Finland och Norge sluter avtal om fisket i Tana älv
Förhandlingarna om fiskeavtalet för Tana älv har slutförts mellan Finland och Norge. Delegationernas ordförande bekräftade den 29 juni avtalet som ska förbättra de värdefulla laxbeståndens tillstånd i Tana älv och reducera fiskedödligheten med 30 procent jämfört med idag. Detta kräver att man ytterligare begränsar fiskesäsongen för alla typer av fiske.
I och med det nya avtalet förväntas laxbestånden återhämta sig till en hållbar nivå på ca två laxgenerationer, det vill säga dryga tio år. Avtalet avses träda i kraft 2017.
Utgångspunkten för förhandlingarna som inleddes 2012 har varit ett obestridbart behov av att återställa de försvagade laxbestånden. Begränsningen av fisket har med stöd av forskningsresultat koncentrerats till början av fiskesäsongen för att bestånden ska förbättras effektivt. Därför har man också varit tvungen att begränsa det traditionella fisket, det vill säga nätfiske och fiske med fasta avspärrningar.
Resultatet från förhandlingarna är en kompromiss där man samordnar skydd av laxen, olika typer av fiske och fiskerättigheter för olika grupper av fiskare. I avtalet har man strävat efter att beakta samernas traditionella fiske, fiske som baserar sig på äganderätt till vattenområdet och fisketurism. Att återställa laxbestånden till en hållbar nivå görs under en period om ca tio år så att man inte helt behöver sluta fiska.
Av Tanas områden för laxproduktion ligger två tredjedelar i Norge och en tredjedel i Finland. Den finska andelen av fångsten från älvar har växt de senaste åren. Dessa faktorer påverkade också fiskebegränsningens detaljer.
Tillståndsprocessen för fisketurism kommer att ändras. I fortsättningen har Finland och Norge enskilda tillståndskvoter. Hittills har inkomsterna från tillstånden jämnats ut mellan länderna och tillståndsförsäljningen har varit gemensam. Samtidigt blir det möjligt för finländare och norrmän att köpa turistfisketillstånd från bägge länder.
Avtalet innehåller möjligheter till flexibilitet för fiskebestämmelserna, vilket kan användas för att lätta på eller skärpa kraven enligt laxbeståndens tillstånd. Avtalets fiskestadga är i fortsättningen tidsbunden och fiskebestämmelserna ses över i linje med laxbeståndens tillstånd med 5–7 års mellanrum. Då laxbestånden har återhämtat sig till en hållbar nivå går det att öka fisket igen. Samarbetet kring uppföljningen av laxbestånden kommer också att utvecklas så att bedömningen av laxbeståndens tillstånd blir allt pålitligare, till exempel genom ekolodteknik.
Den finska förhandlingsdelegationen var inte enhällig i sitt beslut, eftersom man kom fram till lösningen genom röstning. Slutresultaten påverkades av bedömningen av vad som ska ske om förhandlingarna strandar. Om man inte hade kunnat ta ett beslut om avtalet skulle alternativet ha varit att övergå till regleringpå nationell nivå. Detta ansågs vara ett sämre alternativ eftersom effekterna på fiskbestånden, ordnandet av fiske och fiskemöjligheterna inte helt och hållet går att förutse. Att förbättra laxbeståndens svaga tillstånd genom nationell lagstiftning skulle sannolikt ha krävt ännu starkare regleringsåtgärder än den riktade reglering som ingår i avtalet.
Det nya avtalet och fiskestadgan planeras träda i kraft före 2017 års fiskesäsongen. Härnäst ber man om utlåtanden om utkastet till avtal från Finland och Norge. I Finland krävs det ett godkännande av riksdagen för att avtalet och fiskestadgan ska kunna träda i kraft. Fiskebegränsningarna gör det möjligt att betydligt fler laxar kan ta sig upp i älven. Fångstsäkerheten blir också bättre under de tillåtna fisketiderna.
Utkast till fiskeavtal för Tana älv – Kort om reglering av fisket enligt fiskestadgan (på finska)
Begäran om utlåtande finns att få på ministeriets webbplats: http://mmm.fi/sv/paremiss
Ytterligare information från jord- och skogsbruksministeriet:
Pentti Lähteenoja, avdelningschef, tfn 029 516 2485
Tapio Hakaste, konsultativ tjänsteman, tfn 029 516 2152
fornamn.efternamn@mmm.fi