Hoppa till innehåll
Media

Matpolitik spelar ännu inte någon större roll i kommunernas beslutsfattande

jord- och skogsbruksministeriet
Utgivningsdatum 16.5.2014 7.24
Pressmeddelande -

Enligt undersökningen som jord- och skogsbruksministeriet har låtit göra förhåller sig kommunerna till hälsosam kost och betydelsen av kosten på ett mycket varierande sätt när de fattar beslut. I allmänhet anser kommuner att mat och näring är viktiga, men matpolitikens roll i beslutsfattandet varierar kommunspecifikt. Undersökningen redogör också för de åtgärder som kommuner vidtagit samt för kommunernas åsikter om de handböcker och redogörelser som stödjer beslutsfattandet.

Fetma är ett av de största folkhälsoproblemen eftersom den ökar risken för många andra sjukdomar. Vårdkostnaderna som levnadsvanor ger upphov till uppgår till över två miljarder euro per år. Människan själv har det främsta ansvaret för hälsan och välbefinnandet, men även den stimulans och de möjligheter som omgivningen ger inverkar på levnadssättet och valen.

– Enligt kommunallagen ska en kommun främja kommunbornas välbefinnande och hållbar utveckling. Kommunen kan bidra till hälsosamma val, vilket leder till att människans möjligheter till bättre hälsa ökar, konstaterar livsmedelsöverinspektör Minna Huttunen på jord- och skogsbruksministeriet.

Av de kommuner som svarade på enkäten hade två tredjedelar en välbefinnandestrategi, men endast 59 procent av strategierna tar upp näringsfrågor. Sammanlagt 94 olika tjänsteinnehavare, oftast kommundirektörer, i 86 kommuner svarade på enkäten.

– Välbefinnandestrategier berättar att kommunen har en positiv inställning till mat och näring. Kommunerna behöver konkreta och enkla metoder och råd i näringsfrågor, menar Huttunen.

Mer matpolitik till vardagen

Till exempel massbespisningar, i synnerhet i skolor och på daghem, och motionstjänster främjar kommunbornas hälsa. Huttunen påpekar att förebyggande åtgärder är effektivare och billigare än att bota sjukdomar. – Närings- och hälsofrågor borde alltid tas i beaktande när man tar matpolitiska beslut.

Undersökningen gav vid handen att skolmatsrekommendationen var den rekommendation som kommunerna hade använt mest. Även näringsrekommendationerna och näringsrekommendationerna för äldre var i flitig användning. Kommuner som hade en välbefinnandestrategi var bäst insatta i rekommendationerna.

I enkäten användes påståenden som togs från rekommendationer och redogörelser. Med hjälp av dessa påståenden undersöktes kommunernas näringspolitiska beslutsfattande. Svarspersonerna ansåg att satsning på hälsosam och läcker mat på daghem och i skolor (70 %), kommunernas roll i att främja kommunbornas hälsosamma matvanor (51 %) och att följa rekommendationerna vid upphandling (50 %) var särskilt viktigt. Kommuner med välbefinnandestrategi hade också ofta tagit hänsyn till regeringens program för när- och ekomat.

Ytterligare information från jord- och skogsbruksministeriet:
Minna Huttunen, livsmedelsöverinspektör, tfn 0295 162 384
förnamn.efternamn@mmm.fi

Jari Koskinen