Hoppa till innehåll
Media

Krav på åkerareal slopas i förordning om mjölkkvoter

jord- och skogsbruksministeriet
Utgivningsdatum 14.11.2008 12.37
Pressmeddelande -

Jord- och skogsbruksministeriet har beslutat att slopa kravet på åkerareal i förordningen om mjölkkvoter. Hittills har det enligt förordningen varit så att högst 12 000 kvotliter per hektar åker har kunnat fastställas för gårdarna. Ändringen träder i kraft 1.12.2008.

Avsikten med förordningsändringen är att underlätta situationen för mjölkgårdar som utökar produktionen. Investeringarna kan i fortsättningen inriktas på t.ex. nya koplatser i stället för åker. Beslutet baserar sig på ett åtgärdsförslag som en arbetsgrupp som undersökt mjölkproduktionens framtida alternativ har lagt fram. Delegationen för mjölkkvoter understödde förslaget enhälligt.

När de konkurrenskraftiga mjölkgårdarna blir större begränsar ett arealkrav av nuvarande slag enhetens storlek, eller så förutsätter det att gården investerar i tillskottsåker innan produktionsenheten förstoras. Engångsinvesteringen på en gård som utvecklar produktionen kan därmed bli oskälig, eftersom frikopplingen av stöd från produktionen på så sätt att stöd beviljas på basis av åkerarealen har höjt priset på åker. En del gårdar har dessutom lagt ut växtodlingsarbetena på entreprenad eller valt att använda mera köpfoder för att i stället koncentrera sig på att sköta djuren. Det innebär att ett tvång att äga åker inte är ändamålsenligt.

På lång sikt styr dagens stöd som främst baserar sig på åkerarealen gårdar som förstorar produktionen att öka sitt åkerinnehav. Vid nya ladugårdsinvesteringar förutsätts miljötillstånd och en tillräcklig areal för spridning av stallgödsel, och därför är det numera möjligt att via systemet med miljötillstånd och tillsynen över det säkerställa att näringsämnena i stallgödsel utnyttjas på lämpligt sätt och att mjölkgårdarnas miljöbelastning bemästras.

När gårdsstorleken ökar blir antalet gårdar som drivs i form av bolag fler, samtidigt som gårdarna samarbetar mera och anlitar utomstående arbetskraft i allt större utsträckning. Den tilltagande gårdsstorleken är också av betydelse för mängden foder som mjölkgårdarna köper utifrån. Mjölkgårdarna behöver därmed inte besitta åkerareal ens för foderproduktionens skull, eftersom mängden hemmaproducerat foder ofta minskar på gårdar som utökat sin mjölkproduktion.

Mer information från jord- och skogsbruksministeriet:
konsultativa tjänstemannen Pekka Sandholm, tfn (09) 160 54249
överinspektör Hannele Timonen, tfn (09) 160 52708

Sirkka-Liisa Anttila