering på de mest problematiska områdena. Odlings- och dräneringssystem på problematiska områden förutsätter mer forskning och förändringar i stödsystemen.
Utredningen presenterar åtgärder i anslutning till följande teman:
- lagstiftning, program och stödsystem
- förekomster och olägenheter av sura sulfatmarker
- förebyggande av olägenheter av sura sulfatmarker
- bekämpning av olägenheter av sura sulfatmarker
Syftet är att på basis av utredningen utarbeta även en nationell strategi för att minska olägenheterna av sura sulfatmarker.
Utredningsarbetet har letts av en styrgrupp med vattenförvaltningsråd Jaakko Sierla från jord- och skogsbruksministeriet som ordförande. Övriga medlemmar i gruppen har varit konsultativ tjänsteman Hannele Nyroos från miljöministeriet, överinspektör Eija Vallius och vattenöverinspektör Ville Keskisarja från jord- och skogsbruksministeriet, direktör Pertti Sevola och specialsakkunnig Liisa Maria Rautio från Västra Finlands miljöcentral, biolog Pekka Hynninen från Norra Österbottens miljöcentral samt professor Markku Yli-Halla från Helsingfors universitet. Styrgruppens sekreterare har varit överinspektör Tiina Pääsky från jord- och skogsbruksministeriet.
En elektronisk version (på finska) av utredningen finns på webbtjänsten www.ymparisto.fi/lsu/vesienhoito
Tilläggsuppgifter
Jord- och skogsbruksministeriet:
- vattenförvaltningsråd Jaakko Sierla, tfn 040 751 8417
- vattenöverinspektör Ville Keskisarja, tfn 040 861 1229
- överinspektör Tiina Pääsky, tfn 040 736 8239
Miljöministeriet:
- konsultativ tjänsteman Hannele Nyroos, tfn 050 572 6358
Västra Finlands miljöcentral
- direktör Pertti Sevola, tfn 0400 667 664
- specialsakkunnig Liisa Maria Rautio, tfn 0400 565 471
- planerare Eeva Nuotio, tfn 0400 517 856
