Hoppa till innehåll
Statsrådet och ministerierna Media

Jord- och skogsbruksministeriet, Naturresursinstitutet, Finlands skogscentral och Tapio informerar:
Resultaten av naturvården i ekonomiskogar försämrades på 2010-talet – åtgärder för att förbättra resultaten har redan inletts

Jord- och skogsbruksministeriet 8.10.2020 13.19
Pressmeddelande
Bild: Lauri Saaristo, Tapio

Den information om uppföljning av naturvården i privata ekonomiskogar som samlats in sedan 1995 visar att på 2010-talet tog man inte lika mycket hänsyn till att trygga naturens biologiska mångfald som under det föregående årtiondet. Resultatet framgår av delrapporten om projektet Luontolaatu som utvecklar uppföljningen av naturvården.

På 1990-talet kom man inom skogsbruket överens om gemensamma handlingssätt som syftade till att trygga naturens biologiska mångfald och skydda vattendragen. Informationen om uppföljningen av naturvården i privata ekonomiskogar  visar dock att resultaten på 2010-talet snarare försämrades än förbättrades jämfört med det första årtiondet på 2000-talet.

Under uppföljningsperioden 2014 – 2018 lämnade man till exempel inte kvar lika många mångfaldstryggande sparträd eller sparade naturobjekt på frivillig väg i avverkningsområdena som åren 2000 – 2009. Andelen avverkningsobjekt där man hade tagit hänsyn till naturen på ett utmärkt sätt var då också annars mindre än under den föregående perioden. Även de kvantitativa resultaten som gäller sparträd, död ved, naturobjekt och vattenskydd låg i linje med den kvalitativa bedömningen.

– I slutet av granskningsperioden var nivån på naturvården i de kvantitativa variablerna i genomsnitt cirka 20 procent lägre än den var på 2000-talet, och nästan 30 procent lägre än den hade varit under den bästa femårsperioden på 2000-talet, säger forskaren Juha Siitonen som svarade för analysarbetet vid Naturresursinstitutet. 

Siitonen betonar att projektet inte utrett de bakomliggande orsakerna till resultaten, varför man endast kan komma med antaganden.

En möjlig orsak till utvecklingen är att virkesköpare och skogsägare tidigare inte diskuterat naturvårdens mål och metoder tillräckligt mycket före avverkningar. I praktiken har ansvaret för naturvården axlats av köparnas underleverantörer som gjort avverkningarna enligt minimikraven i lagarna och certifieringskriterierna. Lövträd och död ved har dessutom ofta använts för energibruk, vilket åtminstone delvis kan förklara minskningen av mängden död ved i avverkningsområdena.

Läs mer om eventuella orsaker i rapporten om projektet Monimetsä: Talousmetsien luonnonhoidon tehokkaat ratkaisut (Effektiva lösningar för naturvården i ekonomiskogar) (2017) 

Målet för den nationella skogsstrategin är att förbättra naturvården

– Att utveckla naturvården i ekonomiskogar och bidra till skogsnaturens biologiska mångfald hör till den år 2018 uppdaterade skogsstrategins centrala mål, berättar Katja Matveinen, specialsakkunnig med ansvar för strategins mångfaldsarbete vid jord- och skogsbruksministeriet.

– Målet är att naturvården i ekonomiskogar ska bli en större och mer integrerad del av skogsvården och skogsägarnas tjänster. Målet ska nås bland annat med hjälp av projektet Monimetsä som pågått sedan 2016 och som fortfarande pågår. Enligt projektet ska naturvården främjas genom utbildning av både skogsägare och entreprenörer. Metoderna för att utveckla naturvården diskuteras också mellan marknadsparterna i de pågående processerna för att reformera certifieringssystemen, berättar Matveinen.

Vården av skogsnaturen förbättras genom information om naturen

Enligt Luontotieto-projektets tidigare utredning förväntar sig skogsbruksaktörerna ett större urval och en effektiv rapportering av resultaten när det gäller bedömningen av naturvårdshänsynen. I framtiden kommer det också att finnas allt mer förhandsinformation om ekonomiskogarnas mångfaldsegenskaper samt allt fler verktyg för att jämföra de bästa alternativen.

– Metoderna för fjärrkartering har utvecklats, vilket har effektiviserat insamlingen av skogsdata väldigt mycket, berättar Anna Rakemaa, skogsdirektör vid Finlands skogscentral.  Naturvårdsåtgärderna som baserar sig på fjärrkartering och geodata hjälper enligt henne att konvertera också informationen om uppföljningen av naturvårdshänsynen i samband med avverkningar till digital form.

– I fortsättningen behöver man inte mäta lika mycket mångfaldsinformation i terrängen som hittills och man kan göra uppföljningsinformationen mer täckande med hjälp av de uppgifter som produceras automatiskt från fjärrkarteringsmaterialet, säger Rakemaa.

Naturvården i privata ekonomiskogar har bedömts och följts upp systematiskt genom terrängbesök sedan 1995. Bedömningar har gjorts årligen på cirka 750 stämplingsposter med en sammanlagd areal på omkring 2 500 hektar per år.

Det huvudsakliga målet för projektet Luontolaatu som hänför sig den nationella skogsstrategin är att bedöma och utveckla uppföljningen av naturvården i ekonomiskogar. I projektet deltar Tapio, Naturresursinstitutet, Finlands skogscentral och Finlands miljöcentral. Projektet finansieras av jord- och skogsbruksministeriet. Projektets slutrapport ges ut i början av 2021.

Mer information:

Ytterligare information:

  • Juha Siitonen, forskare, Naturresursinstitutet, tfn 0295 325 491, juha.siitonen(at)luke.fi 

  • Katja Matveinen, specialsakkunnig, jord- och skogsbruksministeriet, tfn 0295 162 287, katja.matveinen(at)mmm.fi

  • Lauri Saaristo, ledande sakkunnig, Tapio, tfn 040 573 9168, lauri.saaristo(at)tapio.fi

  • Anna Rakemaa, skogsdirektör, Finlands skogscentral, tfn 029 432 5402, anna.rakemaa (at)metsakeskus.fi

D. Talousmetsien luonnonhoito ja metsäluonnon monimuotoisuus Skogar