Naturresursinstitutet utreder renbetesmarkernas skick
Naturresursinstitutet har inlett inventeringen av betesmarkerna i hela renskötselområdet. Inventeringen som görs med tio års mellanrum ingår i det regelbundna forskningsarbetet inom renskötseln. I inventeringen undersöker man renbetesmarkernas skick och förändringar efter den tidigare inventeringen 2005 - 2008. Arbetet blir klart före utgången av 2018.
Inventeringen som gäller hela renskötselområdet bygger på kartläggning av betesmarkerna, vilket görs med hjälp av satellitbilder och annat underbyggande material. De olika markanvändningsformernas influensområden bedöms med hjälp av Lantmäteriverkets databaser.
– Vi kommer att kartlägga omfattningen av vinterbetesmarkerna och markanvändningsformerna samt skogsstrukturen på alla renbeteslagens områden. Utifrån detta kommer vi att bedöma vilka förändringar som skett i omfattningen, strukturen och användningen av betesmarkerna i hela renskötselområdet, berättar specialforskare Jouko Kumpula vid Naturresursinstitutet.
I samband med betesmarksinventeringen görs mätningar med lavbetesmarkernas växtlighet i 20 renbeteslag i norra delen av renskötselområdet. Med hjälp av de 625 tidigare försöksområdena undersöker man vilka förändringar som skett i renbeteslagens lavtäcken mellan inventeringarna. För detta arbete har jord- och skogsbruksministeriet beviljat Naturresursinstitutet medel ur Gårdsbrukets utvecklingsfond för åren 2016 - 2018.
Forskningsresultat används för utveckling av renskötseln
Naturresursinstitutets inventeringar av renbetesmarkerna och övriga betesmarksforskning har gett vid handen att renarnas vinterbetesmarker har minskat, splittrats och försvagats i nästan hela renskötselområdet under årtionden.
– Renbetet, skogsavverkningarna och den förändrade åldersstrukturen, den effektivare användningen av naturresurser och utvidgningen av de övriga mänskliga aktiviteterna har avsevärt minskat både mängden och tillgången till mark- och garnlav. De olika faktorernas inverkan på betesmarkernas omfattning och förändring varierar dock i de olika delarna av renskötselområdet, säger Kumpula.
Informationen från betesmarksinventeringen används inom förvaltningen av renskötseln (jord- och skogsbruksministeriet, närings-, trafik- och miljöcentralerna och regionförvaltningsverken) och utvecklingen av renhushållningen (renbeteslagen och Renbeteslagens förbund).
– Forskningsresultaten kommer att användas när man tar fram framtida riktlinjer och bereder lagstiftning som rör renskötseln. Viktiga politiska riktlinjer kan göras utifrån tillförlitlig information när man har dessa grundliga undersökningar om renbetesmarkernas hållbara bärkraft som underlag, konstaterar lantbruksöverinspektör Tapani Sirviö på jord- och skogsbruksministeriet.
Inventeringsmaterialet kommer också att användas i Naturresursinstitutets undersökningar om renskötseln som siktar till att utreda orsakerna till förändringarna i betesmarkerna och ta fram olika alternativ för att utveckla renskötseln och renbetet i de olika områdena. Finlands miljöcentral (SYKE) använder också materialet i arbetet med att följa upp miljöförändringar. Informationen om renbetesmarkerna ska i fortsättningen föras in i renskötselns geodatabas (SYKE:s LIITERI-system) för att bredare användas inom förvaltningen, markanvändningsplaneringen, forskningen och renskötseln.
Mer information:
Tapani Sirviö, lantbruksöverinspektör, jord- och skogsbruksministeriet, tfn 0295 162 077, fornamn.efternamn@mmm.fi
Jouko Kumpula, specialforskare, Naturresursinstitutet, tfn 0295 327 822, fornamn.efternamn@luke.fi
